Vetet steg på måndagen att de inledande samtalen mellan USA och Kina gav positiva signaler. Vetet är nu 42 procent dyrare än för ett år sedan. Vid årsskiftet försvinner den tillfälligt sänkta matmomsen i Sverige, och då känns det av i plånboken.
Matmomsen döljer skenande vetepriser – 42 procent dyrare nu
USA:s finansminister Scott Bessent träffade Kinas vice premiärminister He Lifeng i New York i söndags och kallade mötet framgångsrikt, enligt CNBC.
Redan i slutet av juli skrev Bessent på X att han väntar sig att Peking uppfyller sina åtaganden om amerikanska jordbruksprodukter, enligt Eastern Herald. Donald Trump och Xi Jinping möts i Vita huset den 24 september, och vapenvilan i tullkriget löper ut den 10 november, uppger samma källa.
Från gödselbrist till treårshögsta
Dagens PS rapporterade i maj att svenska bönder betalade för att odla när kostnaderna steg med drygt 2 miljarder kronor.
Därutöver fastnade gödsel i Hormuzsundet. FN:s livsmedelsprogram varnade i mars för att ytterligare 45 miljoner människor riskerade svält om gödseln inte kom igenom sundet före sommaren.
I augusti stängde vetet i Chicago på 7,61 dollar per bushel, den högsta stängningskursen sedan juli 2023. Det motsvarar omkring 2 750 kronor per ton.
Den 21 september handlas vetet i Chicago till 7,28 dollar, motsvarande cirka 2 630 kronor per ton, enligt Chicagobörsen CME. Det är 42 procent högre än för ett år sedan.
Rysslands spannmålsexport till sjöss var 62 procent lägre i augusti än ett år tidigare, enligt Trading Economics. En del av exporten styrs nu om till Östersjöhamnar.
Momsen döljer prispressen i Sverige
Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker var 6,6 procent lägre i augusti än ett år tidigare, enligt SCB. Mjölk, ägg och andra mejeriprodukter sjönk mest.
I den jämförelsen ingår också att matmomsen sänktes från 12 till 6 procent den 1 april. Om sänkningen slagit igenom fullt i butikerna står den ensam för ett prisfall på 5,4 procent, enligt Dagens PS beräkning. Utan momssänkningen hade maten alltså bara blivit drygt en procent billigare.
Sänkningen gäller till och med den 31 december 2027. När momsen går tillbaka till 12 procent stiger priserna med 5,7 procent i ett slag, om höjningen förs vidare fullt ut.
Oxford Economics räknar samtidigt med att de globala livsmedelspriserna stiger med närmare 12 procent i år, enligt Realtid.
PS analys
Ett handelsavtal mellan USA och Kina skapar inte några nya ton vete, utan avgör bara vem som köper det. Köper Kina mer från USA måste andra länder köpa någon annanstans. När importländer tvingas byta leverantör ökar konkurrensen och därmed priset, skriver Realtid.
För Sverige slår det åt två håll. Vi exporterar normalt mer spannmål än vi importerar. I maj förlorade den genomsnittlige spannmålsbonden 2 000 kronor per hektar brödvete, enligt LRF. Ett vetepris som ligger 42 procent över fjolårets förbättrar kalkylen för odlarna, samtidigt som den sänkta matmomsen skyddar hushållen.
Prisuppgången kommer nå bönderna först och därefter butikshyllorna och konsumenternas plånböcker.
Läs även: Kalkylen: Lönsamt att anställa humanoida robotar i Sverige
Läs även: Tesla: Här är Model Y 64 procent billigare än i Stockholm
