Sveriges ekonomi står fortfarande och stampar – och det är delvis svenskarnas fel. Vi har helt enkelt en alldeles för låg köpvilja. Det är dock inte vilken konsumtion som helst som behövs.
Köp en tvättmaskin – och rädda Sverige


Mest läst i kategorin
Svensk BNP föll med 0,2 procent i maj, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Bakom nedgången finns flera orsaker – däribland hushållens minskade konsumtion.
”Sett från ekonomins användningssida förklarades utvecklingen bland annat av nedgångar i hushållens konsumtion”, säger Mattias Kain Wyatt, nationalekonom på SCB, till Dagens Nyheter.
Även Riksbanken och Konjunkturinstitutet har i sina senaste analyser pekat ut hushållens sparsamhet som ett hinder för återhämtningen.
Drar åt svångremmen
Svensk ekonomi är i hög utsträckning beroende av export. Och när förutsättningarna för svensk export försämras av en starkare krona och ett osäkert marknadsläge blir vår konsumtionen ännu viktigare.
Men det går åt fel håll.
I maj minskade hushållens konsumtion med 1,2 procent, jämfört med april.
Det är framför allt mat och dryck, transporter samt kultur och rekreation som dragit ned siffrorna. Klädkonsumtionen föll även den kraftigt med minus 10,2 procent på en månad.
Läs även: Sverige sämst i Norden – men nu får svenskarna pengar. Dagens PS
Dyra varor ger störst effekt
Hushållens konsumtion står för hela 46 procent av svensk BNP. Därför spelar det stor roll vad vi väljer att lägga våra pengar på.
Särskilt viktiga är så kallade sällanköpsvaror – större inköp som man inte gör ofta.
Det handlar om varor som bilar, möbler, tvättmaskiner och kylskåp. Och här har utvecklingen varit svag.
”Det allra mesta drivs i slutändan av köpkraften. Det finns ett antal stora sällanköpsposter. Man såg väldigt tydligt att de gick ju upp väldigt starkt under pandemin. Men sen hade de en väldigt svag period under inflationsperioden”, säger Mattias Kain Wyatt.
Han konstaterar att varor som man kan vänta med att köpa är särskilt känsliga för lågkonjunktur.
Köp en bostad
En annan viktig motor är bostadsmarknaden.
Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, lyfter bostadssektorn som avgörande – den står för en fjärdedel av hushållens utgifter.
”Att byta boende till något större är till exempel sådant som driver konsumtionen. Det är också tätt kopplat med hela sektorn för bostadsutveckling vilket också är en väldigt viktig del för bnp”, säger hon till DN.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Men på grund av osäkerhet kring räntor och priser har många avstått från stora bostadsaffärer.
Enligt en undersökning från Boneo planerar bara 20 procent att köpa bostad inom den närmaste månaden – en nedgång med tre procentenheter jämfört med maj.
Istället ökar andelen som planerar att köpa “på obestämd tid” till 41 procent.
Försiktig optimism – men faror finns
Om hushållen börjar konsumera mer, särskilt dyrare varor, kan Sveriges ekonomi få ny fart. Men det måste ske i lagom takt, varnar Alexandra Stråberg.
”Vi vill ju ha ökad konsumtion för att få i gång tillväxten. Men vi vill ha en balanserad återhämtning som inte gör att vi får någon typ av köprusch. För då rusar också priserna och därmed inflationen”, säger hon.
Läs också: Rot-rusning efter nya reglerna – vill se förlängning. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.