USA lånar till den högsta räntan sedan 2007, oljan kostar över 100 dollar och sju techbolag är värda mer än 20 000 miljarder dollar. Analytiker ställer nu öppet frågan om börsen står inför en börskrasch, och sju av tio kronor i din globalfond sitter mitt i skottlinjen.
Experterna ser 5 signaler på börskrasch, så drabbas dina fonder
I somras satte den amerikanska börsen nytt rekord, driven av AI-investeringar som väntades väga tyngre än kriget mot Iran. Nu ligger S&P 500 tre procent under toppen och räntorna rusar världen över.
The Guardian går i sin söndagsanalys igenom varför larmlamporna blinkar.
”Det här är febriga tider”, skriver Albert Edwards, senior analytiker på Société Générale, i ett brev till kunderna. ”Den stora frågan för investerare och beslutsfattare är hur långt oljeprischocken sprider sig i världsekonomin, och om den tvingar fram kraftigt högre räntor som utlöser en recession.”
Här är de fem signalerna, och vad de betyder för dina pengar.
1. Räntan över 5 procent
Den amerikanska tioårsräntan passerade 5 procent den 14 september, för första gången sedan 2023 och dessförinnan 2007. Räntan sätter priset på långa pengar i hela världen. När säkra statspapper ger 5 procent tappar aktier sin lockelse.
Nivån ”ses av vissa som en tröskel över vilken finansmarknaderna kan gå in i härdsmälta”, skriver John Higgins, chefsekonomisk rådgivare på Capital Economics, enligt The Guardian.
Bloombergs makrostrateg Simon White drar gränsen vid 5,25 procent. Där har aktier och obligationer historiskt börjat förstärka varandras förluster.
Bakom uppgången ligger en statsskuld över 40 000 miljarder dollar, en räntenota som gick om försvarsbudgeten i våras och passerade 1 000 miljarder dollar i augusti, och en finansminister som lånar allt kortare för att hålla nere notan.
Att skulden aldrig betalas tillbaka är enligt analytikern Charlie Morris en öppen hemlighet.
2. Dyraste börsen sedan år 2000
Det konjunkturjusterade p/e-talet för S&P 500, kallat CAPE, står i nästan 41. Snittet över tid är 17, och rekordet 44,19 sattes i december 1999, strax innan it-bubblan sprack.
De sju techjättarna Nvidia, Apple, Google, Microsoft, Meta, Amazon och Tesla är tillsammans värda över 20 000 miljarder dollar, omkring 196 000 miljarder kronor.
För att AI-satsningarna ska löna sig behöver bolagens AI-försäljning öka med 600 till 800 miljarder dollar på två år, enligt analysfirman Fathom Consulting, som ger 30 procents sannolikhet att bubblan spricker nästa år.
”Ekonomin bakom dagens investeringsboom går inte ihop”, säger Fathoms ekonom Brian Davidson.
Capital Economics räknar redan med ett ras på 21 procent under 2027.
3. AI-bolagen lånar för mycket
Oracle rusade för ett år sedan på ett molnavtal med OpenAI. Sedan dess har aktien halverats på oro för att bolaget lånar för mycket till sina datacenter.
Bank of England konstaterade i somras att räntegapet mellan de säkraste och de mest riskfyllda högavkastande obligationerna vuxit sedan kriget bröt ut. Investerarna vill ha mer betalt för risk.
Över 1 000 investerare anmälde sig i veckan till Jefferies analytikersamtal om ”AI Extinction Warnings”, sedan techbolagens egna chefer krävt en inbromsning. Domedagen är branschens bästa säljargument, även när kunden är en fondförvaltare.
4. Småspararna köper på kredit
Sydkoreas småsparare har i år dubblat Kospi-index genom att köpa AI-relaterade chipaktier med lånade pengar.
När kurserna vände fick 1,2 miljoner privatpersoner krav på mer säkerhet från sina mäklare, enligt Goldman Sachs. Det motsvarar en av 30 vuxna i landet, och många tvingades sälja.
Mönstret känns igen från 1929, då belånade amerikanska småsparare sveptes bort i raset före depressionen.
5. Centralbankerna höjer in i stormen
Fed höjde räntan den 16 september för första gången sedan 2023, ECB höjde den 10 september och Bank of Japan ligger nu på den högsta styrräntan på 31 år.
Marknaden räknar med att Bank of England höjer fyra gånger före utgången av 2027.
Deutsche Banks Jim Reid har räknat ut att en amerikansk recession i snitt kommer tre till tre och ett halvt år efter den första höjningen.
Börsen brukar falla innan recessionen börjar. UBS vd Sergio Ermotti varnade redan den 10 september för att investerarna blivit för bekväma.
Så drabbas din globalfond och ditt bolån
Sju av tio kronor i en global indexfond som Avanza Global ligger i USA, och tyngst väger just de sju techjättarna.
Den som sparar i en globalfond sitter redan i skuldfällan, oavsett om nedgången kommer som ett ras eller i etapper.
Bolånet påverkas redan. Sex banker har höjt sina bundna räntor på en vecka, eftersom bundna lån prissätts efter samma långräntor som nu pressar börsen, och där rusar skuldberget i hela världen.
Riksbanken lämnar besked den 24 september, och SBAB räknar med en höjning i december och en till i februari.
Ray Dalio dubblade sin guldandel till 15 procent i augusti. Den som vill minska USA-vikten kan styra om månadssparandet i stället för att sälja.
Det som kan tala emot en börskrasch
”En större nedgång kräver en utlösande faktor”, skriver Oxford Economics i ett kundbrev. ”Vår syn på inflationen är mindre alarmistisk. Marknaden överskattar risken för ytterligare åtstramning.”
Produktiviteten stiger i USA, och Storbritannien växte snabbast i G7 under första halvåret, delvis tack vare AI. Andy Haldane, tidigare chefsekonom på Bank of England, tror inte på en kollaps av it-bubblans slag. ”Men kan jag se en långsam luftläcka som inte sänker världsekonomin men bromsar den? Ja, det kan jag”, sade han till radiokanalen LBC.
Nästa signal kommer på torsdag, när Riksbanken avslutar höstens tre räntebesked.
