KRÖNIKA: Oljepriserna är i topp, vetet 42 procent mer, och Stilla havet är tre grader varmare än normalt. Samtidigt pressar AI-boomen upp räntorna. Mitt i det höjs skatten på drivmedel och matmomsen går tillbaka, medan Sverige saknar en regering som kan ändra kursen.
Fyra stormar slår mot Sverige och ingen står vid rodret
I slutet av oktober 1991 lämnade fiskebåten Andrea Gail fiskebankarna utanför Nova Scotia för att gå hem till Gloucester i Massachusetts. Ute på Nordatlanten möttes tre vädersystem: ett lågtryck, en kalluftsmassa från Kanada och resterna av orkanen Grace.
Var för sig var de vardag för en yrkesfiskare. Tillsammans byggde de upp en storm som ingen modell hade räknat med. Båten och de sex männen ombord kom aldrig hem.
Författaren Sebastian Junger kallade sin bok om olyckan The Perfect Storm. Sedan dess betyder uttrycket något mycket precist, även om det ofta slarvas bort. En perfekt storm är inte den största stormen. Det är när flera faktorer, som var och en går att hantera, inträffar samtidigt och förstärker varandra. Skadan kommer från samspelet.
Som kvant känner vi igen mönstret. Riskmodeller bygger på att olyckor är oberoende av varandra, så att det som går fel på ett ställe vägs upp av något annat. En perfekt storm är när den förutsättningen slutar gälla och allt börjar röra sig åt samma håll på en gång.
Stormen 1991 bestod av tre system. Den här hösten har fyra stormar börjat mötas, och svensk ekonomi ligger precis i dess väg.
Storm ett slår mot pumpen
Brent kostade 104,67 dollar fatet i onsdags, 52 procent mer än för ett år sedan. Bakom siffran finns en kedja där varje länk har gått sönder.
När Iran-kriget strypte Hormuzsundet blev Saudiarabiens 120 mil långa öst-västliga ledning reservvägen. Den kan föra 4 till 5 miljoner fat om dagen till Röda havet, omkring 4 till 5 procent av världens försörjning. Den 11 september träffades ledningen av drönare, och tre pumpstationer skadades.
Reparationen kan ta fem till sex veckor, och i exporthamnen Yanbu fanns bara lager för fem till sju dagars export. Samtidigt rycker Huthirörelsen i Jemen fram längs kusten mot Röda havet. Resultatet är att Aramco skickar ingen råolja till Europa i oktober.
Det verkliga problemet ligger ett led längre ner, i dieseln. Diesel har blivit en bristvara i världshandeln, och priserna ligger på de högsta nivåerna någonsin. Det har gått så långt att biodiesel nu är billigare än vanlig diesel för fraktfartyg.
Råoljan syns i rubrikerna, men det är dieselpriset som styr inflationen, eftersom nästan hela jordbruket och transportsektorn går på diesel.
I EU kostade dieseln rekordhöga 2,16 euro litern den 14 september, den högsta noteringen sedan mätningarna började 2005. Energiinflationen i euroområdet steg till 14,3 procent i augusti. Sverige har näst billigast drivmedel i EU, men det beror på skattesänkningen och inte på att krisen är mindre här.
När stöden försvinner i 16 länder blir dieseln en krona dyrare litern i oktober och ytterligare tre kronor dyrare i december. Från dagens 22,70 kronor kan den landa nära 33 kronor. För en åkare, en bonde eller en hantverkare på landsbygden är det skillnaden mellan vinst och förlust.
Storm två når matbordet
Den andra stormen hänger ihop med den första, och det är just det som gör läget farligt. Dyr diesel betyder dyrare sådd, skörd och transporter. Samtidigt har gödsel från Gulfen fastnat i Hormuzsundet, och FN:s livsmedelsprogram varnade redan i mars för att ytterligare 45 miljoner människor riskerar svält.
Kriget i Ukraina förstärker trycket. Rysslands spannmålsexport till sjöss var 62 procent lägre i augusti än ett år tidigare. Vetet i Chicago kostar 7,28 dollar per bushel, 42 procent dyrare än för ett år sedan. I augusti stängde det på den högsta nivån sedan juli 2023.
Energikrisen driver även matpriserna från ett oväntat håll. När dieseln blir dyr blir biodrivmedel lönsamma. Brasilien och Indien skyndar på sin inblandning, och Indonesien vill fördubbla målet till 20 procent etanol i bensinen inom två år. Forskare vid Chatham House varnar för att jakten på biobränsle konkurrerar med maten om jordbruksmarken.
I kassan på ICA märks inget ännu. Maten var 6,6 procent billigare i augusti än för ett år sedan, men nästan hela nedgången kommer från att matmomsen sänktes från 12 till 6 procent i april. Utan den hade maten bara blivit drygt en procent billigare.
Den 31 december går momsen tillbaka. Bara det höjer priserna med närmare 6 procent, innan dyrare vete, diesel och gödsel har slagit igenom. Hushållen får ingen gradvis ökning utan ett trappsteg vid nyår.
Storm tre är ett riktigt väder
Den tredje stormen är den enda som faktiskt är ett väder. Den amerikanska klimatmyndigheten NOAA bedömer att det är över 90 procents chans för en mycket stark El Niño i vinter. Östra Stilla havet är redan mer än tre grader varmare än normalt.
Det låter avlägset, men det är det inte. El Niño brukar ge torka i Australien, Indien och Sydostasien, som är stora producenter av vete, ris och palmolja. Samtidigt drabbas delar av Sydamerika av skyfall.
Det är samma matmarknad som redan pressas av storm ett och storm två. Här syns den perfekta stormen tydligast. Vädret skapar ingen ny kris, men det slår till mot en marknad som redan saknar marginaler.
Därför avgörs skadan av hur länderna reagerar. Exportstopp och hamstring förvärrar bristen mer än vädret i sig. Det gäller även Sverige, även om vi inte är något jordbruksland i världsmåttstock.
Södra Sverige betalar dessutom kontinentens elpris när Europa går in i vintern med ansträngd energiförsörjning. Region Skåne har räknat på vad mer havsvind hade sparat. För en eluppvärmd villa handlar det om 1 400 till 1 700 kronor om året. Den vindkraften finns inte på plats i vinter.
Storm fyra sitter i ditt bolån
Den fjärde stormen låter som teknik men blir räntor. Sju amerikanska techbolag investerar 900 miljarder dollar i år, främst i datacenter och AI-chip. Det är nästan dubbelt så mycket som EU:s samlade försvarsbudget. Microsoft ensamt lägger drygt tio gånger så mycket som Sverige lade på försvaret i fjol.
På lång sikt kan AI pressa ned priserna, men i dag driver den upp dem. Datacentren slukar el, metaller och framför allt kapital, och det händer precis när staterna behöver låna.
Världens skulder passerade 365 biljoner dollar under första halvåret enligt IIF. Rika länder betalade förra året 3 300 miljarder dollar i ränta på statsobligationer, mer än världens samlade AI-investeringar.
USA lånar redan till räntan, och den 10 september fick staten betala 5,3 procent för att låna på 30 år, den högsta räntan på 25 år.
Centralbankerna har valt sida. Fed höjde den 16 september för första gången på mer än tre år, och ECB har också höjt. Bank of Japan har högsta styrräntan sedan 1995.
Aktiemarknaden lever i en annan verklighet. Nasdaq slår rekord, men uppgången är så smal att samma signal senast syntes i december 1999. ”Vi kommer inte att nå nya toppar på den här marknaden om kriget fortsätter, energipriserna förblir envist höga och Fed måste fortsätta höja räntorna”, säger Art Hogan, chefsstrateg på B. Riley Wealth, till CNBC.
Ray Dalio säger att båda lägren har rätt om AI. Tekniken förändrar världen och är samtidigt en bubbla.
I Sverige slår stormen till via bolånen. Hela 3 329 miljarder kronor av bolånen har rörlig ränta. I juni band bara 2 procent av SBAB:s nya kunder räntan, mot 12 procent i mars.
Svenska hushåll satsar alltså på att inflationen är tillfällig, precis när resten av världen har slutat tro på det. Riksbanken skrev i onsdags att höjningarna väntas börja i år, och snabbare om inflationen biter sig fast. För ett lån på tre miljoner betyder en procentenhet högre ränta 30 000 kronor mer om året.
Ingen kapten på bryggan
Ett skepp utan kapten gör mig förbannad. Ulf Kristersson lämnade in sin avskedsansökan den 17 september. Magdalena Andersson fick uppdraget att bilda regering dagen efter, men Centerpartiet och Vänsterpartiet står fortfarande långt ifrån varandra.
Under tiden rullar skattekalendern vidare utan att någon styr. Energiskatten höjs den 30 september, koldioxidskatten den 1 december och matmomsen vid nyår. Riksbanken väntas höja räntan i december.
Tyskland gör tvärtom. Där har förbundsdagens finansutskott klubbat en sänkning på 14,04 cent per liter från 1 oktober till nyår. Tyskland rev seglen när stormen kom.
Sverige kastar flytvästarna överbord. Samtidigt har två av tre hushåll inte mat och vatten för en vecka.
Tre saker som måste göras nu
Partierna som förhandlar om regeringsmakten borde bryta ut drivmedel och matmoms och göra en uppgörelse över blockgränsen nu. Det kräver ingen statsminister, bara vilja.
Trappa ned stöden stegvis i stället för att ta bort allt på en gång, och knyt dieselskatten till pumppriset.
Har du rörligt bolån bör du räkna på vad en procentenhet högre ränta kostar och bygga den bufferten nu, inte i december.
Sparar du i globalfond eller PPM bör du veta att sju av tio kronor ligger i USA, där AI-jättarna väger tyngst. Kolla hur mycket av pensionen som hänger på att storm fyra aldrig bryter ut.
Besättningen på Andrea Gail kunde inte styra vädret, och det kan ingen riksdag heller. Skatterna kan riksdagen däremot styra. Stormen 1991 gick inte att stoppa, men den här går åtminstone att möta.
