Exportrestriktionerna på metaller som Kina införde i april som en del av handelskriget är ett obekvämt problem för Europas försvarsindustri.
Kinas stopp av metaller stort problem för Europas försvarsindustri


Mest läst i kategorin
Kinas exportrestriktioner på sällsynta jordartsmetaller, som de har ett kvasi-monopol på både brytning och processandet av, börjar ställa till problem för Europa.
Peking stängde i april ned exporten av kritiska mineraler som terbium, yttrium, samarium, neodymium och praseodymium med flera som används i bland annat missiler, satelliter och stridsflygplan. Sedan dess är det i princip omöjligt för Europas metallhandlare att importera direkt till Kina – de får vända sig till andrahandsmarknaden.
Obekväm slutsats i Bryssel
Försvarsbolagen säger visserligen att de klarar sig med hushållning, lager och diversifierade tillgångskedjor, men det är oklart hur länge. Enligt Bloombergs källor börjar makthavarna i Bryssel komma till en obekväm slutsats: Europas förmåga att försvara sig är starkt beroende av Kina.
”Företag och politiker ser på den här frågan på olika sätt, och regeringar måste uppenbarligen se på den större bilden”, säger Jakob Kullik, en forskare som studerar metallförsörjning vid Tekniska universitetet i Chemnitz, Tyskland, till Bloomberg.
”Det är därför jag skulle vara försiktig med vad företag rapporterar, eftersom marknadssiffrorna berättar en annan historia.”
EU-kommissionens Ursula von der Leyen ser exportkontrollerna som “utpressning” från Kina, och har lovat ett skarpt svar, men det finns ingen snabb fix på problemet, enligt Bloomberg.
Kräver stora investeringar
En långsiktig plan kräver stora investeringar och politisk vilja – något som är svårt att mobilisera i alla 27 medlemsstaterna och ännu svårare om de ska samarbeta.
Enligt Kinas nya regler har regeringen i Peking veto över vilka länder och sektorer som får köpa sällsynta jordartsmetaller. Potentiella köpare måste också fylla i formulär om användningen som skulle kunna användas för att mäta innehållet och storleken på militära arsenaler, enligt EU. Unionen har protesterat mot det nya systemet som krångligt och ohållbart.
Kina och EU möts i veckan i ett toppmöte som firar 50 år av diplomatiska relationer. Frågan om metaller väntas vara högt upp på dagordningen, men men få väntar sig någon stor lösning. Det är osannolikt att Kina ger upp ett av sina starkaste kort i handelsdiskussionerna utan någon motprestation från EU:s sida.
Hindrar Europas försvar
Det skulle kunna röra sig om att exempelvis att ta bort de tullar på kinesiska elbilar som EU infört. En annan mer aggressiv väg skulle kunna vara att svara med egna restriktioner, på till exempel franska flygplansdelar från Airbus och nederländska mikrochip från ASML.
I förlängningen gör problemen det mer osäkert för Europa att vara säkra på sin förmåga att försvara sig mot Ryssland, och möjligheterna att hjälpa Ukraina att försvara sig mot sitt aggressiva grannland.
En potentiell förebild för hur Europa kan minska riskerna är Japan, skriver Bloomberg. Landet stängdes av från kinesisk export av sällsynta jordartsmetaller 2010. Japan svarade genom att ge en statlig myndighet i uppdrag att investera i utländsk gruvdrift och har byggt upp leveranskedjor i bland annat Australien och Frankrike.
Läs även: Exportboom när Kina lättar på metall-restriktionerna (Dagens PS)
Läs även: Västvärlden kämpar mot Kinas järngrepp om kritiska metaller (Dagens PS)
Läs även: Kina köper upp världens gruvor – rusar efter metaller (Dagens PS)
Läs även: Kina stoppar smuggling av metaller: “Inte lika lätt” (Realtid)

Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.

Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.