Svenska hushåll hade 2 206 miljarder kronor på konton med fria uttag i juli, tre fjärdedelar av all inlåning. Genomsnittsräntan på nya insättningar låg samtidigt på 0,47 procent, mot en styrränta på 1,75 procent.
Svenskar har 2 206 miljarder på konton som knappt ger någon ränta
Siffrorna kommer från SCB:s finansmarknadsstatistik, publicerad den 27 augusti. Hushållens samlade inlåning uppgick till 2 967 miljarder kronor i juli. Av det låg 2 206 miljarder på avistakonton, alltså konton där pengarna kan plockas ut när som helst.
Storbankerna i botten
Konton med bindningstid eller ett begränsat antal fria uttag gav 1,26 procent i juli. Eftersom snittet för samtliga nya insättningar stannade på 0,47 procent ligger konton med fria uttag under den nivån.
Storbankerna befinner sig i botten. Handelsbankens rörliga ränta börjar på 0,05 procent, medan Nordea, SEB och Swedbank i flera fall betalar noll.
Mindre aktörer ligger betydligt högre. Plus1 ger 2,45 procent, Qred Bank 2,44 procent och Serafim Finans och Froda 2,40 procent.
Svenska hushåll går miste om 18 miljarder
Vad det innebär i kronor går att räkna ut. En halv miljon kronor på ett konto med 0,05 procent växer till 502 506 kronor på tio år. Samma summa på 2,50 procent blir 640 042 kronor.
Den som låter pengarna ligga kvar hos storbanken går alltså miste om 137 536 kronor på tio år. På 100 000 kronor blir skillnaden 27 507 kronor.
Jämförelsetjänsten Compricer beräknade förra året att hushållen gick miste om nästan 18 miljarder kronor i ränta efter skatt.
”Många sitter kvar i gamla vanor och tänker att räntan är ändå låg. Men just nu kan skillnaden i ränta vara långt över två procent vilket för 100 000 kronor på sparkonto innebär mer än 2 000 kronor per år före skatt”, säger Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer.
Bufferten är inte problemet
Pengar som ska kunna användas i morgon hör hemma på ett konto med fria uttag. Frågan är vad som händer med allt som ligger utöver bufferten.
Fenomenet är inte svenskt. Amerikanska privatpersoner har över 3 000 miljarder dollar i penningmarknadsfonder, nära rekordnivå enligt Investment Company Institute, ett biljonberg i kontanter som förvaltarna nu försöker locka ut.
Ray Dalio har varnat för att kontanter, inklusive sparkonton och penningmarknadsfonder, är den sämsta placeringen sett över tid, eftersom inflationen urholkar värdet.
Pengar med längre horisont
Nästa steg handlar om tidshorisont, inte om att gissa marknadsläget. Tumregeln är att placera efter när pengarna behövs, där pengar som ska användas inom ett par år stannar på konto och resten flyttas.
För den som närmar sig pension finns en internationell tumregel om sex årslöner sparat vid 60, även om svenska tjänstepensioner gör måttet trubbigt.
Avgiften är nästa läcka
Den som flyttar pengarna till fonder möter samma problem i ny form. Ungefär tre fjärdedelar av kapitalet i svenska aktiefonder ligger i aktivt förvaltade alternativ, som kostar sex till sju gånger mer än en indexfond på 0,20 procent.
Den som sparar 2 000 kronor i månaden i en Sverigefond med 1,3 procent i avgift kan förlora en kvarts miljon i avkastning över trettio år.
”Småspararna behöver vakna upp och välja billigare fonder”, säger Hans Bolander, expert på Privata Affärer.
Bredd är inte spridning
Ett globalt indexsparande innehåller runt 70 procent amerikanska aktier. Under augusti passerade USA:s statsskuld 40 biljoner dollar, och räntan på den 30-åriga statsobligationen steg till 5,34 procent, den högsta nivån sedan 2007.
Den som köper en global indexfond sitter fast i USA:s skuldfälla utan att ha valt det. Ett sätt att sänka vikten är en blandfond med 28 procent USA, som stigit 43 procent på tre år.
Tre saker att göra i dag
Ta reda på vilken ränta ditt konto faktiskt ger. Många vet inte, och villkoren står sällan i appens förstavy.
Behåll bufferten tillgänglig och flytta överskottet till ett konto med högre ränta eller till placeringar med längre horisont.
Räkna ut din faktiska USA-vikt innan du kallar sparandet globalt.
