Sju av tio kronor i svenskarnas vanligaste fonder ligger i USA, ett land som lånar en villa var tionde sekund och där räntan nu är den högsta sedan 2007. Ray Dalio har dubblat sitt guld, och Nordic Gold Trades vd Michel Rufli går längre.
Dina sparpengar sitter fast i USA:s skuldfälla, så tar du dig ur
Här är fördelningen som han menar krävs för att ta sig ur fällan, hur du gör bytet utan att sälja, och vad det betyder för dina 2 000 kronor i månaden.
Sparpengar som sitter i skuldfällan
USA:s statsskuld passerade 40 biljoner dollar i augusti och räntan på den 30-åriga statsobligationen steg till 5,34 procent, den högsta nivån sedan 2007.
Läs mer:
USA lånar en villa var tionde sekund och försöker dölja det. Dagens PS
Finansminister Scott Bessent svarade den 19 augusti med att dubbla statens obligationsåterköp. Notan landar hos svenska hushåll genom högre bolåneräntor och sämre pension.
Michel Rufli, vd för Nordic Gold Trade som säljer fysiskt guld, ser återköpen som en signal. ”Alla börjar fatta att det är något väldigt skevt i hela systemet. De lånar mer och mer, samtidigt som antalet miljardärer slår rekord. Vad är det egentligen man lånar till? Hela den amerikanska befolkningen får betala alltihop i generationer framöver”, säger han till Dagens PS.
Problemet för svenska sparare är att de redan sitter mitt i det. USA väger runt 70 procent av ett globalt världsindex, och de mest ägda fonderna, Avanza Zero och Avanza Global, följer index rakt av.
”Tittar man på svenska globala indexfonder är det 70 till 80 procent amerikanska aktier. Då är man inne i skuldfällan”, säger Rufli.
Det är amerikanska storbolag som dominerar, med tech- och AI-jättarna i spetsen. Faller dollarn eller de amerikanska värderingarna, faller globalfonden med.
Två ben i stället för en pyramid
Den traditionella tumregeln, som många rådgivare hänvisar till, är en pyramid med 40 procent globala indexfonder, 30 procent enskilda aktier, 15 procent utdelningsaktier, 10 procent guld och högst 5 procent bitcoin.
Bridgewater-grundaren Ray Dalio bröt med den när han dubblade sin guldandel till 15 procent den 21 augusti.
Rufli vill ha det dubbla igen. ”30 procent i varje fall. Då är vi lite bättre än vad Ray Dalio sa”, säger han. Hans argument är att guldet är den enda delen av sparandet som inte är någons skuld.
Bitcoin har samtidigt gått åt andra hållet: kryptovalutan har rusat över 20 procent på fem dagar och handlas kring 80 000 dollar, efter att ha mer än halverats från rekordet på 126 000 dollar hösten 2025.
Rörelserna är skälet till att andelen stannar på 5 procent. Det ska vara pengar du tål att förlora.
Statspapper är själva risken
Med Ruflis guldandel får sparandet två lika stora ben att stå på: 30 procent globala indexfonder och 30 procent guld. Ovanpå ligger 20 procent utdelningsaktier, 15 procent kvalitetsaktier och högst 5 procent bitcoin.
USA-exponeringen via index sjunker från 28 till 21 procent av sparandet. Utdelningsbolagen, gärna svenska, ger kassaflödet som gör att du kan sitta still när börsen faller, även om det samtidigt ökar beroendet av svensk ekonomi.
Obligationer saknas helt, och det är ett medvetet val. Dalios klassiska allvädersportfölj bygger på 55 procent statsobligationer, men i en skuldkris är statspapperen själva risken.
Den som ändå vill ha en räntedel kan ta 5 till 10 procent från guldet och lägga i en kort svensk räntefond, som i dag ger 2 till 3 procent.
Guld kräver fem års horisont
Guld steg 64 procent under 2025 och nådde rekordet 5 595 dollar per uns i slutet av januari. I dag handlas metallen kring 4 600 dollar, knappt 20 procent under toppen.
Rufli har tidigare varnat för att den som köper fysiskt guld måste räkna med rekyler på 15, 20 eller 30 procent efter en lång uppgång, och ha minst fem års horisont.
Drivkraften bakom priset ser han som bestående: ”I grund och botten är geopolitiken det som driver guldpriset. Det har alltid varit så, och kommer alltid att vara så.”
För den som köper guld via börshandlade ETC:er gäller samma sak som för bitcoin-ETP:er: det är en skuldförbindelse från utgivaren, inte en fond. Går emittenten i konkurs kan pengarna gå förlorade. Fysiskt guld bär inte den risken, men kostar mer i handel och förvaring.
Så gör du bytet utan att sälja
Vägen ur fällan behöver inte betyda att du säljer halva globalfonden i morgon. Enklast är att styra om månadssparandet. Låt nya pengar gå till guld och utdelningsaktier tills fördelningen är på plats.
Det tar ett till två år, men du slipper tajma marknaden. På ISK och kapitalförsäkring utlöser ett byte ingen skatt, så den som vill gå snabbare kan sälja av i etapper.
Så mycket blir det
Den som sätter in 2 000 kronor i månaden till 7 procents årlig avkastning har 344 000 kronor efter tio år, drygt 1 miljon efter 20 år och 4,97 miljoner efter 40 år, enligt Danske Banks räkneexempel, före skatt, avgifter och inflation.
Av de fem miljonerna är bara 960 000 kronor egna insättningar. Kalkylen visar börsens kraft. Stockholmsbörsen har gett dryga 10 procent per år inklusive utdelningar de senaste 20 åren, enligt Nordnets sparekonom Carl-Henrik Söderberg.
Ett sparande med 30 procent guld växer långsammare i goda år, men faller mindre i dåliga. Det är hela poängen med bytet.
Skatten hjälper till. Från 2026 är de första 300 000 kronorna på ISK och kapitalförsäkring skattefria. Kapital över gränsen beskattas med 1,065 procent per år.
Pengarna finns redan. Svenska hushåll har 2 225 miljarder kronor på konton med fria uttag, enligt SCB:s finansmarknadsstatistik, till en snittränta på 0,47 procent.
Före allt annat gäller Finansinspektionens regel om en buffert på två till tre månaders nödvändiga utgifter på ett sparkonto med insättningsgaranti. Därefter börjar vägen ur fällan.
