Konkurs - här är fem konkurser vi aldrig glömmer

2. Panaxia

Värdetransportbilarna som signalerade trygga transporter av dagskassor från företagen in till värde-depåerna. Men som istället indirekt kom att användas till ägarnas privata konsumtion. (Foto: Wikipedia)

Bolaget som grundades 1993,  steg som en raket på börsen efter introduktionen 2006 och blev en svensk snackis.

Huvudsakliga verksamheten var kontanthanteringen för bolag och affärer framför allt i storstadsregionerna. När bolaget stod på topp (2010) omsattes 730 Mkr och hade 1068 personer anställda.

När det inte blev möjligt att tillföra externt kapital till verksamheten, föll korthuset Panaxia snabbt. (foto: Wikipedia)

Men när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion, började problemen . Utan tillskott av kapital var det svårt för ägarna att hålla ihop verksamheten.

Problemet löstes dock, om en tillfälligt. Ett utdrag ur ett styrelseprotokoll meddelade “hittat en ny form av finansiering utan räntekostnad”, vilket i praktiken innebar att man lånade in kapital från de dagskassor som hanterades.

Korthuset föll sedan samman under 2012 med konkurs och  ett antal efterföljande rättsliga efterspel.

3. Boo.com

Allt var rätt med Boo.com. Utom tekniken. Med en orimligt seg hemsida, svek kunderna och den lysande idén gick rakt ned i backen. (Foto: Boo.com)

Allt var rätt kring Boo.com. Timingen, utbudet, kontakterna och startkapitalet. Hade bara tekniken funnits på plats, hade kanske detta pionjärprojekt inom IT-bubblans tillväxt-år, varit en av dagens största spelare.

Men så blev det inte.

Kajsa Leander och Ernst Malmsten gjorde nästan allt rätt. Men oavsett konkursen för Boo.com, så var de entreprenörerna som lade grunden till den internethandel som vi idag ser som självklar. (Foto: Wikipedia)

Idén bakom bolaget var enkel; att sälja sportkläder och skor via nätet, till konsumenter över hela världen. Priserna var desamma som i butik men Boo bjöd på leveransen.

Idén föll investerare i smaken och snart hade bolagets svenska grundartrio dragit in svindlande 1,5 miljarder kronor i riskkapital.

Nätförsäljningen för Boo spåddes en lysande tillväxt, och hade nog blivit så, om inte all teknik hängde på en modembaserad hemsida som tog minuter att ladda upp för konsumenterna när den slutligen öppnade i oktober 1999.

När kunderna svek, svek självklart också den förväntade försäljningen och när bolaget sattes i konkurs 17 maj år 2000, hade bolaget skulder på 178 miljoner pund medan intäkterna hade stannat på 19 miljoner pund.

En av IT-världens största vurpor var ett faktum.

4. Northland Resources AB

Det som skulle bli gruvnäringens nyföretagarbaby, blev istället en av Sveriges största konkurser. (Foto: Sveriges Radio)

Gruvsatsningen i Norrland som skulle bli en nystart för den delvis sargade gruvindustrin. Inritningen var brytning av järnmalm i bland annat Talupi-gruvan utanför Pajala och i Hannukainen i Finland.

Bolaget hade baserat sina intäkter på det kraftigt värderade priset på järnmalm kring 2010. 2013 började dock priserna att  stagnera 2013 för att 2014 falla rejält.

Den nyöppnade gruvan i Talupi hade levererat sin första leverans i december 2012, men på grund av prisfallet på järnmalmen begärdes gruvbolaget i konkurs redan i december 2014.

När råvarupriset på järnmalm föll, föll också drömmarna för en fungerande järnmalmsgruva i Pajala.

Northlands tillgångar vid konkursen var cirka en miljard kronor och skulderna mer än elva miljarder kronor. Konkursen kom bland annat att bli ett hårt slag för många av Pajalas små-företagare som både privat och bolagsmässigt hade investerat i Northlands verksamhet.

5. Saab Automobile

Från flygplan, via vattenskidor, båtar, och husvagnar, till älskade och hatade familjebilar. SAAB var varumärket som berörde. Och än idag berör. (Foto: SAAB)

När den anrika biltillverkaren SAAB slutligen begärdes i konkurs 2011, var. det slutet på en officiell företagsekonomisk teater med VDn för det lilla sportbilsföretaget Spyker Cars i scenens huvudroll.

Med 3840 anställda var det en konkurs som inte bara rörde Trollhättan, där fabriken låg, utan en konkurs som berörde hela det tekniska Sverige.

Den föregående ägaren av SAAB Automobile, amerikanska General Motors, begärde en rekonstruktion av SAAB 2009 för att 2010 sälja fabriken och SAAB  till sportbilstillverkaren Spyker Cars, men som inte heller fick ordning på det hela.

Spykers VD Victor Muller vid en av många presskonferenser under det publika spektakel som SAAB-affären blev. (Foto: SAAB)

Så småningom köptes SAABs fabriker av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar baserade på SAABs sista modeller. Men även den satsningen är nu historia.

Läs också: SAAB-konkursen klar

Läs också: 49% ökning av konkurserna

Läs också: Begagnade saker allt populärare

Läs också:  Detta gäller när konkursen är där