Lagom till hösten: Det våras för surströmmingen

Mitt under andra världskriget grundade Gösta Hannell fisksalteriet i Skagshamn, vackert placerat med egen hamn och brygga i kustbandet utmed Höga kusten.

Fisk var det gott om då men i stället var problemet i krigstid att få tag i plåtburkar att förvara fisken i.

Gösta Hannell fick därmed ta konsekvensen av den bristen och startade, förutom fisksalteriet, en egen produktion av plåtburkar.

I nutid är problemet ett annat. Bristen på strömming har varit stor ett antal år.

Förra året klagade fiskaren och surströmmings-producenten Björn Lundgren hos Yle över tillgången.

”För fyra år sedan hände någonting. Vi fiskade och fiskade och fick ingenting. Sedan har det varit dåligt. Det är väl först i år jag kan känna att det känns lite bättre, men det kommer att vara brist”, sade Lundgren.

“Hela Östersjö-fisket snart utslaget”. Dagens PS

Utfiskning och trålning

Utfiskning och storskalig trålning har angetts som orsaker till strömmingsbristen och Lundgren instämde.

”Det kan förstås vara lokala variationer över tid. Sedan har jag en åsikt om det storskaliga trålfisket. Att man inte ska fiska matfisk och göra fiskmat till norska laxar av den. Det tycker jag är fullständigt bedrövligt.”

Nu kommer mer positiva signaler, positiva åtminstone för den del av befolkningen som tycker surströmming är ätbar.

Hos Oskars surströmming i Timrå har man lagt in 50 ton i år, jämfört med 30 ton i fjol.

”Det ser lite bättre ut”, konstaterar företagets ägare Jan Söderström hos SVT.

Det är dock fortfarande långt från storhetstiden där Oskars tillverkade 100 ton surströmming per år.

Dubbelt så mycket surströmming ändå för lite. Dagens PS