Andelen svenska bolån med rörlig ränta har ökat kraftigt och ligger nu på historiskt höga nivåer. Hela 3 329 miljarder kronor av hushållens bostadslån har rörlig ränta. När Riksbanken nu signalerar en serie räntehöjningar kan rekordmånga bolånetagare snabbt få högre kostnader.
Svenskarna synade inte Riksbanken – 3 300 miljarder kronor kan påverkas av högre räntor
Det blir räntehöjningar, först i december och sedan i februari.
Så ser åtminstone SBAB:s prognos ut för räntehöjningar från Riksbanken.
Tuff höst för svenskarna
Att det blir en tuff höst råder det inga tveksamheter om, när många svenskar kommer få allt mindre i plånboken.
Ränteoro, rusande drivmedelspriser och dyrare el. Experterna är eniga om att det blir ett kännbart tryck på plånboken oavsett politiskt styre.
Riksbanken signalerar att räntorna kan behöva höjas framöver.
Hushållen känsliga för räntehöjningar
Det sker samtidigt som svenska hushåll är ovanligt känsliga för förändringar i ränteläget, rapporterar Dagens industri.
Riksbanken har länge pekat på två viktiga förklaringar till den höga räntekänsligheten: hushållens stora skulder och de korta bindningstiderna på bolånen. Svenska hushåll påverkas därför förhållandevis snabbt när centralbanken förändrar styrräntan.
Väljer rörlig ränta
Utvecklingen förstärks av att allt fler bolånetagare återigen har valt rörlig ränta.
Färsk statistik från SBAB visar att hela 98 procent av bankens nya bolånekunder valde rörlig ränta i juni. Bara två procent valde att binda hela eller delar av lånet. Det är en tydlig omsvängning från mars, då 12 procent valde någon form av bunden ränta – den högsta andelen sedan 2022.
Hög inflation
Riksbanken lämnade i augusti styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Samtidigt konstaterade centralbanken att inflationen under sommaren blivit högre än väntat och att sannolikheten för en räntehöjning senare under året kvarstod.
Bakom osäkerheten finns bland annat störningar kopplade till Mellanöstern, som kan påverka priser och inflation. Om den högre inflationen visar sig bli mer bestående har Riksbanken gjort klart att penningpolitiken kan behöva stramas åt.
För hushåll med stora bolån kan även relativt små ränteförändringar få märkbara konsekvenser.
Ett hushåll med ett bolån på tre miljoner kronor får exempelvis 7 500 kronor högre räntekostnad per år före ränteavdrag om bolåneräntan stiger med 0,25 procentenheter. Vid en uppgång på en procentenhet handlar det om 30 000 kronor mer om året.
Påverkar hela ekonomin
Hushållens räntekänslighet är inte bara en privatekonomisk fråga. När en större del av inkomsten går till räntor finns mindre pengar kvar till restaurangbesök, resor, kläder och annan konsumtion.
Det innebär att en räntehöjning kan få ett snabbt genomslag i hela den svenska ekonomin.
Hushållens konsumtion motsvarar omkring hälften av Sveriges BNP, och regeringsunderlag om bolånemarknaden har pekat på att högre ränteutgifter tränger undan både konsumtion och sparande.
Större effekt i Sverige
Sverige skiljer sig också från exempelvis USA.
Där är bolån med 30 års bunden ränta betydligt vanligare, vilket gör att en förändring av centralbankens styrränta inte omedelbart slår igenom på befintliga bolån på samma sätt som i Sverige. En rapport från riksdagen har pekat på att svenskarnas högre räntekänslighet därför kan göra att penningpolitiken får både snabbare och större effekt här.
Efter en period av fallande räntor har många svenska hushåll alltså återgått till rörliga bolån. Om Riksbanken nu går åt motsatt håll innebär det att fler hushåll än tidigare kan känna av höjningarna snabbt.
Läs även:
Rabatten minskar när du vill binda boräntan – var hård mot banken. Dagens PS
USA lånar till sin egen ränta – och du blir den som får betala. Dagens PS
