Valdagens morgon bjuder på två oförenliga prognoser. Analyshuset Longview varnar för ett börsfall på upp till 15 procent, medan Privata Affärer visar att börsen stigit i snitt 26 procent året efter tolv val sedan 1982.
Tre räntebesked på 11 dagar styr börsen efter valet
Frågan är inte vem som får rätt, utan vad som faktiskt avgör. Svaret finns i tre räntebesked på elva dagar, och i Röda havet.
Marknadsstrategen Harry Colvin på brittiska Longview är tydlig i EFN-studion. ”Det finns goda argument för att amerikanska aktier kan sjunka med 5, 10 eller rentav 15 procent”, säger han. Skälen är stigande oljepris och yenen, bolagsvinster som ser ut att ha toppat och en värdering som sprungit i väg. ”Vi är nervösa när det gäller aktier.”
Privata Affärer går samma morgon igenom tolv riksdagsval sedan 1982. Bara två gånger har börsen backat året efter, 1991 med 34 procent och 2010 med 28 procent. Båda gångerna satt en borgerlig regering, men ingen av gångerna var det regeringens fel. 1991 sprack fastighetsbubblan, 2011 kom eurokrisen.
Konflikten är skenbar
De två bilderna motsäger varandra bara på ytan. Longview talar om de närmaste månaderna, historiken om de närmaste tolv. Colvin landar själv i att en dipp ger ”en god möjlighet” för långsiktiga investerare. Och ingen av dem handlar om vem som blir statsminister.
Uppgångarna har med ett undantag samma mönster. 1982 var det Palmes devalvering, men 1985 var det Riksbankens avreglering, 1998 it-boomen och 2014 nollräntan.
Efter valet 2022 steg börsen 5 procent första året, sedan närmare 47 procent till augusti i år. Det var räntetoppen som vände, inte Tidöavtalet.
Oljan skriver manus
Det som styr det kommande året är inte svenskt.
Nordsjöoljan nådde knappt 108 dollar fatet i torsdags efter att Huthirörelsen tagit hamnstaden Mocka, samtidigt som Saudiarabiens produktion föll 23 procent i augusti.
Den amerikanska tioårsräntan stängde strax under 5 procent i fredags, ECB höjde i torsdags till 2,5 procent och Freya Beamish på TS Lombard talar om en ny global makroekonomisk regim.
Tre räntebesked på elva dagar
Först Federal Reserve på onsdag. Efter att kärninflationen steg 0,3 procent i augusti, mer än väntat, prisar marknaden in 87 procents sannolikhet för höjning till 3,75 till 4 procent.
Det blir årets första höjning och den första under Kevin Warsh, trots att Donald Trump öppet motsätter sig den.
Sedan Bank of Japan på fredag, där Bloomberg uppger att banken lutar åt att höja med 0,25 procentenheter. Yenen har stärkts över 6 procent mot dollarn sedan slutet av juli, precis den rörelse Longview pekar på.
Riksbanken kommer sist, den 24 september, och står i en annan värld. KPIF låg på 0,7 procent i augusti och vice riksbankschef Per Jansson säger att banken har utrymme att avvakta.
Räntegapet, 75 punkter mot ECB och två procentenheter mot Fed, har pressat kronan till 9,70 mot dollarn.
Kronan är valets enda kanal
Om valet alls når börsen är det via kronan, och bara om regeringsbildningen drar ut på tiden. SEB räknar med att räntor och krona påverkas relativt lite av valresultatet.
Bankens seniorekonom Robert Bergqvist är mindre lugn. ”När världen förändras så mycket kan vi inte sitta med ett politiskt vakuum”, säger han. Smärtgränsen går där Riksbanken blir nervös över importerad inflation, ”kanske tre, fyra månader” bort.
Vallöftena väger tyngre för statsfinanserna än för börsen. SEB:s chefsekonom Jens Magnusson väntar sig en ganska hård krasch för löftena när försvaret ska finansieras, oavsett vem som bildar regering.
OMXS30 hade den 4 september stigit 16 procent i år inklusive utdelningar. S&P 500 stängde i fredags på 7 657 efter fyra raka nedgångsdagar.
Svaret kommer inte från Valmyndigheten i natt, utan från Washington på onsdag, Tokyo på fredag och Riksbanken den 24 september.
