Bakom guldets rekordnoteringar döljer sig en mörkare verklighet om västvärldens ekonomi. Medan aktiemarknaden firar triumfer pekar analytikern Charlie Morris på den skenande statsskulden som gör ädelmetallen till den ultimata tryggheten. Här är anledningarna till att råvaran väntas krossa nya rekord.
Analytikern om guldfrossan – de kommer aldrig att betala tillbaka
Sedan millennieskiftet har guldpriset stigit mer än femton gånger. Det amerikanska börsindexet S&P 500 har under samma tid gått upp 8,5 gånger, med utdelningar inräknade.
Guldet har alltså slagit aktier med bred marginal i 26 år.
”Vem hade trott det?” skriver Charlie Morris, grundare av analysfirman ByteTree, i brittiska MoneyWeek. Hans förklaring till varför uppgången fortsätter är obekväm för varje finansminister i väst.
Den öppna hemligheten
”Våra regeringar har lånat för mycket pengar och det är en öppen hemlighet att de aldrig kommer att betala tillbaka. Men de kommer att låtsas göra det på det gammaldags sättet, vilket är att trycka mer pengar”, skriver Morris.
Det är hela resonemanget i två meningar. När det trycks mer pengar blir varje krona, dollar och pund värd lite mindre. Guld går inte att trycka. Därför stiger priset i takt med att pengarna tappar i värde.
Siffrorna bakom påståendet är tydliga. USA:s budgetunderskott ligger på 6,1 procent av BNP.
Staten spenderar i år 7 400 miljarder dollar men får bara in 5 600 miljarder i skatt. Statsskulden passerade 40 000 miljarder dollar i somras och räntorna på den kostar 1 000 miljarder dollar om året.
USA är inte ensamt. Frankrike har ett underskott på 5,7 procent av BNP, Storbritannien 5 procent och Kina 4,5 procent. ”Många västerländska regeringar är panka, men fortsätter att slösa”, konstaterar Morris.
Centralbankerna har redan valt sida
De som förstår det här bäst är centralbankerna själva. 1979 låg 60 procent av deras reserver i guld. Efter decennier av låg inflation föll andelen till 10 procent 2008. Nu är den tillbaka nära 30 procent.
Vändpunkten kom när Ryssland invaderade Ukraina 2022 och väst frös ryska tillgångar.
Centralbanker i Mellanöstern och Asien drog slutsatsen att deras dollarreserver kunde frysas på samma sätt. Sedan dess har de köpt över 1 000 ton guld om året, med Kina i spetsen.
Köpandet fortsätter. Under andra kvartalet 2026 köpte världens centralbanker rekordhöga 289 ton, enligt World Gold Council.
Polen har lagt 82 ton till sina reserver bara i år. Vid årsskiftet gick guldet om amerikanska statsobligationer som centralbankernas största reservtillgång.
Därför slår pengamängden räntan
Guld ger ingen ränta. Därför brukar priset falla när räntorna stiger, eftersom det blir dyrare att sitta med guld i stället för räntepapper. Men Morris pekar på en viktigare siffra.
Mängden pengar i omlopp har vuxit med i snitt 7,5 procent om året i tre decennier. Guldpriset följer den kurvan över tid. Det är också grunden i World Gold Councils egen modell, som säger att guldet ska följa tillväxt och inflation tillsammans.
”Om mängden pengar ökar kommer guldet att stiga i värde och fungera som en motvikt”, enligt Morris.
Rekylen på 29 procent
2025 hade guldet en uppgång på 65 procent, det näst bästa året i modern tid efter 1979. Den 28 januari nåddes rekordet 5 595 dollar per uns, 434 procent över botten 2015.
Sedan dess har priset fallit mot 4 000 dollar som lägst och handlas nu runt 4 350 dollar.
Morris kallar det en hälsosam korrigering på 29 procent. ”Jag tror att det värsta är bakom oss och att en gradvis återhämtning är på gång”, skriver han.
Signalen kom i augusti. USA:s finansminister Scott Bessent grep in för att stötta den japanska yenen och beslutade två veckor senare att staten själv ska köpa tillbaka långa statsobligationer för upp till 6 miljarder dollar. Beloppen är små. Budskapet är stort.
”Vad de än säger vet alla att det betyder att trycka mer pengar, och det kommer mycket mer”
Marknaden är inte övertygad. Räntan på USA:s tioåriga statsobligation steg på torsdagen till 4,93 procent, den högsta nivån sedan 2023, enligt Fortune.
7 000 dollar till 2030
Redan 2020 skrev Morris rapporten The Rational Case for 7 000 Gold by 2030 för branschorganisationen LBMA.
Guldet kostade då 1 700 dollar och många avfärdade honom. Premissen var enkel. Marknadens långsiktiga inflationsförväntningar skulle stiga från 2 till 4 procent.
Med 5 595 dollar redan uppnått ser målet rimligt ut, och Morris utesluter inte att höja det.
ICBC Standard Banks råvarustrateg Julia Du spådde i januari att guldet kan nå 7 150 dollar redan 2026. Den prognosen har fått det tuffare efter vårens fall.
Det enda som kan sänka guldet
Morris är noga med att beskriva vad som skulle få honom att sälja. Svaret är åtstramning. Om USA, Storbritannien, Frankrike och Japan börjar balansera sina budgetar faller guldet, precis som det gjorde på 1980- och 1990-talen.
Det går att göra. Irland hade en statsskuld på 120 procent av BNP efter finanskrisen 2008 och har pressat ner den till 33 procent.
Portugal har gått från 140 till 91 procent. Sverige ligger på 35,1 procent av BNP, mindre än hälften av EU-snittet på 81,7 procent.
Men de stora ekonomierna är inte i närheten. ”Guld är ett köp tills de politiska vindarna vänder, vilket en dag kommer att hända”. Morris pekar på Argentina, där 70 procent av de unga väljarna röstade fram Javier Milei och hans motorsåg mot statsutgifterna.
”Det kommer en tid när åtstramning går från att ses som ett omoraliskt val till att bli det enda valet. När det händer är det dags att minska guldet och gå tillbaka till obligationer”, skriver han.
Så äger du guld
Morris kunder äger guld genom börshandlade fonder som håller fysiskt guld i valv.
Silver och gruvbolag brukar stiga mer än guldet i uppgång men faller också hårdare i nedgång.
Den som köper tackor eller mynt bör förvara dem i bankfack och, som Morris uttrycker det, inte berätta det för någon.
