Japans tioåriga statsobligationsränta steg tisdagen den 1 september med sex punkter och passerade tre procent för första gången sedan 1996. Det kan påverka både svenska portföljer och bolån.
Japanska räntan på 30-årshögsta: Så slår det mot fondportföljen
Yenen handlades under tisdagen till 160,1 per dollar och bröt därmed 160-nivån för tredje handelsdagen i rad. 160,1 yen motsvarar cirka 9,58 svenska kronor.
Dagens PS rapporterade för två veckor sedan under rubriken Räntechock i Japan, så kan det slå mot svenska bolån och börsen, när tioåringen låg på 2,945 procent.
Uppgången drivs på flera håll
Det hela började med att USA:s finansminister Scott Bessent sa till CNBC att han har information som marknaden saknar. Han sa även att han tror att den japanska regeringen och Bank of Japan kommer att agera för en starkare yen.
Tillfrågad om det betyder räntehöjningar, svarade han att marknaden redan prissätter det, enligt Reuters. Dagen innan sa han till samma byrå att han väntar sig att BOJ-chefen Kazuo Ueda ska göra rätt sak.
Uppgången drevs inte bara av honom, utan globala obligationer var samtidigt under press. Amerikanska räntor steg brett efter ett tal av Fed-chefen Kevin Warsh, som marknaden tolkade som en signal om att räntesänkningarna dröjer, enligt CNBC.
När sådana förväntningar skiftar faller obligationspriserna, och räntan stiger i motsvarande grad.
Bank of Japan höjde räntan till 1,0 procent i juni och lämnade den oförändrad den 31 juli. Nästa besked kommer den 18 september.
Lånet i Tokyo som kan sänka din fondportfölj
Kopplingen mellan en japansk obligationsränta och en svensk fondsparares konto går via en affär som kallas ”carry trade”. Den fungerar så här:
En hedgefond lånar yen i Tokyo till låg ränta, växlar till dollar och placerar i något som ger mer, exempelvis amerikanska aktier. Skillnaden mellan lånekostnaden och avkastningen är vinsten. Så länge yenen är svag och japanska räntor är låga så är affären billig och bra.
Problemet uppstår när Bank of Japan höjer. Då blir lånet dyrare, och stärks yenen samtidigt så krävs det fler dollar för att betala tillbaka samma yenlån. Fonden måste stänga positionen, och det gör den genom att sälja det som är enklast att sälja, alltså det mest likvida innehavet snarare än det sämsta.
Gör tillräckligt många fonder detta samtidigt faller börser som aldrig hade något med Japan att göra.
Realtid beskrev i februari hur BCA Research kallade upplägget en tickande bomb och drog paralleller till marknadsoron 2008, 2015 och 2020.
Incidenten från 2024
Det scenariot inträffade i augusti 2024, när en kraftig yenuppgång skakade om globala marknader och placerare rusade för att lösa sina yenlån.
Vid interventionen i somras uteblev effekten. Bloomberg EM FX Carry Risk Premia Index, som mäter hur riskfyllda sådana affärer prissätts, föll omkring en procent, mot fyra procent under 2024, enligt Japan Times.
Förklaringen uppges vara att investerare spritt ut sin upplåning till euro och schweizerfranc, vilket gör beroendet av yenen mindre.
Allt är dock inte hotbild. En japansk analytiker konstaterar enligt CNBC att tre procent är högt i ett historiskt perspektiv, men att det framför allt betyder att Japan lämnar deflationen bakom sig och närmar sig den tvåprocentsnorm som gäller i resten av världen.
PS analys
Det avgörande är inte om Bank of Japan höjer den 18 september eller inte, utan hur snabbt banken sedan fortsätter. En väntad höjning är redan inprisad och brukar inte utlösa något ras.
Risken ligger i det Bessent antyder utan att säga rakt ut. Han hänvisar till information som marknaden saknar. Visar det sig betyda en snabbare höjningstakt än väntat, kan positionerna stängas i samma takt som 2024. Då säljs just de globala innehav som ligger i svenska fondportföljer.
Läs även: Amazon stäms för dolt påslag – så drabbas svenska sparare
Läs även: Storbank vägrar betala 2 077 miljoner till offer för bedrägeri – kallar det ”legitim investering”
