Ekobrotten blir fler, grövre och mer organiserade. Ekobrottsmyndigheten varnar för utvecklingen och efterlyser hårdare tag innan läget förvärras.
Ekobrotten ökar – nu kräver myndigheten hårdare tag


Mest läst i kategorin
Dagens PS rapporterar att ekobrotten i Sverige blir både fler och grövre.
Samtidigt menar Ekobrottsmyndigheten att samhällets verktyg för att stoppa utvecklingen är för svaga och kräver nu lagändringar.
Penningtvätt i industriell skala
Brottsligheten inom den ekonomiska sfären har förändrats. Det handlar inte längre om enstaka oegentligheter.
I dag sker penningtvätt och bedrägerier med närmast industriell effektivitet, där kriminella nätverk använder målvakter, bluffakturor och avancerade bolagsstrukturer för att dölja sin verksamhet.
“Nu bedriver man penningtvätt i närmast industriell skala” konstaterar Rikard Jermsten, generaldirektör på Ekobrottsmyndigheten.
De vanligaste brottsarenorna är välfärdssystemen, banker, kreditinstitut, premiepensioner samt stora bygg och infrastrukturprojekt.
Missa inte: Brottsligheten växer – här sker flest ekobrott. Dagens PS
Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
Enligt Ekobrottsmyndigheten är det just kombinationen av hög lönsamhet och låg upptäcktsrisk som gör dessa områden så attraktiva för organiserad brottslighet.
“Penningtvätt med komplexa upplägg där stora summor pengar tvättas har blivit kärnan i den kriminella ekonomin och har central betydelse för grov organiserad brottslighet. De kriminella tvättar brottsvinster från både ekonomisk brottslighet och annan brottslighet, däribland brottsvinster tillhörande kriminella nätverk som kan knytas till de grova våldsbrott som begåtts i Sverige de senaste åren” säger Jermsten.
Senaste nytt
Hårdare straff efterlyses
Ekobrottsmyndigheten vill nu se en översyn av straffskalorna för grova ekonomiska brott.
Myndigheten menar enligt Dagens Juridik att dagens straff inte längre står i proportion till brottens omfattning och allvar.
Ekobrottsmyndigheten föreslår även att vissa brott bör kunna rubriceras som synnerligen grova, till exempel vissa skatte- och bokföringsbrott.
“Straffskalorna för ekonomisk brottslighet är inte längre anpassade till dagens förhållanden och återspeglar inte de grova ekonomiska brottens allvar”, skriver Ekobrottsmyndigheten i rapporten.
“Även högre straffskalor för grova ekonomiska brott bör övervägas”, skriver myndigheten.
Svårare att fuska
Förutom straffskärpningar efterlyser Ekobrottsmyndigheten också åtgärder för att täppa till luckor i systemet.
Det handlar bland annat om att göra det svårare att starta eller ta över företag i brottsligt syfte, utnyttja andras identiteter och smita igenom upphandlingar.
“Penningtvätt med komplexa upplägg där stora summor pengar tvättas har blivit kärnan i den kriminella ekonomin” säger Jermsten.
Med hårdare lagstiftning menar Ekobrottsmyndigheten att fler verktyg kan användas i kampen mot brotten som häktning, elektronisk övervakning och avlyssning.
“Samtidigt måste det bli lättare att kontrollera bolag och dess företrädare, såväl för privata som offentliga aktörer. Det handlar också om att upphandlingar måste utföras på ett sätt så att inte organiserad brottslighet släpps in” skriver myndigheten.
Läs även: S kräver betydligt hårdare straff för ekobrott. Dagens PS
Läs även: Hälften av alla konkurser kan vara ekobrott. Dagens PS

Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.

Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.