Krönika: USA:s räntenota passerade 1 000 miljarder dollar i augusti, omkring 6 300 kronor i månaden för varje amerikanskt hushåll, och Fed höjde ändå räntan den 16 september.
Supermakten lånar till sin egen ränta – och du blir den som får betala
Notan når dig på tre vägar. Sju av tio kronor i din globalfond ligger i USA, dina bundna bolån prissätts efter den amerikanska långräntan, och Riksbanken väntas följa efter i november.
Obekväm jämförelse
Tänk dig att du har 3,7 miljoner i rörligt lån. Det har många. Skillnaden är hur du sköter det.
Du tjänar exempelvis 600 000 kronor om året och men du gör av med 850 000. Räntan på drygt 10 000 kronor i månaden betalar du inte med lönen, du lånar till den. Varje månad, plus 10 000 till.
Du amorterar inte och har ingen plan för att någonsin göra det. Varje år sätts en tredjedel av lånet om, och nu till högre ränta.
Ingen svensk bank skulle godkänna det hushållet. Men det är USA:s statsfinanser, nedskalade till en svensk plånbok.
Räknat per hushåll kostar räntan på USA:s statsskuld omkring 6 300 kronor i månaden, fördelat på landets 133 miljoner hushåll.
Den svenska statsskulden kostar 460 kronor i månaden per hushåll, fördelat på fem miljoner hushåll.
Fjorton gånger mindre. Ändå landar en del av den amerikanska notan hos dig.
Tre vägar till din plånbok
Den första vägen går via fonderna.
Sju av tio kronor i svenskarnas vanligaste globalfonder ligger i USA, och skuldfällan är redan din. När den amerikanska långräntan stiger blir framtida vinster mindre värda i dag, och tyngst i fonderna väger de amerikanska teknikjättarna.
Den andra vägen går via de bundna bolånen.
Samma dag som den amerikanska tioåringen passerade 5 procent höjde SBAB räntorna på lån med ett till tio års bindningstid med 0,15 till 0,25 procentenheter. Femårsräntan står nu i 4,19 procent. Bankerna lånar upp på samma marknad som USA:s finansdepartement, och skuldberget rusar i hela världen.
Den tredje vägen går via Riksbanken.
SBAB:s chefsekonom Robert Boije räknar med två höjningar i höst, i november och december, och att den rörliga bolåneräntan stiger med en halv procentenhet till 3,2 procent vid årsskiftet. Riksbanken lämnar nästa besked den 24 september.
Var femte skattedollar går till ränta
Redan i våras gick USAs räntenotan om hela deras försvarsbudget. Under budgetårets första elva månader tog staten in 4 845 miljarder dollar i skatt och gav ut 6 811 miljarder, enligt finansdepartementets månadsrapport.
Nettoräntan passerade samtidigt 1 000 miljarder för första gången, visar Peter G. Peterson Foundations räntetracker. Drygt var femte skattedollar går till ränta på gamla lån.
I kronor blir det drygt 10 000 miljarder, åtta gånger Sveriges hela statsskuld på 1 250 miljarder kronor.
En tredjedel av lånet är rörligt
Här sitter dubbelsmockan. Tioåringen kostade 5,00 procent på fredagen, och när staten sålde trettioåriga obligationer den 10 september blev räntan 5,308 procent, den högsta på 25 år.
Samtidigt var snitträntan på den utestående skulden bara 3,475 procent den 31 augusti, enligt finansdepartementets egen statistik.
En tredjedel av skulden förfaller inom tolv månader. Under budgetåret som slutar den 30 september behöver staten låna om 9,7 biljoner dollar, räknar USA:s riksrevision GAO med. Lånades allt om till dagens tioårsränta skulle räntenotan växa med omkring 160 miljarder dollar per år.
Finansminister Scott Bessent lånar därför allt mer i statsskuldväxlar med under ett års löptid. Andelen är på väg mot 25 procent, den högsta sedan 2004, enligt Bank of Americas beräkning.
Priset är att skulden i praktiken får rörlig ränta. Precis som ditt tremånaderslån.
Warsh höjde trots Trumps kritik
Beskedet var det första av tre räntebesked på elva dagar som avgör hösten. Fed höjde till 3,75 till 4,00 procent med rösterna 12 mot 0, den första höjningen sedan 2023.
Fed-chefen Kevin Warsh tillsattes av Donald Trump. Ändå kräver presidenten en styrränta på 1 procent eller lägre, ”eftersom vi har världens bästa kredit, med råge”, som han skrev på Truth Social.
Notera då den inledande jämförelsen i den här artikeln och ifall en sund bank skulle ha samma inställningen som Trump.
Warsh svarade kort och gott att oberoende är en dubbelriktad gata.
Fem utvägar och ingen är gratis
- Skära i utgifterna är det enda som angriper grundproblemet.
Men underskottet är bara 8 miljarder dollar lägre än i fjol, trots 154 miljarder mer i skatteintäkter. - Tullarna har redan prövats.
Tullarna skulle ge 400 miljarder dollar i år. Efter Högsta domstolens dom i februari blev det 167 miljarder. Den osmakliga tanken var att alla andra länder skulle betala av USAs statsskuld. - Köpa tillbaka långa obligationer är Bessents väg.
Finansdepartementet beslutade i augusti att fördubbla återköpen till minst 4 miljarder dollar per operation. Stanley Druckenmiller kallar det prisstyrning, inte likviditetshantering. - Pressa Fed att sänka är Trumps väg.
Den sänker räntenotan på kort sikt och höjer inflationen på lång sikt. - Växa ur skulden är den sista vägen.
Inflation krymper gamla lån i reala termer, vilket är skälet till att analytikern Charlie Morris menar att staterna aldrig betalar tillbaka. Så länge ekonomin växer nominellt snabbare än snitträntan på 3,475 procent stabiliseras skuldkvoten.
Det mörka scenariot
Fed höjer två gånger till och trettioåringen når 5,5 procent. Utlandets innehav av amerikanska statspapper föll med 50 miljarder dollar i juli till den lägsta nivån på nio månader, och i det här scenariot fortsätter reträtten. Trump trappar upp striden mot Fed, och långräntorna stiger av misstro i stället för av inflation.
För dig betyder det att femårsräntan på 4,19 procent fortsätter uppåt, att Riksbanken höjer mer än de två steg SBAB räknar med, och att globalfonden tappar när teknikjättarnas värderingar pressas av högre räntor.
Det ljusa scenariot
Kärninflationen, utan energi och mat, var 2,4 procent i augusti, den lägsta sedan mars 2021. Långräntorna rörde sig knappt av höjningen, tioåringen föll till 4,93 procent dagen efter och var tillbaka på 5,00 på fredagen. Utländska stater och centralbanker nettoköpte 44 miljarder dollar i långa amerikanska värdepapper i juli.
Faller oljan tillbaka sjunker inflationen mot kärnan inom ett halvår. Fed stannar på 4,1 procent, långräntorna vänder ned och bankerna kan sänka de bundna räntorna igen. Riksbanken slipper kanske decemberhöjningen.
Hej, mister President
Du klagar på att Europa inte ställer upp för USA. Att vi inte tar vår del av bördan, att ni betalar och vi tittar på. Men vi betalar redan. Varje svenskt hushåll och varje person som läst den här artikeln gör det.
Sju av tio kronor i våra globalfonder finansierar era bolag. Våra bundna bolån prissätts efter er tioåring. När din finansminister lånar till räntan och din centralbankschef höjer för att inflationen inte viker, syns det på SBAB:s femårsränta samma dag och hos Riksbanken i november.
Ni betalar 6 300 kronor i månaden per hushåll för er statsskuld. Vi betalar 460 för vår, och sedan en bit av er.
Vi stöttar USA varje månad. Vi har bara aldrig blivit tillfrågade.
