Superintelligent AI – mänsklighetens slut eller nästa steg?

1000 gånger GPT-4 redan 2027?

Enligt de nuvarande prognoserna kommer det 2027 finnas AI-modeller som är 1 000 gånger mer kraftfulla än GPT-4, som ligger till grund för chat-GPT. AI hjälper redan till att programmera bättre AI-modeller. År 2028, säger vissa, kommer AI att övervaka sin egen accelererande förbättring och.

Många tror att självförbättrande AI kommer att skapa en superintelligent AI – som överträffar de smartaste och mest begåvade människorna på alla kognitiva uppgifter. Elon Musk påstod i fjol att det här kommer hända redan under 2025.

Det är vid den här punkten som många apokalyptiska prognoser och sci-fi-berättelser fastnar, vid den teknologiska singulariteten där tillväxten blir helt främmande för människor, okontrollerbar och oåterkallelig, vilket resulterar i oförutsebara konsekvenser för den mänskliga civilisationen. Exempel där terrorister med AI bygger biologiska vapen, eller en där en “feljusterad” AI överlistar mänskligheten och beslutar att vi inte längre behövs, likt Skynet i filmserien “The Terminator”, debatteras frekvent.

Effekterna av “snäll” superintelligent AI också enorma

Sådana scenarier har dock trängt undan tankar och debatt kring de omedelbara, sannolika, förutsägbara – och lika häpnadsväckande – effekterna av en icke-apokalyptisk AI, skriver The Economist.

I en framtid med superintelligens skulle mänskligheten skulle få tillgång till alla möjliga idéer – inklusive att bygga de bästa robotarna, raketerna och reaktorerna. Tillgång till energi och mänsklig livslängd skulle inte längre begränsa ekonomin. Den enda begränsningen för ekonomin skulle vara fysikens lagar.

Före 1700 ökade världsekonomin i snitt med 8 procent per hundra år. De följande 300 åren ökade världsekonomin med 350 procent per hundra år. En liknande, AI-driven, explosion i ekonomin kan följa. Vissa prognoser menar att om AI automatiserar 30 procent av arbetsuppgifterna, kan den globala tillväxten överstiga 20 procent per år. Effekterna skulle dock slå ojämlikt.

Några exempel från The Economist tankeexperiment: Samtidigt som AI hjälper till att bota världens alla sjukdomar så riskerar de flesta jobb att ersättas, vilket pressar lönerna nedåt. De som klarar sig bäst är de med färdigheter som inte kan automatiseras, samt ägare av AI-relaterat kapital. Stora ekonomiska skillnader kan uppstå, det som AI kan bidra till att producera skulle kollapsa i värde och kostnaden för vissa tjänster där människor fortfarande behövs kan öka kraftigt. De flesta människor får anpassa sig till de jobb som AI inte kan utföra – och till de nya superrikas konsumtionsmönster.

Omfördelning eller revolution?

De politiska och finansiella konsekvenserna skulle bli enorma, marknaderna skulle skaka med skyhög inflation och skyhöga räntor, samtidigt som kraven på omfördelning av jordens resurser blir allt starkare. Världens regeringar måste tänka om kring allt möjligt, från skatter till utbildning till medborgerliga rättigheter. Annars kan den ekonomiska revolutionen kan följas av politisk revolution – som många gånger tidigare i historien.

Detta är bara ett scenario av många, och ett där The Economist antagit att AI-utvecklingen gått utmärkt. Vad som kommer att ske får vi se i framtiden, men tydligt är att insatserna är väldigt höga även om apokalypsen inte kommer.

Läs även: President Trump: “Förhindra ‘woke’ AI” (Dagens PS)

Läs även: Chefsekonom varnar: AI-bubbla större än dotcom-bubbla (Dagens PS)

Läs även: Inga undantag: Nu måste alla anställda använda ai (Dagens PS)

Läs även: AI är “sedlar på gatan” – varför plockas de inte upp? (Realtid)