En ny rapport från Brookings Institution visar att USA:s skuldkris bara kan lösas om alla amerikaner betalar, inte bara de rika. Notan: 18 000 dollar per hushåll och år. För svenska sparare med tung USA-exponering kan konsekvenserna bli kännbara.
Chocksiffran: USA:s skuld kan kosta varje hushåll 166 000 kronor om året
USA:s statsskuld har passerat 39 000 miljarder dollar och räntekostnaderna överstiger redan 1 000 miljarder dollar om året. Nu visar en ny 132-sidorsrapport från tankesmedjan Brookings Institution exakt hur stor notan blir, och den är betydligt högre än vad de flesta politiker vill erkänna.
18 000 dollar per familj
Rapporten, skriven av Brookings budgetforskare Jessica Riedl, räknar ut vad det kostar att pressa ned skulden till 100 procent av BNP till 2036 från dagens 101 procent och CBO:s prognos på 120 procent.
Svaret: i genomsnitt 18 000 dollar per amerikanskt hushåll och år, motsvarande cirka 166 000 kronor. Det är 15 procent av medianinkomsten.
Fortune beskriver skulden per hushåll, 235 000 dollar, som ”ett extra bolån du inte vet om att du har”.
Att beskatta de rikaste i USA räcker inte
Det kanske mest provocerande i rapporten är att den avfärdar de populäraste politiska förslagen. Bernie Sanders förslag om 77 procent fastighetsskatt och 8 procent förmögenhetsskatt på de allra rikaste?
Det skulle bara täcka 18 procent av gapet.
Att höja inkomstskatten till 50 procent för dem som tjänar över 200 000 dollar? En tredjedel.
”Alla måste betala, precis som i Europa”, konstaterar Riedl. De tre alternativen som faktiskt löser ekvationen är antingen 12 procentenheters höjning av inkomstskatten för samtliga, en 30-procentig moms eller en löneskatteökning på 11,5 procentenheter.
Bara halva bilden
Kritiker menar dock att Riedl bara räknar på ena sidan av ekvationen. Rapporten utgår från att hela anpassningen sker via skattehöjningar utan nedskärningar i exempelvis försvar, Medicare eller Social Security.
Om utgiftssidan bidrar med hälften halveras notan per hushåll.
Riedl har även valt ett ambitiöst mål: att pressa ned skulden till 100 procent av BNP, trots att CBO:s prognos utan åtgärd landar på 120 procent 2036.
En stabilisering vid nuvarande nivåer hade inneburit en betydligt lägre kostnad. Det gör att siffran 18 000 dollar representerar ett hårt scenario snarare än den mest sannolika utgången.
Redan nästan tre gånger dyrare än 2020
Oavsett vilken siffra man landar i är riktningen tydlig. Räntekostnaderna är nästan tre gånger så höga som 2020 och uppgick till 270 miljarder dollar bara under årets tre första månader.
Centralbankschefen Jerome Powell har själv sagt att ”skuldnivån är inte ohållbar, men utvecklingen är det. Det kommer inte att sluta väl om vi inte gör något ganska snart”.
Samtidigt planerar Trumpadministrationen att öka militärbudgeten till 1 500 miljarder dollar, en ökning som kan lägga ytterligare 7 biljoner dollar på skulden fram till 2036.
CBO:s senaste långtidsprognos visar att skulden når 175 procent av BNP till 2056 om ingenting görs.
Fem risker för svenska sparare
Oavsett vilken väg USA väljer slår det mot svenska plånböcker. Vi har tidigare identifierat fem konkreta risker: högre svenska räntor, svagare dollar som pressar exportbolag som Volvo och Ericsson, börsoro, minskad amerikansk konsumtion och lägre riskaptit som drabbar tillväxtbolag hårdast.
Brookings-rapporten gör dessa risker mer akuta. Om amerikanska hushåll tvingas betala 15 procent mer i skatt minskar konsumtionsutrymmet dramatiskt, och det är just den amerikanska konsumtionen som driver stor del av global tillväxt.
Svenska institutionella investerare har redan börjat agera. Alecta har minskat sitt innehav i amerikanska statsobligationer med hänvisning till ”ökad risk och oförutsägbarhet”.
Europeiska skattenivåer i USA — det nya normala?
Det mest slående med Brookings-analysen är slutsatsen: att USA, landet som byggde sin ekonomiska dominans på låga skatter, kan tvingas välja mellan europeiska skattenivåer, kraftiga nedskärningar i välfärdsprogram eller en okontrollerad skuldspiral.
IMF har prognostiserat att stabilisering kräver en åtstramning på 4 procentenheter av BNP. Vilket är ungefär i linje med Brookings-rapporten.
Skillnaden är att Riedl visar exakt vad det kostar för varje enskilt hushåll, även om den verkliga notan sannolikt blir en kombination av skattehöjningar, nedskärningar och fortsatt skuldsättning.
