Marknaden har skakat av sig oron och riskaptiten stiger trots det oavgjorda kriget i Mellanöstern. Men under ytan tornar en gödselkris upp sig som kan driva matpriserna uppåt, och en ny lag har gjort det svårare för företrädesemissioner bland småbolag.
Amerikanska börserna har stigit tio dagar i rad. Oljepriset gick upp kraftigt i början av veckan, men den här gången hände något ovanligt. Dollarn backade mot kronan samtidigt.
”Det var första gången jag har märkt att oljepriset gick upp kraftigt samtidigt som dollarn backade mot kronan. Det har inte hänt tidigare under den här konfliktperioden”, säger Edvard Lundkvist, chefredaktör på Realtid.
Tidigare har stigande oljepriser fått investerare att dra tillbaka och minimera riskerna. Nu gick riskaptiten upp trots att oljan blev dyrare. Enligt Lundkvist är det ett tydligt tecken på ett skifte i marknadsmentaliteten.
Men Lundkvist varnar för att tro att krisen är över. USA:s väg ur kriget är fortfarande oklar.
”De kommer behöva äta spik för att ta sig ur det här. De måste hitta ett sätt att paketera det som en rejäl vinst”, säger han.
Om Iran överlever konflikten med en intakt regim blir de svåra att se som annat än regionens vinnare. De har bombat sina grannländer, bevarat makten och i princip överlevt ett krig mot världens största krigsmakt. Frågan är hur USA ska gå ur det med flaggan i topp.
163 skäl till optimism
Mitt i oron finns ett starkt motargument. Stockholmsbörsen fyllde 163 år den 18 maj. Sedan 1900 har snittavkastningen legat på 6-7 procent per år. De senaste 40 åren har snittet varit 13 procent.
”163 skäl till varför börsen inte går ner mer. De 163 skälen är exakt så många år som Stockholmsbörsen har varit öppen”, skriver David Ingnäs i en krönika på Dagens PS.
Aktiespararna har drygt 58 000 medlemmar, men det är betydligt färre än på 80-talet. En anledning är paradoxalt nog framgången. Sverige har i dag välfungerande ISK-konton som hela Europa sneglar avundsjukt på, enkel digital aktiehandel via Avanza och Nordnet och tillgång till enorma mängder information.
Men just informationsöverflödet skapar nya problem. Bedragare och tveksamma rådgivare frodas i djungeln av sociala medier och investeringstips.
”De här stora bankerna föser in folk i ganska dyra, inte alltid så välpresterande fonder. Det är inte som att folk hamnar i den bästa typen av placering”, säger Lundkvist.
Ny lag lamslår emissionsmarknaden
En lagändring som trädde i kraft den 1 mars har fått emissionsmarknaden att halveras. Problemet handlar om garanter, de aktörer som säkrar att företrädesemissioner blir fulltecknade.
Tidigare har privatpersoner och mindre bolag utan licens agerat garanter, särskilt för mindre börsbolag. Finansinspektionen har sett mellan fingrarna. Men den nya lagen innebär att man nu riskerar fängelse för att agera garant utan tillstånd.
”Det behövs ett klargörande. Ska man kunna ha en enklare form av licens, eller ska man tydliggöra att det ska vara fritt att vara garant utan licens?” frågar David Ingnäs.
Gödselbrist hotar svensk skörd
Det kanske mest alarmerande lågtrycket handlar om jordbruket. Kriget i Mellanöstern har drivit upp priserna på diesel och konstgödsel i en tid när svenska bönder redan går med förlust.
Sveriges största grossist för konstgödsel stängde tillfälligt för köp, mitt i den viktigaste gödslingssäsongen. Gödsel sitter fast i Hormuz och en global gödselkris har fått priserna att skjuta i höjden.
Ryssland och Ukraina, tidigare stora exportörer av konstgödsel, har fallit bort. Nu slår Mellanösterkriget ut ytterligare en viktig källa.
Konsekvenserna kan bli omfattande. Lägre skördar leder till högre matpriser, ökad importberoende och lantbrukare som går på knäna. Det skapar en ond spiral som i förlängningen kan driva upp inflationen och påverka hela Sveriges ekonomi.
”Det här kan man inte bara kasta bort som ett bondeproblem. Det här är en fråga för alla, eftersom vi alla äter”, säger Lundkvist.
På sikt finns möjligheter att tillverka konstgödsel på hemmaplan, men tekniken är ännu inte kommersiellt gångbar i den skala som krävs.