Sju av tio religiösa församlingar i Sverige uppger att de blivit utsatta för någon typ av brott det senaste året, enligt en ny studie.
Sju av tio svenska kyrkor utsatta för brott


Mest läst i kategorin
Forskare vid Marie Cederschiöld högskola, har gjort en undersökning över hur brottsutsatta svenska religiösa församlingar är.
Forskarna har undersökt 1 184 församlingar, både församlingar ur statsbidragsberättigade samfund och församlingar i Svenska kyrkan.
Resultatet är häpnadsväckande. Mer än 70 procent av de religiösa församlingarna i Sverige har utsatts för någon typ av brott det senaste året.
”Brottens karaktär skiljer sig mellan olika samfund – allt från elektroniska angrepp och inbrott till direkta våldshandlingar, hot och anlagda bränder, säger Linnea Lundgren, lektor vid Marie Cederschiöld högskola, hos forskning.se.
Guds portfölj – här placerar kyrkan miljarderna. Dagens PS
Egendoms- och våldsbrott mot kyrkor
Två tredjedelar av församlingarna har drabbats av egendomsbrott, där ekonomisk brottslighet, elektroniska angrepp och inbrott är vanligast.
Fyra av tio församlingar har utsatts för någon typ av våldsbrott. De är främst riktade mot personer och den vanligaste formen för dem är hot och hat i digitala miljöer, enligt forskarna.
De ser att det finns två typer av sårbarhet hos trossamfunden. Den första handlar om församlingar som är väldigt öppna och har omfattande verksamhet.
Särskilt Svenska kyrkan, katolska kyrkan och frikyrkorna är utsatta utifrån sina öppna lokaler och sitt arbete i socialt utsatta grupper.
Senaste nytt
Judar och muslimer utsatta
Den andra typen av osårbarhet är kopplad till religiös och etnisk tillhörighet. Judiska, muslimska och delvis även ortodoxa församlingar är särskilt utsatta för systematiska och återkommande våldsbrott som grundar sig i hat och fördomar, konstaterar forskarna.
Även geografi spelar en avgörande roll. Församlingar i städer är mer utsatta för både egendoms- och våldsbrott jämfört med församlingar på landsbygden, oavsett samfundstillhörighet.
Tystnaden sprider sig
Säkerhetsläget påverkar hur församlingar uttrycker sig och agerar, visar resultatet. Var fjärde församling med sociala mediekonton har avstått från att publicera inlägg av säkerhetsskäl.
Drygt två av tio församlingar har valt att avstå från aktiviteter på grund av rädsla för att utsättas för hat och hot.
Det råder en utbredd känsla av otrygghet bland medlemmar, särskilt inom judiska och muslimska församlingar, där många upplever en oro för hot och trakasserier.
Sex av tio har inte anmält
Sex av tio brottsutsatta församlingar har inte polisanmält ett enda av de brott de utsatts för det senaste året.
Orsakerna är främst att det upplevs som meningslöst eller att det varit en bagatell, men även att församlingarna själva hanterat situationen.
Inom vissa församlingar finns det även en rädsla för att polisanmälningar leder till medial uppmärksamhet som kan få negativa konsekvenser.
Kyrkor inte vana hantera hat
Bristande brandskydd och trängsel vid religiösa sammankomster är också en säkerhetsrisk i vissa församlingar.
Det förebyggande säkerhetsarbetet varierar kraftigt. Närmare hälften av alla församlingar saknar rutiner för förebyggande åtgärder mot hot, hat och trakasserier.
”Nio av tio församlingar anser att trossamfunden behöver samarbeta mer över religionsgränserna för att motverka antireligiösa brott. Trots många goda exempel på samverkan med kommuner och blåljusinstanser känner sig många församlingar bortglömda och upplever ett bristande intresse från lokala offentliga aktörer”, säger Linnea Lundgren.
Kyrka delade ut mat till hemlösa – fick böter. Dagens PS
Kyrkoförsamling startade bolag – passerar 100 miljoner i omsättning. Realtid

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.