Sverige har blivit ett rikare land. I samma veva har skillnaderna mellan rika och fattiga vuxit kraftigt. Det visar ny statistik från SCB.
Inkomstklyftorna större än på 90-talet: Här är gapet störst
Matilda Habbe
Uppdaterad: 22 maj 2025Publicerad: 22 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Alla inkomstgrupper har fått det bättre ekonomiskt sedan 1990-talet. Men ökningen är långt ifrån jämn, visar en ny rapport från SCB.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Ju högre upp i inkomstfördelningen man är, desto större ökning har man fått.
För den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard (decil 1) har inkomsterna ökat med 32 procent mellan 1991 och 2023. För den rikaste tiondelen (decil 10) ligger ökningen på 127 procent. Samtidigt har den allra rikaste procenten ökat sin ekonomiska standard med hela 224 procent.
“Ett tydligt mönster är att ökningen för varje decil är större än för decilen under, det vill säga att ju högre upp i inkomstfördelningen desto mer har inkomsterna ökat”, säger Peter Gärdqvist, utredare på SCB, i ett pressmeddelande.
Den rikaste procenten tar allt större del av kakan
SCB:s siffror visar att den allra rikaste procenten av befolkningen tar en allt större del av landets totala inkomster.
År 1991 stod denna grupp för 4,6 procent av Sveriges totala inkomst. År 2023 var siffran 8,4 procent.
Det innebär att deras andel nästan har fördubblats sedan början av 90-talet. Under rekordåret 2021 tog toppprocenten över 10 procent av alla inkomster i landet – ett tecken på att de ekonomiska skillnaderna blivit mer extrema.
ANNONS
Missa inte: Så mycket har världens rikaste förlorat – på Trumps tullar. Dagens PS
ANNONS
Senaste nytt
Kapitalinkomster drar isär
Skillnaderna blir ännu tydligare när kapitalinkomster – som vinster från aktier och bostäder – räknas in. Dessa inkomster är kraftigt koncentrerade till toppen vilket förstärker ojämlikheten i inkomstfördelningen.
Kapitalvinster har mer än fördubblats sedan 1991. Den rikaste tiondelen hade i genomsnitt 463 000 kronor i kapitalinkomst 2023 medan den lägsta tiondelen hade minusresultat – alltså kapitalförluster.
Om man däremot exkluderar kapitalinkomster, ser utvecklingen annorlunda ut.
“När det gäller de övergripande inkomstskillnaderna har det inte hänt särskilt mycket efter 2009 om man exkluderar kapitalinkomsterna”, säger Peter Gärdqvist.
SCB:s Gini-tal fortsätter uppåt
SCB mäter ojämlikheten i samhället med hjälp av Gini-koefficienten, där ett högre tal innebär större skillnader. Den har ökat från 0,226 år 1991 till 0,310 år 2023.
ANNONS
Ökningen har skett i vågor, där toppåren ofta sammanfaller med stark börs och höga kapitalvinster, till exempel år 2000, 2007 och 2021.
Sedan 2009 har ojämlikheten planat ut – men bara om man räknar bort kapitalinkomster.
Även om takten varierat över tid är trenden tydlig: Sverige har blivit mer ojämlikt under de senaste tre decennierna.
Skillnaderna störst i Stockholmsområdet
Inkomstskillnaderna varierar också beroende på var i landet man bor. SCB:s Gini-koefficient visar att Stockholms län har störst ojämlikhet i landet, med ett värde på 0,359. På kommunnivå är skillnaderna ännu större:
- Danderyd: 0,585
- Lidingö: 0,465
- Stockholm: 0,383
Flera av de kommuner med störst inkomstskillnader är också de med högst genomsnittsinkomster. Det är dock inte de höga inkomsterna i sig som driver upp ojämlikheten utan att en liten grupp personer har väsentligt mycket högre inkomster än resten.
Kommunerna med minst inkomstskillnader år 2023 var Surahammar, Forshaga och Norsjö.
Läs också: Strålande framtid för USA:s 10 rikaste. Dagens PS
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS