Oppositionen leder med 176 mandat mot 173 när 94 procent av rösterna är räknade, en exakt spegelbild av valet 2022. Slutresultatet dröjer till tidigast onsdag, samma dag som Fed lämnar räntebesked.
Analyshuset Longview varnar för ett börsfall på upp till 15 procent, historiken lovar 26 procent upp. Ingen av prognoserna avgörs av vem som blir statsminister.
Tre mandat skiljer blocken, men börsen väntar på tre räntebesked
Tre mandat och en stökig höst
SVT:s prognos ger med 90 procents säkerhet 175 mandat för S, V, MP och C mot 174 för Tidöpartierna. Socialdemokraterna får 28,1 procent, under 2018 års bottennotering på 28,3, och Sverigedemokraterna tappar nära tre procentenheter till 17,6. Liberalerna klarar spärren med 5,4 procent. Utlandsröster och sena förtidsröster räknas på onsdag.
Magdalena Andersson var försiktig på valvakan. ”Just nu leder vi. Om det står sig, då kommer Sverige få en ny regering.”
Ulf Kristersson ska kontakta andra partiledare för att pröva om en fungerande regering går att bilda. ”Det kan ta tid, men vi har inte bråttom. Rätt är viktigare än fort.” Ebba Busch talar om ”en stökig höst med talmansrundor”, och SVT:s Mats Knutson pekar ut nyckeln: ”Tar du bort Centerpartiet så fungerar det inte.”
Riksdagen samlas den 28 september och talmannen kan föreslå statsminister tidigast dagen efter. 2018 tog regeringsbildningen fyra månader.
Experterna pekar åt olika håll
Marknadsstrategen Harry Colvin på brittiska Longview var tydlig i EFN-studion på valdagen. ”Det finns goda argument för att amerikanska aktier kan sjunka med 5, 10 eller rentav 15 procent”, säger han. Skälen är stigande oljepris och yenen, bolagsvinster som ser ut att ha toppat och en värdering som sprungit i väg.
Privata Affärer gick samma morgon igenom tolv riksdagsval sedan 1982. Bara två gånger har börsen backat året efter, 1991 med 34 procent och 2010 med 28 procent. Ingen av gångerna var det regeringens fel. 1991 sprack fastighetsbubblan, 2011 kom eurokrisen. Efter valet 2022 steg börsen 5 procent första året, sedan närmare 47 procent till augusti i år. Det var räntetoppen som vände, inte Tidöavtalet.
De två bilderna motsäger varandra bara på ytan. Longview talar om de närmaste månaderna, historiken om de närmaste tolv. Colvin landar själv i att en dipp ger ”en god möjlighet” för långsiktiga investerare.
Oljan skriver manus
Nordsjöoljan nådde knappt 108 dollar fatet i torsdags efter att Huthirörelsen tagit hamnstaden Mocka, samtidigt som Saudiarabiens produktion föll 23 procent i augusti. Den amerikanska tioårsräntan stängde strax under 5 procent i fredags och ECB höjde i torsdags till 2,5 procent.
Först Federal Reserve på onsdag. Efter att kärninflationen steg 0,3 procent i augusti prisar marknaden in 87 procents sannolikhet för höjning till 3,75 till 4 procent, årets första och den första under Kevin Warsh, trots att Donald Trump öppet motsätter sig den.
Sedan Bank of Japan på fredag, där Bloomberg uppger att banken lutar åt att höja med 0,25 procentenheter. Riksbanken kommer sist, den 24 september, med KPIF på 0,7 procent och enligt vice riksbankschef Per Jansson utrymme att avvakta.
Kronan är valets enda kanal
Kronan handlades på måndagsmorgonen kring 9,73 mot dollarn, marginellt svagare än i fredags. Om valet alls når börsen är det via kronan, och bara om regeringsbildningen drar ut på tiden. SEB räknar med att räntor och krona påverkas relativt lite av valresultatet.
Bankens seniorekonom Robert Bergqvist är mindre lugn. ”När världen förändras så mycket kan vi inte sitta med ett politiskt vakuum”, säger han. Smärtgränsen går där Riksbanken blir nervös över importerad inflation, ”kanske tre, fyra månader” bort. Lika lång tid tog regeringsbildningen 2018. Marginalen är noll.
Svaret om börsen kommer inte från Valmyndigheten på onsdag, utan från Washington samma dag, Tokyo på fredag och Riksbanken den 24 september.
