Enligt en brittisk uträkning kostar Hormuzskrisen 30 000 per hushåll. När oljepriset nu rusar igen kommer det svida även i svenskarnas plånböcker.
30 000 kronor per hushåll – så dyr blir Hormuzkrisen

Det börjar vid bensinpumpen. Sedan sprider det sig till maten, transporterna och hela hushållsekonomin. När oljepriset nu rusar igen på krisen i Hormuzsundet ökar risken för en ny kostnadschock i Sverige.
Brentoljan steg på måndagen till över 90 dollar fatet efter USA angrepp mot iranska mål vid Hormuzsundet och Irans svar mot amerikanska mål i regionen. Brent nådde som högst 91,52 dollar under dagen.
Att krigen i Mellanöstern och kriset i Hormuzsundet kommer att kosta för de svenska hushållen har de flesta insett vid det här laget.
Men hur mycket?
Motsvarande 30 000 kronor i Storbritannien
I Storbritannien har analysinstitutet Centre for Economics and Business Research, CEBR, räknat på en bredare effekt.
Enligt The Guardian kan konflikten innebära omkring 2 400 pund i förlorad disponibel inkomst per brittiskt hushåll fram till slutet av 2027. Det motsvarar drygt 30 000 kronor.
”Den första effekten är direkt: högre energikostnader slår direkt igenom i räkningar och i priset på nästan allt annat, vilket gör att varje intjänat pund räcker till mindre”, förklarade Liam Daly, senior ekonom vid CEBR för The Guardian.
”Den indirekta kanalen är långsammare men lika viktig, och verkar genom penningpolitiken och arbetsmarknaden.”
Sverige slipper en del av smällen
Men den siffran går inte att översätta rakt av till svenska hushåll.
Den brittiska ekonomin är betydligt mer känslig för gaspriset och hushållens kalkyl omfattar mer än bara drivmedel. Därför är den brittiska siffran främst intressant som illustration av hur en långvarig energikris kan slå mot hushållens ekonomi.
Sverige har en viktig fördel jämfört med Storbritannien: Den svenska elproduktionen är till stor del fossilfri. Därför är svenska hushåll inte lika direkt exponerade mot stigande gaspriser som brittiska hushåll.
Men dyrare olja slår mot bensin och diesel. För en bil som kör 1 200 mil om året och drar 0,65 liter per mil blir förbrukningen cirka 780 liter.
Ett oljeprislyft på 10 dollar skulle då innebära ungefär 600 kronor högre kostnad under ett år. Stiger oljan 20 dollar blir motsvarande kalkyl omkring 1 200 kronor.
Dieseln har ökat ännu mer, på grund av bristande raffineringskapacitet.
De indirekta kostnaderna för hushållen av högre drivmedelskostnader påverkar transporter, flyg och sjöfart. När transporterna blir dyrare stiger även kostnaden för varor och livsmedel, således inflation.
”Alla betalar en krigsavgift”
De brittiska nivåerna på 30 000 kronor per hushåll når vi inte upp till, men kostnaden för svenskarna är betydligt mer än några tusenlappar för dyrare drivmedel.
Svenska Handelshögskolan har tidigare beskrivit effekten av Hormuzkrisen på svenska hushåll.
”Oavsett om du märker det eller inte påverkar det dig varje gång du besöker bensinstationen eller använder uppvärmning. Det är nästan som att alla betalar en krigsavgift”, säger Constantin Blome, professor i supply chain management vid Handelshögskolan, om hur olje- och energikostnaderna letar sig ner till konsumenterna.
Läs mer: Qatars gasexport har rasat 96 procent – dyr vinter hotar Europa
Läs mer: Shells vd varnar: ”Europa kan få gaskris i vinter”
Läs mer: Var Norges rikaste i många år – nu tjänar han pengar på Iran-kriget





