Den japanska tioåringen stod i 3,016 procent på onsdagen, den högsta nivån sedan 1996. När Japan börjar betala marknadsränta för sitt eget kapital blir finansieringen dyrare för den stat som lånat mest av alla.
Japans ränteuppgång gör USA:s skuldberg ännu dyrare att finansiera
Sedan slutet av 1990-talet har Japan varit världens billigaste långivare. Nollräntan på hemmaplan tvingade ut japanska pensionsfonder, försäkringsbolag och banker på jakt efter avkastning någon annanstans, och den största mottagaren har varit den amerikanska statsskulden.
USA:s största finansiär
Japan äger amerikanska statspapper för 1 120 miljarder dollar och är USA:s största utländska finansiär.
Nu betalar japanska staten själv över 3 procent för tioårigt kapital. Då behöver inhemska institutioner inte längre korsa Stilla havet för att få avkastning.
Någon kapitalflykt hem har ännu inte inträffat. James Lord, valutastrateg på Morgan Stanley, säger till Financial Times att japanska investerare fortfarande köper betydande mängder amerikanska tillgångar.
Förskjutningen är långsammare än så. De japanska innehaven av amerikanska statspapper har krympt 3,3 procent på ett år, och Reuters beskriver hur japanskt kapital vänder hemåt i takt med att räntorna i Tokyo stiger.
Prissättningen har däremot redan ändrats. Den amerikanska tioåringen nådde 4,814 procent under onsdagen, den högsta noteringen sedan november 2023, sedan oljepriset passerat 90 dollar fatet efter de amerikanska attackerna mot Iran.
Trettioåringen ligger nära sin högsta nivå på 19 år, trots att finansdepartementet den 19 augusti dubblade sina återköp av långa obligationer för att pressa ner räntorna. Lugnet höll mindre än ett dygn.
USA:s skuldberg byggdes för nollränta
Det är samma skuldberg som passerade 40 000 miljarder dollar i augusti, med en årlig räntenota på omkring 1 000 miljarder. Skillnaden mot tidigare är att räntan inte längre sätts av centralbanker som köper obligationer oavsett pris, utan av investerare som kan tacka nej.
Lånebehovet ligger fast. Energikrisen, försvarsupprustningen och refinansieringen av pandemiårens billiga lån driver upp volymerna.
Bara under första halvåret sålde världens stater rekordhöga 504 miljarder dollar i obligationer via banksyndikering, mest sedan pandemiåret 2020, och då ingår inte de amerikanska auktionerna. Analytiker beskrev redan i augusti långräntorna som strukturellt högre under resten av decenniet.
Techbolagen konkurrerar om samma pengar
Staterna är inte längre ensamma köpare av kapital. Teknikjättarna emitterar stora mängder obligationer för att finansiera AI-utbyggnaden, och de är beredda att betala mer än statskassorna för att få loss pengarna.
En makrostrateg på Nomura Securities i Tokyo, säger till Reuters att konkurrensen i sig drar upp räntenivån.
Omprisningen är bred. Bloombergs globala index för statsobligationer ligger på 3,72 procent, den högsta nivån sedan 2008, den tyska tioåringen är på 15-årshögsta och brittiska statspapper handlas på sin högsta nivå sedan 2008.
Priset på pengar stiger hela tiden
En investeringschef konstaterar att priset på pengar stiger i hela systemet.
”Skuldnivåerna runt om i världen ligger på skyhöga nivåer och fortsätter att stiga. Jag ser ingen politisk vilja att ta itu med det någonstans. Det tycker jag är ett problem”, säger han till CNBC.
Priset på den uteblivna viljan går att räkna på. Enligt Brookings Institution krävs skattehöjningar motsvarande 166 000 kronor per hushåll och år i tio år bara för att hålla den amerikanska skuldkvoten kvar kring 100 procent av BNP.
Väktarna sätter priset
Marknaden har därmed fått tillbaka en aktör som varit borta sedan finanskrisen. På 80-talet myntades begreppet bond vigilantes för obligationsinvesterare som vägrar finansiera underskott utan högre kupong, och som på så sätt tvingar fram budgetdisciplin.
Finansminister Scott Bessent svarar med att ge ut fler statsskuldväxlar och färre långa obligationer om räntan närmar sig den övre gränsen. Den manövern flyttar problemet framåt i tiden, eftersom kort skuld måste refinansieras oftare.
Så når det svenska hushåll
Mellan 70 och 80 procent av innehaven i en global indexfond är amerikanska. Svenska sparare bär därmed den amerikanska ränterisken utan att ha valt den, och den japanska uppgången slår rakt in i fondportföljen.
Räntekänsliga sektorer som fastigheter och högt värderade tillväxtbolag drabbas först, vilket gör att börsen får det tuffare.
På lånesidan går kopplingen via de säkerställda obligationerna, som står för merparten av bankernas bolånefinansiering.
Stiger de långa marknadsräntorna pressas svenska bolån uppåt, oavsett vad Riksbanken gör med styrräntan.
