Fast fashion-upproret: De skickar klädberget i retur

Klädberget på väg mot kollaps

Och systemet knakar betänkligt i fogarna. Enligt en ännu opublicerad rapport från den brittiska återvinningsorganisationen WRAP, som The Guardian tagit del av, är kostnaden för att hantera Storbritanniens utslitna kläder och textilier 88 miljoner pund årligen.

Över 460 000 ton textilier slängs i Storbritannien varje år. 425 000 ton exporteras – ofta till länder som Ghana eller Pakistan – där de dumpas på illegala soptippar eller bränns.

Textilinsamlingens infrastruktur är nära kollaps, varnar WRAP.

Orsaken? Fast fashion-explosionen. Överkonsumtionen av billigt snabbmode i tveksamma material har skapat ett växande klädberg som hotar att spränga hela återvinningskedjan.

Och problemet är globalt.

Svenska kläder bränns upp i Litauen

SVT och Aftonbladet har i flera granskningar i höstas visat hur både nya och begagnade kläder skickas till förbränning utomlands, i exempelvis Litauen och Chile.

I en uppmärksammad reportageserie följde Aftonbladets reporter Staffan Lindberg svenska returer från kinesiska Shein, med hjälp av airtags. En illegal resa genom världens omlastninsgpunkter tills de eldades upp och spreds för vinden i öknen i Bolivia.

Tidigare har kläder från H&M:s återvinningsprogram och svenska second hand-butiker kunnat spåras till länder i Afrika.

En granskning från 2023 av Changing Markets Foundation visade att hela 75 procent av kläderna som samlats in av stora kedjor som H&M, Zara och Nike, som en del av deras “hållbara” insamlingsprogram, antingen förstördes, lämnades i lager eller skeppades utomlands.

Och trots EU-kravet på ökat producentansvar, EPR, tyder ännu inget på att det skulle ha blivit bättre, enligt en rapport från Remake.

Läs mer: Så dåligt går det för världens plaståtervinning. Dagens PS

Dyrt för kommuner och välgörare

I Sverige har den nya EU-lagen från 1 januari 2025, som förbjuder textilier i hushållssoporna, fått återvinningsstationer att svämma över, kommuner att digna under insamlingstrycket och välgörenhetsorganisationer att vädja om paus.

“Eftersom vi redan är överhopade vädjar vi nu till alla invånare att behålla kläderna hemma tills vidare. Insamlingen riskerar att haverera och vi behöver hitta nya lösningar med kommunerna”, skrev Lars Råsberg, biträdande direktor för Human Bridge, i ett pressmeddelande inför påsken.

Och i Malmö står världens modernaste textilsorteringsmaskin stilla, i brist på efterfrågan. Den påkostade, världsunika maskinen som invigdes 2020 skulle göra det möjligt att ge gamla kläder nytt liv, som råvara. Men i stället växer bergen av kasserad textil.

“Det finns inte tillräcklig efterfrågan på den återvunna fibern”, säger Anna Vilén, kommunikationschef på Sysav, det skånska återvinningsbolaget som driver maskinen till Svenska Dagbladet.

Second hand-butikens vädjan

The Guardian berättar om hur brittiska välgörenhetsbutiker – så kallade charity shops – översvämmas av noppriga lågbudget-plagg som inte går att bli av med. Och lumpköpare, som tidigare betalade för kläderna för att skicka dem till återbruk, kräver nu betalt för hanteringen.

Naomi Phitidis, butikschef på Second Life i East Sussex, berättar att deras lumpköpare till slut vägrade hämta fler säckar.

“Så vi fick börja betala för att förbränna kläderna lokalt. Vi ville inte vara en del av ‘waste colonialism’ längre – att dumpa vårt skräp i Ghana eller Pakistan.”

Wendy Wards virala kampanj inspirerades av en skylt i den lokala second hand-butiken där kunderna ombads att slänga utslitna plagg i soporna, “eftersom kostnaden för att ta hand om dem är för hög”.

Läs mer: Ny teknik kan lösa plastkrisen. Banbrytande. Dagens PS

De flesta skulle få en chock

Så vad kan man som konsument göra åt klädberget? Wendy Ward menar att #TakeItBack-kampanjen är en början för att sätta ljus på problemet och öka trycket på tillverkarna. Men faktum kvarstår att det känns “riktigt svårt och närmast olösligt” att göra det rätta med kläder när de är uttjänta.

Hon hoppas på att EU-lagen för producentansvar, EPR, ska få genomslag och kallar sin kampanj för “gerilla-EPR”, en gräsrotsversion av EU-systemet.

Och så önskar hon att #TakeItBack ska kasta ljus på “det dolda problemet” med att skänka kläder till välgörenhet.

”Folk tror att de gör något gott när de skänker sina kläder. Men jag tror att de flesta skulle bli chockade om de visste vad som faktiskt händer med våra gamla plagg.”

Läs mer: Bra miljöval, men vi tänder inte på att hyra kläder. Dagens PS