En svensk konkurs ligger bakom att USA:s finansmarknad regleras som den gör idag. Ivar Kreugers kollaps 1932 var så förödande att den skapade SEC och modern revisionsplikt. Här är de största konkurserna genom tiderna, omräknade till dagens penningvärde.
Världens största konkurser – därför sticker Sverige ut
Varje stor konkurs lämnar avtryck. Nya lagar, krossade sparare och förändrade spelregler.
Redaktionen har gått igenom historien och rankat de största konkurserna i tre nivåer: Världen, Europa och Sverige. Alla belopp är omräknade till 2025 års penningvärde.
Bara bolag som faktiskt gick under finns med. Bolag som räddades med skattepengar, som General Motors och Royal Bank of Scotland, är exkluderade.
Världens 10 största konkurser
1. Lehman Brothers (USA, 2008) — 1 030 miljarder dollar
Investmentbanken som utlöste den globala finanskrisen. Med 691 miljarder dollar i tillgångar vid kollapsen är Lehman Brothers den överlägset största konkursen i historien.
PG Gyllenhammar har i efterhand sagt att kraschen inte var något misstag. Bolaget avvecklades under 14 år. Sista utbetalningen till fordringsägare gjordes 2022.
2. Washington Mutual (USA, 2008) — 489 miljarder dollar
Största bankkollapsen i USA:s historia vid den tidpunkten. Tyngd av toxiska bolån, togs över av FDIC och såldes till JPMorgan Chase för 1,9 miljarder dollar. Alla filialer märktes om till Chase. WaMu som varumärke är dött.
3. First Republic Bank (USA, 2023) — 247 miljarder dollar
Den näst största bankkollapsen i USA sedan finanskrisen 2008. Kunder drog ut över 100 miljarder dollar på bara dagar efter paniken som spred sig från SVB-kollapsen. JPMorgan Chase köpte resterna via FDIC.
4. Silicon Valley Bank (USA, 2023) — 221 miljarder dollar
Techbankens obligationsportfölj urholkades av räntehöjningar. Kollapsen tog bara 48 timmar, den snabbaste för en storbank någonsin.
Dagens PS beskrev det som historiens värsta bankkollaps sedan finanskrisen. Kollapsen utlöste ren och skär panik. Experter varnade att SVB bara var början.
5. WorldCom (USA, 2002) — 188 miljarder dollar
Telekomjätten avslöjades med 11 miljarder dollar i bokföringsbedrägeri. VD Bernie Ebbers dömdes till 25 års fängelse. Bolaget framträdde ur konkurs som MCI men köptes sedan av Verizon 2006 och upphörde som självständigt bolag.
6. Signature Bank (USA, 2023) — 117 miljarder dollar
Kryptonära bank som drabbades av smitteffekten från SVB. Tre amerikanska storbanker föll på två veckor i mars 2023, det snabbaste bankkaskadet sedan 1930-talet.
Stängdes av regulatorer. Delar av verksamheten såldes till Flagstar Bank, men stora delar av tillgångarna blev kvar i FDIC:s avveckling.
7. Enron (USA, 2001) — 116 miljarder dollar
Historiens mest ökända bokföringsskandal. Enron skakade Wall Street i grunden och hade 63,4 miljarder dollar i tillgångar vid kollapsen.
Bolaget avvecklades helt och sålde sitt sista dotterbolag 2006. Två decennier senare kallade Enrons egen konkursförvaltare FTX-härvan för ”det värsta jag sett”.
8. MF Global (USA, 2011) — 59 miljarder dollar
Mäklarbolaget kollapsade efter riskfyllda satsningar på europeiska statsobligationer. 41 miljarder dollar i tillgångar och 1,6 miljarder i kundfonder som försvann. Fullständig likvidation.
Ironiskt nog satt samma person i styrelsen för både Lehman Brothers och SVB.
9. Energy Future Holdings (USA, 2014) — 50 miljarder dollar
Texasbaserat energibolag med 36,5 miljarder dollar i tillgångar som krossades av fallande gaspriser efter en massiv belånad buyout.
Skulderna översteg 49 miljarder. Dotterbolagen såldes separat. Bolaget som helhet upphörde.
10. Thornburg Mortgage (USA, 2009) — 54 miljarder dollar
Bolånebolaget hade 36,5 miljarder dollar i tillgångar men tvingades likvidera allt under finanskrisen. Samtliga tillgångar avvecklades. Bolaget upphörde helt.
Mönstret: Samtliga tio är amerikanska. Bankerna dominerar. 2008 och 2023 producerade hälften av listan. Hedgefonder kan trigga nästa finanskris, varnar experter.
Europas 10 största konkurser
I Europa väljer stater nästan alltid att rädda sina banker. RBS, Fortis, Dexia och Hypo Real Estate hade alla blivit större konkurser än Lehman Brothers om de fått gå under.
Men de räddades med skattepengar. Här räknas bara bolag som faktiskt dog.
1. Banco Espirito Santo (Portugal, 2014) — 109 miljarder dollar
Portugals näst största privata bank avslöjades driva ett pyramidliknande system via ägarfamiljens holdingstruktur. 3,6 miljarder euro i förluster på ett halvår.
Banken delades upp. Den sunda delen blev Novo Banco, den ursprungliga BES-enheten sattes i formell likvidation 2016.
2. Parmalat (Italien, 2003) — 32 miljarder dollar
Europas största företagsbedrägeri utanför finanssektorn. Mejerikonglomeratet hade fabricerat en bekräftelse om att 3,95 miljarder euro fanns på ett konto hos Bank of America. Pengarna existerade inte.
Bedrägeriet hade pågått i 13 år. Skulderna uppgick till 14,3 miljarder euro, motsvarande cirka 1 procent av Italiens BNP.
3. Wirecard (Tyskland, 2020) — 19 miljarder dollar
Tyska fintechbolaget på DAX-börsen ansökte om insolvens efter att revisorn EY inte kunde hitta 1,9 miljarder euro som sannolikt aldrig existerat.
Borgenärskrav på 15,4 miljarder euro mot tillgångar värda knappt 650 miljoner. Operativa chefen Jan Marsalek flydde och befinner sig enligt uppgift i Moskva, fortfarande efterlyst av tyska myndigheter.
Tysklands största bokföringsskandal sedan andra världskriget.
4. Swissair (Schweiz, 2001) — 19 miljarder dollar
”The Flying Bank” tvingades landa den 2 oktober 2001 eftersom bolaget inte kunde betala för bränsle. Skulder på 17 miljarder schweizerfranc.
En aggressiv förvärvsstrategi hade varit katastrofal. Gruppen likviderades.
5. Thomas Cook (Storbritannien, 2019) — 14 miljarder dollar
Det 178-åriga reseföretagets likvidation tvingade fram Storbritanniens största evakuering i fredstid. 150 000 turister fick flygas hem med 746 specialflyg.
Skulder på 9 miljarder pund mot tillgångar som realiserades till under 250 miljoner.
6. Steinhoff (Nederländerna/Sydafrika, 2017-2023) — 13 miljarder dollar
Massivt bokföringsbedrägeri avslöjades i december 2017 och utplånade börsvärdet. Skulder på 10,4 miljarder euro kunde inte återbetalas.
Bolaget avlistades från börsen och sattes i likvidation i oktober 2023.
7. Carillion (Storbritannien, 2018) — 13 miljarder dollar
Storbritanniens näst största byggbolag gick i likvidation med 6,9 miljarder pund i skulder och 29 miljoner pund i kassan.
43 000 anställda drabbades, varav 19 000 i Storbritannien. Parlamentets utredning kallade det ”en historia om dumdristighet, hybris och girighet”.
8. Northvolt (Sverige, 2024-2025) — 5,8 miljarder dollar
Europas stora batterihopp ansökte om Chapter 11 i USA hösten 2024 och försattes i svensk konkurs 2025.
Bolaget hade rest över 15 miljarder dollar men lyckades aldrig nå lönsam volymproduktion. Skulder på 5,8 miljarder dollar mot 30 miljoner i kassan. Tillgångarna såldes till amerikanska Lyten.
9. Arcandor/Karstadt (Tyskland, 2009) — 5,3 miljarder dollar
Tysklands största detaljhandelskoncern med varuhuskedjan Karstadt och postorderbolaget Quelle ansökte om insolvens efter att tyska staten nekat en räddning.
43 000 anställda drabbades. Quelle likviderades.
10. Saab Automobile (Sverige, 2011) — 2,8 miljarder dollar
GM sålde Saab till nederländska Spyker Cars 2010, men Saab förlorade 1,3 miljoner dollar per dag. Kinesiska investerare försökte rädda bolaget men GM blockade affärerna.
Omkring 3 400 anställda i Trollhättan förlorade jobbet. Konkursboet tog cirka 10 år att avveckla.
Europeiskt mönster: Bedrägerierna dominerar. Parmalat, Wirecard och Steinhoff var alla bokföringsskandaler. Och två svenska bolag tar sig in på Europas topp 10: Northvolt och Saab.
Sveriges 10 största konkurser
Sverige har sin egen dramatiska historia. Och den börjar med en man som förändrade hela världens finansregler.
1. Northvolt (2024-2025) — 80 miljarder kronor
Europas stora batterihopp, grundat av den tidigare Tesla-chefen Peter Carlsson, blev Sveriges största konkurs någonsin mätt i absoluta tal.
Trots enorma investeringar lyckades gigafabriken i Skellefteå aldrig nå lönsam volymproduktion. Skulder på 80 miljarder kronor mot tillgångar på bara 2,4 miljarder. Tillgångarna såldes till amerikanska Lyten.
2. Kreugerkraschen (1932) — 60 miljarder kronor
Ivar Kreuger byggde världens största finansimperium genom Kreuger & Toll och Svenska Tändsticksbolaget. Han kontrollerade uppemot tre fjärdedelar av världens tändstickstillverkning, ägde Ericsson, SCA och Boliden, och lånade ut pengar till 14 regeringar.
Vid kollapsen stod Kreugers skulder hos svenska affärsbanker för 10 procent av Sveriges BNP, enligt Riksbankens data.
Ingen modern konkurs har haft en så stor relativ påverkan på en nations ekonomi som Kreugerkraschen.
Den 12 mars 1932 sköt sig Kreuger i sin lägenhet i Paris. Eller blev han mördad? Frågan diskuteras fortfarande.
Utredningen avslöjade att han förfalskat 42 italienska statsobligationer.
Den viktigaste konsekvensen: Kreugerkraschen var en direkt drivkraft bakom att USA skapade SEC och införde modern revisionsplikt genom Securities Act 1933 och Securities Exchange Act 1934.
Samma regelverk som styr världens största finansmarknad idag har alltså sina rötter i en svensk företagskonkurs.
Kreuger finns också bland de fem konkurser vi aldrig glömmer och på topplistan över världens största finansiella förlorare.
3. Northland Resources (2014) — 19 miljarder kronor
Gruvbolaget öppnade Tapuli-gruvan utanför Pajala med stora löften om järnmalm. Fallande järnmalmspriser, tekniska problem och massiva kostnadsöverskridanden gjorde projektet ohållbart.
14 miljarder i skulder. Alla dotterbolag likviderades. Största svenska konkursen i modern tid, tills Northvolt.
4. Saab Automobile (2011) — 17 miljarder kronor
GM sålde Saab till nederländska Spyker Cars 2010, men Saab blödde pengar. Produktionen stoppades upprepade gånger under 2011.
Kinesiska investerare försökte rädda bolaget men GM blockade affärerna. Omkring 3 400 anställda förlorade jobbet.
5. Prosolvia (1998) — 8 miljarder kronor
Göteborgsbaserat IT-bolag som redovisade vinster som i verkligheten var förluster. Resultatet hade blåsts upp från minus 36 miljoner till plus 80 miljoner genom aggressiv intäktsredovisning.
Aktien rasade 99,9 procent på tio månader. Revisorerna på PwC dömdes att betala skadestånd, men parterna förliktes på 742 miljoner kronor. Konkursprocessen tog 20 år.
6. Serneke (2025) — 2,6 miljarder kronor
Stort göteborgskt byggbolag bakom bland annat Karlatornet, Nordens högsta byggnad. Fastighets- och byggkrisen med stigande räntor slog hårt.
Tyska Mutares tog över bolaget i november 2024 men knappt sex veckor senare gick Serneke i konkurs. Kaoset efter konkursen pågår fortfarande. Över hundra byggprojekt stoppades.
7. Boo.com (2000) — 2,2 miljarder kronor
Internetmodeföretaget med svenska grundare, däribland Ernst Malmsten och Kajsa Leander, brände 135 miljoner dollar på 18 månader. Ambitionen var att bli världens ledande onlinebutik för sportkläder.
Sajten var för långsam, tekniken fungerade inte och pengarna tog slut. Likviderades av KPMG. Blev en global symbol för IT-bubblans excesser.
8. Panaxia (2012) — 870 miljoner kronor
Värdetransportbolaget försattes i konkurs efter att hundratals miljoner saknades från kundkonton. Den tidigare VD:n dömdes för grov trolöshet mot huvudman. Alla bolag i gruppen likviderades.
Vad har vi lärt oss?
Banker kraschar hårdast.
Hävstången gör att banker alltid toppar listorna. Lehman Brothers ensam var större än alla europeiska konkurser tillsammans. När förtroendet försvinner försvinner pengarna på timmar, inte månader.
Europa räddar, USA fäller.
Skillnaden är politisk. Hade RBS, Fortis och Dexia tillåtits gå under hade Europa dominerat världslistan. Lehman Brothers hade kunnat räddas. Konsekvenserna hade sett helt annorlunda ut.
Sverige sticker ut relativt sin storlek
Kreugerkraschen var världens största vid sin tid och drev fram SEC. Northvolt blev en av Europas största industriella konkurser.
Två svenska bolag finns på Europas topp 10. För ett land med 10 miljoner invånare är det anmärkningsvärt.
Frågan är inte om nästa megakonkurs kommer. Frågan är om vi har lärt oss tillräckligt av historien.
Kreuger skapade SEC. Enron skapade Sarbanes-Oxley. Finanskrisen skapade Dodd-Frank.
Varje gång tror vi att vi har löst problemet. Varje gång har vi fel.
