Ryssland har på två månader tagit ledningen i luftkriget över Ukraina, med 2 800 jetdrivna drönare avfyrade i augusti och en produktion på 3 000 i månaden. Men det är inte motorerna som avgör, säger den svenske försvarsinvesteraren Jonas Malmgren. Det är sekunderna.
Nu leder Ryssland drönarkriget med 3 000 jetdrönare i månaden
Rysslands nya jetdrivna Geran-4 och Geran-5, Moskvas beteckning på de iranskutvecklade Shahed-drönarna, avfyrades varje dag i augusti, enligt BBC Verifys genomgång av det ukrainska flygvapnets data.
Antalet steg från 350 i juni till 1 600 i juli och 2 800 i augusti. Den militära underrättelsetjänsten HUR uppskattar att Ryssland nu bygger 3 000 jetdrönare i månaden i Alabuga i Tatarstan.
”I väst tenderar vi att underskatta Ryssland, men landet kan gå väldigt snabbt från idéer och experiment till massproduktion”, säger Kateryna Bondar vid tankesmedjan CSIS till Wall Street Journal
Det handlar om sekunder, inte om motorer
Den gamla kolvmotordrivna Geran-2 flyger i 185 kilometer i timmen. Geran-4 gör 500 och Geran-5 600.
Ukrainas luftförsvar byggdes kring billiga jaktdrönare, så kallade interceptorer, som Sting för cirka 2 300 dollar, och nådde nedskjutningsgrader kring 95 procent mot de långsamma drönarna.
Jonas Malmgren, vd för försvarsinvesteraren Front Ventures och tidigare teknisk officer i Försvarsmakten, följer utvecklingen på plats i Ukraina. Front Ventures är delägare i Scandinavian X, som ska tillverka ukrainska jaktdrönare på licens i Sverige.
”Det handlar egentligen inte om motorerna. De propellerdrivna Shahederna är långsamma, du upptäcker dem tidigare och hinner flyga in jaktdrönaren manuellt. Med jetmotor går allt snabbare, och tiden att styra in träffen krymper till bråkdelar”, säger han.
”De har ungefär 60 procents träffsäkerhet mot jetdrönarna. Mot de vanliga Shahederna låg de på 90 till 95.”
Det stämmer med Tech Times, som noterade 65 procent i salvan natten till 6 augusti, den första där jetdrönarna var i majoritet. ”Ibland är två tredjedelar av alla drönare som skickas under ett dygn jetdrivna”, säger flygvapnets talesperson Jurij Ihnat till Kyiv Independent.
”Det som absolut inte fungerar är de mobila luftvärnsgrupperna med kulsprutor på pickuper. Jetdrönarna flyger högre och är för snabba. De hinner helt enkelt inte med”, säger Malmgren.
Fem jaktdrönare på väg, ingen i drift
Ukraina svarade tidigt i år med ett program via försvarsklustret Brave1, som gav upp till 150 000 euro per projekt för jaktdrönare över 450 kilometer i timmen.
Två propellerdrivna finns i drift: Skyfalls P1-Sun Jetkiller, som når 370 kilometer i timmen och enligt bolaget skjutit ner över tolv jetdrönare, och Vluchnyks Zorelit, där nästa version ska nå över 400.
Jetdrivna jaktdrönare är nästa steg. Presidentens teknikrådgivare Serhij Beskrestnov sade i Radio NV 17 september att ingenjörerna bygger tre till fem varianter, men att de behöver tid för fälttester och stridsteknik.
President Volodymyr Zelenskyj rapporterade 15 september ett lyckat test: ”En shahed träffades framgångsrikt, men vissa aspekter av styrningen behöver fortfarande förfinas.”
”Ukraina är snabba. Från att ett program startar till färdig produkt tar det kanske sex till nio månader. Min bedömning är att ett antal av de fem som testas nu är i produktion i slutet av året”, säger Malmgren.
Men jetdrönarna blir dyra och en bristvara om de ska storskalas. ”Därför måste propellervarianterna användas som komplement, och då måste AI:n göra jobbet.”
Hela kedjan måste automatiseras
Beskrestnov pekar på att jaktdrönarna behöver egna målsökare, akustiska, termiska eller radarbaserade, i stället för en pilot vid en skärm. Amerikanska Archimedes säljer en radarmålsökare för 4 000 dollar, enligt Euromaidan Press.
Vluchnyks AI upptäcker mål på 800 meter och slår till automatiskt, och nästa steg testas på skjutfält: jaktdrönaren startar själv på radardata från systemet SkyMap och låser målet utan operatör.
”Tidigare använde man AI bara i slutskedet. Nu är prioriteringen att AI-systemet hanterar hela kedjan, att starta, flyga in och göra själva träffen. Spannet är så kort att den mänskliga piloten oftast inte hinner”, säger Malmgren.
Jetmotorerna avgör vem som kan skala
”Att bygga jetmotorer kostnadseffektivt är komplicerat. Tillgången till jetmotorer på både den ryska och den ukrainska sidan kommer att avgöra vem som lyckas, anfallande eller försvarande”, säger Malmgren.
Rysslands jetdrönare flyger på kinesiska Telefly-motorer, enligt HUR:s undersökning av nedskjutna Geran-4. Men leveranserna hackar. ”Ryssland har vissa problem med jetmotorer till drönare. Det handlar om motorer från Kina”, sade generalmajor Vadym Skibitskyj, vice chef för HUR, på YES-konferensen i Kiev 13 september.
Ryssland skickar nya jetdrönare direkt från fabrik till anfall, vilket tyder på små lager. Kopplingen når Sverige. EU har hittat delar från kinesiska Yangzhou Yangjie i ryska drönare, samma bolag som Volvo Cars och Polestar fått sanktionsundantag för till 15 mars 2027.
Ukraina leder fortfarande bakom fronten
Där Ryssland vunnit luften har Ukraina tagit greppet om Rysslands ekonomi. I augusti träffade ukrainska drönare minst tolv stora ryska raffinaderier, och tre av Rysslands sex största dieselraffinaderier står stilla eller har skurit ner kraftigt i september, enligt Reuters.
USA:s dieselpris nådde rekordet 6,06 dollar per gallon, enligt bilistorganisationen AAA, och Donald Trump bad Zelenskyj sluta slå ut rysk diesel. I Sverige kostade dieseln omkring 22,70 kronor litern 14 september.
”Det enda som kan få Ryssland till förhandlingsbordet är att Ukraina kan fortsätta pressa infrastrukturmålen så att det blir märkbart för den ryska ekonomin”, säger Malmgren.
Nio av tio drönare förblir eldrivna
Jetkapplöpningen gäller en smal nisch. ”Bara jaktdrönare och långdistansdrönare behöver jetmotor. Nittio procent av drönarproduktionen är och förblir eldriven”, säger Malmgren. Den svenska fabriken för jaktdrönare väntar dock.
Scandinavian X, grundat av Front Ventures, Skygaard, Hede Capital och Vluchnyk, har inte kommit igång eftersom det ukrainska exporttillståndet saknas, trots att svenska regeringen stöttat ansökan, skriver Defender Media.
Svaret på vem som leder drönarkriget är därför två svar.
Ryssland vinner just nu kapplöpningen i luften genom volym, hastighet och kinesiska motorer som börjat sina. Ukraina vinner kriget om Rysslands ekonomi genom räckvidd och precision.
Nästa runda avgörs av om Ukrainas jaktdrönare lär sig sikta själva före årsskiftet.
