Krönika: Du har väntat. Jag har väntat. Vi alla har väntat på att räntan ska vända nedåt så bolånet blir billigare. Men medan vi sitter här och hoppas så pågår ett extremt globalt lånerally som gör hoppet allt svårare att försvara.
Du kan glömma billigare bolån - skuldberget rusar
Jag tänkte guida dig genom en nyhet som inte fick de rubriker den förtjänar. Häng med, för det här handlar om din plånbok.
Bloomberg rapporterade i förra veckan att världens stater har lånat 504 miljarder dollar på obligationsmarknaden bara under årets första hälft. Rekord. Mer än under pandemiåren.
Men siffran fångar bara en del av bilden. Den gäller bara den så kallade ”syndikerade marknaden”, där stater anlitar banker för att sälja sina obligationer.
USA, som svarar för världens största statsskuld, lånar istället genom egna auktioner och syns inte alls i statistiken. Den totala globala skuldökningen är med andra ord betydligt större.
Varför ska du bry dig? Jo, för att den här skuldfloden är en av de starkaste krafterna som håller dina räntor uppe just nu.
Tre kriser på samma gång
Stater lånar inte för att de vill. De lånar för att de måste.
Första krisen är Irankriget och blockaden av Hormuzsundet. 20 procent av världens oljehandel gick genom det sundet. I praktiken är det stängt sedan Irans revolutionsgarde meddelade att passage inte är tillåten. Rederier vägrar passera av säkerhets- och försäkringsskäl.
Brentoljan passerade 110 dollar fatet i april och vägrar komma ned. Amerikanska konsumentpriser steg till 3,8 procent i årstakt. Inflationen vi trodde var besegrad vaknade till liv.
Andra krisen är upprustningen. Europas militärutgifter ökade med 14 procent under 2025. Tyskland höjde med 24 procent. EU har ändrat budgetreglerna för att tillåta mer försvarslån. Pengarna måste komma någonstans ifrån.
Tredje krisen är den tysta som ingen pratar om. Det är alla de billiga lån som stater tog under pandemin 2020-2021 förfaller nu. Och de rullas över till helt andra räntenivåer.
Natixis rapporterar att refinansieringen bland eurozonens stater ökat med 26 procent. Stater som lånade till nollränta betalar nu 3-5 procent.
Den 13 maj small det
Redaktionen följer obligationsmarknaden varje dag. Den 13 maj passerade avkastningen på 30-åriga amerikanska statsobligationer 5 procent för första gången sedan 2007.
Inom en vecka var vi uppe på 5,2 procent. Citigroup flaggade för att 5,5 procent kan bli nästa nivå. I april sålde Storbritannien 10-åriga obligationer till 4,9 procent. Högst sedan 2008.
Italien har emitterat nästan 70 miljarder euro i syndikerade obligationer bara i år. Tyskland, Europas mest sparsamma ekonomi, har tagit in 14 miljarder euro efter att ha släppt sin budgetdisciplin för att rusta militärt.
Och Sverige då?
Här blir det intressant. Vi pratar gärna om vad som händer i USA och Europa, men Riksgälden har också trappat upp. Den årliga emissionsvolymen av nominella statsobligationer har höjts till 220 miljarder kronor 2026.
Från och med den 17 juni, alltså nästa vecka, hålls auktioner varje vecka istället för varannan. Det prognostiserade underskottet för 2026 är 196 miljarder kronor enligt Bloomberg.
Statsskulden väntas växa från 1 244 miljarder till 1 633 miljarder vid utgången av 2027. Sverige lånar alltså mer, precis som alla andra och vi konkurrerar om samma kapital på samma globala marknad.
Därför spelar det ingen roll vad Riksbanken gör
Och det är här pusslet faller på plats.
Riksbankens styrränta ligger på 1,75 procent sedan september förra året. Nästa besked kommer den 24 juni. Men styrräntan styr bara din rörliga ränta.
Dina fasta bolåneräntor med längre bindningstider sätts av internationella obligationsmarknader. Och där stiger avkastningskraven för varje miljard som stater pumpar ut i nya obligationer.
Realtid skrev det rakt på sak. Bankerna struntar i Riksbanken. Trots stillastående styrränta har utlåningsräntorna rört sig uppåt.
SBAB prognostiserar rörlig bolåneränta kring 2,7 procent i juni men varnar för att riskerna ligger på uppsidan och att den kan nå 2,8 procent vid årets slut.
Samtidigt pekar allt mot att ECB höjer depositräntan till 2,25 procent vid mötet den 11 juni. Marknaden prisar in höjningen med 99,6 procent sannolikhet, drivet av energiprisernas inflationseffekt.
ECB-ledamoten Isabel Schnabel sa i maj att en höjning ”kommer behövas”. Fed under nye ordföranden Kevin Warsh håller stilla på 3,50-3,75 procent men tonen är hökaktig.
Ingen centralbank kommer att rädda obligationsmarknaden genom att pressa ned räntorna.
Ta höjd för att priset på ditt bolån ökar
Jag säger inte att räntorna aldrig kommer ned. Men jag säger att det finns en kraft som de flesta underskattar.
USA:s statsskuld passerade 39 biljoner dollar i maj och växer med över 7 miljarder dollar per dag, enligt kongressens ekonomiska kommitté.
Eurozonens stater refinansierar pandemiåren till mångfalt högre kostnader. Portugal, Spanien, Österrike och Belgien har redan börjat emittera tidigare än planerat.
Den som räknat med billigare bolån behöver göra om kalkylen.
Så länge stater tävlar om kapital, oljan ligger kvar över 100 dollar och inflationen inte ger vika så motverkas varje räntesänkning Riksbanken planerar av krafter som ligger långt utanför deras kontroll.
504 miljarder dollar på ett halvår. Och det är bara den del vi kan mäta.
