Krönika: USA:s räntenota passerade 1 000 miljarder dollar i augusti, omkring 6 300 kronor i månaden för varje amerikanskt hushåll, och Fed höjde ändå räntan den 16 september.
USA lånar till sin egen ränta – och du blir den som får betala
Notan når dig på tre vägar. Sju av tio kronor i din globalfond ligger i USA, dina bundna bolån prissätts efter den amerikanska långräntan, och Riksbanken väntas följa efter i november.
En obekväm jämförelse
Tänk dig att du har 3,7 miljoner i rörligt lån. Det har många. Skillnaden är hur du sköter det. Du tjänar 600 000 kronor om året och gör av med 850 000.
Räntan på drygt 10 000 kronor i månaden betalar du inte med lönen, du lånar till den. Varje månad, plus 10 000 till. Du amorterar inte och har ingen plan för att någonsin göra det.
Varje år sätts en tredjedel av lånet om, och nu till högre ränta.
Ingen svensk bank skulle godkänna det hushållet. Men det är USA:s statsfinanser, nedskalade till en svensk plånbok.
Räknat per hushåll kostar räntan på USA:s statsskuld omkring 6 300 kronor i månaden, fördelat på landets 133 miljoner hushåll. Den svenska statsskulden kostar 460 kronor i månaden per hushåll, fördelat på fem miljoner hushåll.
Fjorton gånger mindre. Ändå landar en del av den amerikanska notan hos dig.
Tre vägar till din plånbok
Den första vägen går via fonderna. Sju av tio kronor i svenskarnas vanligaste globalfonder ligger i USA, och skuldfällan är redan din. När räntan i USA stiger blir framtida vinster mindre värda i dag, och tyngst i fonderna väger de amerikanska teknikjättarna.
Den andra vägen går via de bundna bolånen. Samma dag som den amerikanska tioåringen passerade 5 procent höjde SBAB sina bundna räntor med upp till 0,25 procentenheter. Femårsräntan står nu i 4,19 procent. Din bank lånar upp pengarna på samma marknad som amerikanska staten, och där rusar skuldberget i hela världen.
Den tredje vägen går via Riksbanken. SBAB:s chefsekonom Robert Boije räknar med två höjningar i höst och att den rörliga bolåneräntan stiger med en halv procentenhet till 3,2 procent vid årsskiftet. Nästa besked kommer den 24 september.
Var femte dollar går till ränta
Redan i våras gick räntenotan om försvarsbudgeten. Under budgetårets första elva månader tog amerikanska staten in 4 800 miljarder dollar i skatt och gjorde av med 6 800 miljarder. Räntan passerade samtidigt 1 000 miljarder dollar för första gången. Drygt var femte skattedollar går till ränta på gamla lån.
I kronor är det drygt 10 000 miljarder, åtta gånger hela Sveriges statsskuld.
Lånet är rörligt
Här sitter dubbelsmockan. Amerikanska staten betalar i snitt under 3,5 procent på sina gamla lån. Nya lån kostar 5 procent på tio år, och när staten lånade på 30 år den 10 september blev räntan 5,3 procent, den högsta på 25 år.
En tredjedel av skulden förfaller inom tolv månader och måste lånas om, 9 700 miljarder dollar bara i år enligt USA:s riksrevision. Varje gammalt lån byts mot ett dyrare.
Finansminister Scott Bessent har därför börjat låna allt kortare, i papper som löper under ett år, för att de är billigare.
Andelen är på väg mot 25 procent, den högsta på över 20 år. Det är samma sak som att välja tremånadersränta på hela bolånet.
Billigt tills banken höjer.
Fed höjde ändå
Den 16 september höjde Fed räntan till 3,75 till 4,00 procent, enhälligt och för första gången sedan 2023. Inflationen låg på 3,4 procent i augusti, mest för att bensinen blivit 27 procent dyrare på ett år. Nästan alla i Feds ledning räknar med minst en höjning till i år.
Fed-chefen Kevin Warsh är utsedd av Donald Trump. Ändå kräver presidenten en ränta på 1 procent eller lägre, ”eftersom vi är världens bästa kredit, med råge”, som han skrev på Truth Social.
Warsh svarade att oberoende är en dubbelriktad gata.
Vad kan de göra
Spara går trögt. Underskottet är bara 8 miljarder dollar lägre än i fjol, trots 154 miljarder mer i skatt. Tullarna skulle ge 400 miljarder i år. Efter Högsta domstolens dom i februari blev det 167.
Bessents egen lösning är att köpa tillbaka långa obligationer för att pressa ned räntan. Först fördubblade han återköpen i augusti, sedan tredubblade han dem till 6 miljarder dollar den 9 september. Räntan steg ändå.
Bessent tycker att obligationsmarknaden fått ”feber” och prissätter USA fel, och hans svar på att varningslamporna blinkar är att skruva ut dom
Investeraren Stanley Druckenmiller är ännu rakare. ”Om trettioåringen måste handlas till 5,5 procent för att hitta köpare är det ingen kris. Det är en faktura.”
Den sista vägen är att låta inflationen krympa lånen, som alltid förr. Det är precis vad guldköparna räknar med, och skälet till att guldet rusar.
Det mörka scenariot
Fed höjer två gånger till, trettioåringen når 5,5 procent och utländska långivare fortsätter dra sig ur. Deras innehav föll med 50 miljarder dollar i juli. Trump trappar upp striden mot Fed, och räntorna stiger av misstro i stället för av inflation.
För dig betyder det att femårsräntan fortsätter uppåt från 4,19, att Riksbanken höjer mer än två gånger och att globalfonden tappar.
Det ljusa scenariot
Utan bensin och mat var inflationen 2,4 procent i augusti, den lägsta sedan 2021. Långräntorna rörde sig knappt när Fed höjde, och utländska centralbanker köpte amerikanska papper för 44 miljarder dollar i juli.
Faller oljan tillbaka sjunker inflationen inom ett halvår. Fed stannar, långräntorna vänder ned, bankerna sänker de bundna räntorna igen och Riksbanken slipper kanske decemberhöjningen.
Hej, mister President
Du klagar på att Europa inte ställer upp för USA. Att vi inte tar vår del av bördan, att ni betalar och vi tittar på.
Men vi betalar redan. Varje svenskt hushåll gör det.
Sju av tio kronor i våra globalfonder finansierar era bolag. Våra bundna bolån prissätts efter er tioåring. När din finansminister lånar till räntan och din centralbankschef höjer för att inflationen inte viker, syns det på SBAB:s femårsränta samma dag och hos Riksbanken i november.
Ni betalar 6 300 kronor i månaden per hushåll för er statsskuld. Vi betalar 460 för vår, och sedan en bit av er. Vi stöttar USA varje månad.
Vi har bara aldrig blivit tillfrågade.
