Destinationerna som vägrar bli världsarv

Kryssningsjättar i sikte

Skagen är redan en magnet. Bara i år väntas 200 000 kryssningsturister lägga till längst upp på Jyllands udde. Det låter kanske som en dröm för lokal näringsliv, men infrastrukturen är ömtålig och det går fort att blockera vägarna. Sørensen beskriver en underliggande oro: att man till slut behöver en kod för att kunna ta sig hem till sitt eget hus.

“Den rädslan ligger i det undermedvetna hos många här uppe”, säger han.

Dragør drar i nödbromsen

Även Dragørs gamla stadsdel har sagt stopp. Visserligen finns man på UNESCO:s preliminära lista, men den politiska viljan är borta.

“Vi fattade ett aktivt beslut att vi inte vill bli utsedda”, säger Dragørs borgmästare Kenneth Gøtterup. Anledningen är enkel: osäkerhet om kostnader, underhåll och – ja, massorna av turister som plötsligt ska samsas på kullerstensgatorna.

Läs även: Bli inte lurad när du åker färja

Tångtak och salt på Læsø – ja tack!

Samtidigt finns det orter som ser världsarvet som en möjlighet snarare än ett hot. På lilla Læsø hoppas borgmästaren Tobias Birch Johansen att öns unika tångtak och traditionella saltbrytning ska ge ett uppsving – och dessutom locka turister året runt. Han pekar på färjan till ön som en naturlig flaskhals.

“Vi har möjlighet att skapa en attraktion som vi kan kontrollera”, säger han och konstaterar att lokalsamhället är positivt inställt – om än med en smula oro.

Turistboomen är verklig

Søren Vadstrup, UNESCO-expert, påminner om att en plats på världsarvslistan nästan alltid följs av en resenärsvåg. “Det finns en grupp turister, särskilt amerikaner, engelsmän och fransmän, som reser direkt för världsarven”, säger han. På Gotland vet man hur det kan gå – Visby har länge kämpat med balansgången mellan autenticitet och kryssningspassagerare i medeltida gränder.

Framtidens världsarv är lokalt styrt

Det som avgör om världsarvet blir en välsignelse eller förbannelse verkar alltså vara förmågan att ta kontroll. Precis som på Læsø, där färjeläget kan skruvas åt när antalet gäster blir för stort. Men i Dragør och Skagen? Där väger kulturen tyngre än stämpeln.

“Det är modigt – eller dumdristigt, beroende på vem man frågar”, säger en turiststrateg vi talar med.

För oss andra är det i alla fall en påminnelse om att genuina upplevelser inte alltid är till salu – inte ens för UNESCO.

Läs även: De fem hetaste boutiquehotellen i Stockholm

3 tips för ansvarsfullt världsarvsresande

• Läs på om platsens begränsningar innan du reser.
• Res utanför högsäsong – lokalborna tackar dig.
• Handla lokalt, bo småskaligt och bidra till bevarandet.

Perfect Weekend Guide: Svenska världsarv

• Drottningholms slott – Kungligt slott från 1600-talet utanför Stockholm med park, teater och kinesiskt lusthus.
• Visby ringmur – Den medeltida hansastaden på Gotland är en av Europas bäst bevarade stadsmurar.
• Hällristningarna i Tanum – 3000 år gamla hällristningar i Bohuslän som berättar om bronsålderns liv.
• Skogskyrkogården – En modern kyrkogård i Stockholm, ritad av Asplund och Lewerentz, känd för sin stämningsfulla arkitektur.
• Laponia – Världens största sammanhängande område med orörd natur och samisk kultur, i Lappland.

Källa: Unesco.se

Detta är världsarv

Att bli upptagen på UNESCO:s världsarvslista betyder att en plats är så unik att den ska skyddas för hela mänskligheten. Det kan vara naturfenomen, byggnader eller kulturlandskap – eller immateriella traditioner som hantverk och seder.
För att kvala in måste platsen vara unik, äkta och ha bevarats väl. Många världsarv kämpar idag med balansen mellan turism och bevarande – och vissa säger helt enkelt nej.

Läs även: Nu kan sagoslottet i Disney (originalet) äntligen bli världsarv