Pensionsexperten: "Sverige befinner sig redan i en pensionskris"

Lägre avgift – längre liv

Pensionsexperten pekar på två huvudorsaker till varför pensionerna som andel av slutlönen fortsätter att sjunka: att pensionsåldern i praktiken är oförändrad, trots att vi lever längre, och att pensionsavgiften är för låg.

”Pensionsraset beror dels på en nästintill oförändrad pensionsålder, de flesta går i pension vid eller för sin 65 års dag, trots att de kommer leva längre än tidigare generationer och då ska det ihopsparade pensionskapitalet räcka till fler år som pensionär. Dels förstärks pensionsraset av att vi betalar för en låg pensionsavgift, 17,21 procent av lönen. Den borde ligga på 18,5 procent, det vill säga den nivån som det var tänkt från början men som ändrades i början av 2000-talet”, säger han.

En annan bidragande faktor till utvecklingen är att färre nyblivna pensionärer har haft tillgång till tjänstepension under hela sitt yrkesliv, något som riskerar att fördjupa krisen.

”Om den trenden fortsätter kommer pensionskrisen allvarligt förvärras. Då kommer många endast få en allmän pension som ligger mellan 40–50 procent av lönen. Detta kommer öka bidragsberoendet hos pensionärerna och driva upp statens kostnader kraftigt”, understryker Svärdman.

Reformer för pension krävs snabbt

För att vända utvecklingen föreslås flera åtgärder. En höjd pensionsavgift är ett centralt krav, liksom införandet av en ”pensionsgas” som delar ut överskott i inkomstpensionssystemet. Även modernisering av garantipensionen och slopad eller kraftigt sänkt avkastningsskatt på tjänstepension lyfts fram som lösningar.

”Våra beräkningar pekar på en genomsnittlig höjning av den allmänna pensionen på mellan 2000–2600 kronor per månad före skatt för en person som är född 1974. Och skulle även avkastningsskatten på tjänstepensionssparande slopas eller kraftigt sänkas blir det ytterligare en förstärkning på mellan 950–1 600 kronor i månaden i mer tjänstepension”.

Skjuta upp pensionen räcker inte

Samtidigt menar experten att det inte räcker att uppmana människor att arbeta längre upp i åldrarna.

”Käcka tillrop från politiker och myndigheter om att man ska skjuta upp sin pensionering tror jag många uppfattar som tondövt och blottar en bristande insikt om villkoren för många människor på arbetsmarknaden. Arbetslöshet, bristande hälsa, dålig arbetsmiljö och inte minst negativa attityder mot äldre lägger effektiva hinder i vägen för ett längre arbetsliv för många”, förklarar Svärdman.

Förutom att trygga framtida pensioner skulle rätt reformer också kunna ge en positiv effekt på statsfinanserna.

”Det skulle trygga pensionerna men samtidigt stärka statens finanser med minst 8 miljarder kronor årligen om det görs på rätt sätt. Tack vare att skatteintäkterna för pensionärerna ökar, minskar kommunernas behov av statsbidrag och statens kostnader för bidrag till pensionärerna”, avslutar han.

Läs även: Pensionen nu rekordlåg – men flera miljarder på väg till kontot. Dagens PS

Läs även: Eldade bland träden – så gick det med skörden på Kiviks musteri. Dagens PS