Att binda sitt bolån sägs vara synonymt med trygghet. Men den tryggheten har svenskarna inte mycket till övers för.
Nu slår Sverige rekord – i rörligt


Svenskarna har vänt blad i bolåneboken. Trots att många ekonomer pekat på den bundna räntan som ett klokt val i osäkra tider – väljer svenskarna motsatsen.
Enligt ny statistik från SCB har andelen rörliga bolån nått en rekordnivå i början av 2025: över 70 procent av hushållen har valt att inte binda sina räntor.
Detta sker samtidigt som de bundna räntorna faktiskt legat lägre än de rörliga. Ändå väljer alltså majoriteten att inte låsa in sig.
Kort framför långt – även bland bundna
För de hushåll som ändå binder räntan har preferenserna förändrats.
SCB ser en tydlig trend: fler väljer korta bindningstider på upp till två år. Det är ett skifte från tidigare, då bindningstider på 2 till 5 år var vanligast.
“Situationen ser annorlunda ut för hushållen efter en period av högre inflations- och ränteläge. Det är en tydlig övergång från längre till kortare räntebindningstider för nya bolåneavtal”, säger Marcus Gustavsson, nationalekonom på SCB.
Läs även: Fem saker rika gör med sina pengar – som du har missat. Dagens PS
Senaste nytt
Billigare med rörligt
Att många hushåll föredrar rörligt är förvisso inte helt märkligt. Historiskt sett har det nämligen varit det billigaste alternativet.
En analys från Dagens Nyheter och SBAB visar att den som haft rörlig ränta sedan 1989 i snitt har betalat 1,7 procentenheter mindre i bolåneränta än den som bundit på fem år.
På ett bolån på en miljon kronor motsvarar det omkring 1 400 kronor mindre i månaden, före ränteavdrag.
Och även om de bundna räntorna varit lägre under vissa perioder, pekar en analys från Länsförsäkringar på att rörlig ränta fortfarande är billigare även i dagens läge. Att binda räntan i två år innebär enligt deras beräkning en extra kostnad på över 500 kronor i månaden, jämfört med att ha rörligt.
Därför är det inte helt märkligt att hushållen – efter flera tuffa år med pressad ekonomi – väljer det billigare alternativet.
Högre räntor – men lägre lånetakt
SCB:s statistik visar också att hushållens låneutveckling har stannat av.
I februari 2025 uppgick de totala lånen till drygt 5 000 miljarder kronor – varav cirka 4 200 miljarder är bolån. Det är en fortsatt hög nivå, men tillväxttakten har bromsat in.
“En viss återhämtning för bolånetillväxten märks nu i takt med att ränteläget kommer ner jämfört med läget under våren 2024”, säger Malcolm Svensson Rothmaier, nationalekonom på SCB.
Svenska hushåll hör dock fortsatt till de mest skuldsatta i Europa.
I relation till BNP ligger hushållens lån hos monetära finansinstitut på runt 80 procent. Det kan jämföras med EU-snittet på cirka 50 procent.
Läs också: 50 kommuner där du bor tryggt och billigt. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.