USA:s statsskuld växer snabbare än någonsin sedan pandemin. Räntekostnaderna överstiger nu hela den amerikanska försvarsbudgeten. För svenska företag och konsumenter finns det fem konkreta risker att hålla koll på.
USA:s statsskuld över 39 000 miljarder dollar – så kan det påverka Sverige
Den amerikanska statsskulden har passerat 39 000 miljarder dollar och närmar sig i snabb takt 40 000 miljarder enligt US National debt clock. Enligt IMF motsvarar det runt 125 procent av USA:s BNP.
Takten är alarmerande
Skulden nådde 34 biljoner dollar i januari 2024, 35 biljoner i juli samma år, 36 biljoner i november och 38 biljoner redan i oktober 2025 och nu över 39 biljoner dollar. Det är den snabbaste ackumuleringen sedan covid-19.
Trumpadministrationen hävdar att utvecklingen är under kontroll. ”Under sina första åtta månader i ämbetet har president Trump minskat underskottet med 350 miljarder dollar jämfört med samma period 2024 genom att skära ned på utgifterna och öka intäkterna”, sade Vita husets talesperson Kush Desai.
Men siffran avser det löpande underskottet, inte den totala skulden, som fortsatt att växa i rekordfart.
Räntorna äter upp budgeten
Det som gör situationen akut är inte bara skuldberget i sig, utan vad det kostar att finansiera det.
USA betalar nu över 88 miljarder dollar i månaden i räntor. På årsbasis innebär det mer än 1 000 miljarder dollar, mer än hela den amerikanska försvarsbudgeten.
Det är första gången i modern tid.
Räntekostnaderna som andel av BNP har fördubblats, från 1,6 procent 2021 till 3,2 procent 2025. Enligt Congressional Budget Office kommer nettokostnaderna att mer än fördubblas igen, från 970 miljarder till 2,1 biljoner dollar, mellan 2025 och 2036.
Om tio år går var fjärde federal skattekrona till räntebetalningar.
År 2047 beräknas räntan bli USA:s största enskilda budgetpost, större än Social Security och försvaret.
IMF: ”Inte ett konjunkturproblem”
Internationella valutafonden har skärpt tonen markant. IMF bedömer att den globala statsskulden når 99 procent av världens BNP till 2028, tidigare än väntat.
USA sticker ut som värst bland utvecklade ekonomier.
Den amerikanska skulden kan nå 142 procent av BNP till 2031.
”Det här är inte bara ett konjunkturproblem, det speglar politiska val: permanent högre utgifter och lägre intäkter”, konstaterade IMF:s Rodrigo Valdés.
Han pekade på att en stabilisering skulle kräva en finanspolitisk åtstramning på ungefär 4 procentenheter av BNP, bland de största i fredstid i USA:s historia.
Japan som varnande exempel
Utvecklingen i Japan illustrerar vad som kan hända ett skuldtyngt land när inflationen stiger. Japans statsskuld motsvarar nästan 240 procent av BNP. I januari i år rusade räntan på japanska 40-åriga obligationer till rekord över 4 procent.
Problemet: Japan är den största utländska ägaren av amerikanska statspapper, med totalt 1 200 miljarder dollar. Om den japanska valutan yen faller måste Japan stödköpa den, och det snabbaste sättet är att sälja amerikanska statsobligationer, vilket pressar upp räntorna ytterligare.
”Japans enorma skuldberg kan jämföras med San Andreasförkastningen i Kalifornien, där minsta skalv ökar oron för att den stora jordbävningen är på väg”, sade en analytiker till Bloomberg.
USA:s finansminister Scott Bessent kontaktade under Davosmötet i januari Japans finansminister efter att oron spillde över på amerikanska statsobligationer.
Federal Reserve hörde av sig till valutahandlare i Tokyo, något som tolkades som ett första steg för att stödköpa yenen.
Europeiska investerare säljer
Förtroendekrisen sprider sig. Holländska pensionsfonden ABP, Europas största, sålde en tredjedel av sina amerikanska statsobligationer under förra året.
Svenska Alecta har minskat sitt innehav med hänvisning till ”ökad risk och oförutsägbarhet i amerikansk politik”.
Fem risker för Sverige
Riksbanken har varnat för ”överspillningseffekter” från USA:s skuldsituation och Stefan Fölster, tidigare chefsekonom på Svenskt Näringsliv, har pekat på Sveriges behov av förberedelse.
USA är en av Sveriges viktigaste enskilda handelspartner. En försvagning av den amerikanska ekonomin märks direkt i svenska orderböcker.
Konkret finns fem riskområden:
1. Högre svenska räntor.
Om räntorna på amerikanska statsobligationer stiger pressar det upp långa räntor globalt. Svenska statsobligationer tenderar att följa med uppåt, vilket i förlängningen påverkar bolåneräntor och företagskrediter.
2. Svagare dollar, sämre export.
Om dollarn försvagas mot kronan blir svenska exportföretag mindre konkurrenskraftiga. Stora bolag som Volvo, Atlas Copco och Ericsson har alla betydande intäkter i dollar.
3. Börsoro.
Stockholmsbörsen är starkt kopplad till Wall Street. Historiskt har nedgångar på de amerikanska börserna snabbt smittat av sig på OMXS30.
4. Svagare amerikansk konsumtion.
Om räntekostnaderna tränger undan konsumtion och investeringar minskar efterfrågan på svenska varor. Redan nu visar Reuters-enkäter att marknadsstrateger väntar sig att yieldkurvan blir allt brantare, ett tecken på att marknaden prisar in långsiktigt högre räntekostnader.
5. Lägre riskaptit.
I en miljö med stigande räntor och geopolitisk osäkerhet söker investerare tryggare placeringar. Svenska tillväxtbolag, som är beroende av riskkapital, drabbas hårdast.
Vad kan vända utvecklingen?
IMF pekar på artificiell intelligens som en potentiell produktivitetshöjare som kan stärka skatteintäkter och minska kostnader.
Men tekniken riskerar också att koncentrera välstånd och urholka skattebasen.
En Reuters-enkät bland marknadsstrateger visar att många fortfarande tror att inflationseffekten från geopolitiska kriser blir kortvarig.
Ränteprognosen för den amerikanska 10-årsräntan ligger kvar runt 4,25 procent det närmaste året.
”Den sammantagna tillväxtchocken bör hålla räntorna i schack”, sade Vishal Khanduja, chef för bredmarknadsobligationer på Morgan Stanley Investment Management, till Reuters.
Men Matthew Raskin, chef för amerikansk ränteforskning på Deutsche Bank, varnade: ”Inflationsriskpremien i statspappersmarknaden ligger på mycket låga nivåer. Jag skulle hävda att det ser ganska lågt ut relativt uppåtriskerna.”
Den som vill förstå vart världsekonomin är på väg bör hålla koll på en enda siffra: räntan på amerikanska statsobligationer.
Det är termometern som mäter febern i hela det globala finanssystemet.
