Svenska företag hör till de flitigaste i EU på att införa AI enligt bl.a. Eurostat. Ändå använder svenska medarbetare tekniken mindre än de flesta i världen, trots att de använder den nästan lika mycket hemma. Enligt PwC sitter problemet inte i tekniken utan i organisationerna, och det riskerar att dela arbetskraften i två delar.
Sverige är trea i EU på AI – men det fastnar i organisationen
35 procent av svenska företag med minst tio anställda använde AI år 2025. Det var den tredje högsta andelen i EU.
Men i organisationerna ser det annorlunda ut. Bara 52 procent av svenska medarbetare har använt AI i jobbet det senaste året, mot 64 procent globalt. Bara 13 procent gör det dagligen. Globalt är andelen 22 procent.
Det visar PwC:s globala undersökning Hopes and Fears 2026, som bygger på svar från 49 364 medarbetare i 48 länder, varav 1 055 i Sverige. PwC påpekar att siffrorna för företagen och för de anställda mäter olika saker och inte går att jämföra rakt av.
Slutsatsen är ändå tydlig. Problemet är inte att svenska företag inför AI, utan att tekniken har svårt att nå ut i det dagliga arbetet.
– Det är fler vd:ar som säger att vi har investerat men att vi inte får ut så mycket av det. Då blir det mer en implementeringsfråga, säger Lisa Haglund, Workforce Strategy & Transformation Specialist på PwC Sverige, till Dagens PS.
Kompetensen finns men når inte jobbet
I år har PwC för första gången frågat hur mycket människor använder AI privat. Svaret visar var det fastnar.
75 procent av svenskarna har använt AI på fritiden det senaste året, nästan i nivå med det globala snittet på 80 procent. Samma människor som använder tekniken hemma låter alltså bli på jobbet.
– Då kan man dra slutsatsen att vi gör något på jobbet som hindrar användandet, säger Lisa Haglund.
Samma mönster finns mellan könen. Män och kvinnor använder AI lika mycket privat, men på jobbet gäller det 57 procent av männen och 47 procent av kvinnorna.
PwC tolkar det som att skillnaden beror på arbetsplatsen, alltså tillgången till verktyg, chefernas uppmuntran och tydliga riktlinjer. Det handlar inte om intresse eller förmåga.
Det gör gapet mer allvarligt, eftersom kvinnor oftare arbetar i yrken där AI väntas få stort genomslag.
Svensk försiktighet bromsar
Svenskarna är inte rädda för tekniken. Bara 30 procent tror att AI hotar det egna jobbet inom tre år, jämfört med 44 procent globalt. Bromsen sitter i hur organisationerna förhåller sig till risk, menar Haglund.
– Vi har en tendens i Sverige att vara väldigt noga med att göra rätt. Man är kanske lite mindre risktagande än i andra länder. Vi har ganska robusta regelverk och vi har EU-lagstiftningen, säger hon.
I länder utan den typen av restriktioner är organisationerna mer benägna att ta risker och experimentera. I Sverige väntar många i stället på instruktioner.
EU har under året till exempel infört krav på att AI-genererat innehåll ska märkas. Svenskt Näringsliv har varnat för att regeldjungeln får Sverige att halka efter i AI-racet.
Sverige är inte ensamt. PwC ser liknande användning i resten av Västeuropa, och i EU diskuteras nu på politisk nivå hur unionen ska undvika att bli frånsprungen. Europa vill bli en global AI-supermakt, men avståndet till USA och Kina är fortfarande stort.
– Vi behöver arbeta mot gemensamma lösningar, menar Lisa Haglund.
Tre misstag när AI ska in i organisationen
Det första misstaget är att ledningen tror att jobbet är klart när verktygen är köpta. Nordiska bolag lägger 40 till 50 procent av AI-budgeten på färdiga produktivitetsverktyg, medan globala konkurrenter lägger 8 till 11 procent.
– Vi har sett ledare som säger att de har implementerat AI, men när man frågar medarbetarna har det inte fått genomslag, säger Lisa Haglund.
Det andra är att lägga ansvaret på några få, till exempel en AI-ansvarig eller de mest entusiastiska kollegorna. Hon menar att alla måste involveras för att bolaget ska få ut något av tekniken.
Det tredje är otydliga spelregler, och det slår åt två håll. De entusiastiska kan börja använda osäkra verktyg för jobbuppgifter, medan de försiktiga blir passiva och väntar på instruktioner.
– Man ska ha en kultur där man uppmuntrar till att experimentera, men man experimenterar inom ramarna, säger Lisa Haglund.
Misstagen kostar förtroende. Globalt har förtroendet för ledningen sjunkit med sju procentenheter på ett år. I basarbetsstyrkan litar bara 33 procent på de högsta cheferna.
Det som fastnar delar arbetskraften
När AI fastnar i organisationen når tekniken bara några få. I Sverige tillhör 67 procent av medarbetarna den så kallade basarbetsstyrkan, som varken har spetskompetens eller använder AI i någon större utsträckning. Globalt är andelen 56 procent.
Superstjärnorna, som har efterfrågad kompetens och använder AI mycket, är bara 7 procent i Sverige mot 14 procent globalt.
Skillnaden i möjligheter är stor. Färre än 40 procent av basarbetsstyrkan har tillgång till lärande och kompetensutveckling, jämfört med nästan 80 procent av superstjärnorna.
Skillnaden syns också i lönen. Enligt PwC:s AI Jobs Barometer ger AI-kompetens i dag en lönepremie på 62 procent. Samtidigt kan företagen förlora de medarbetare som redan kommit längst. Globalt säger 29 procent av superstjärnorna att de sannolikt byter arbetsgivare inom ett år.
Klyftan märks också mellan kollegor. AI-avundsjuka har blivit ett begrepp för stressen över att kollegan hanterar tekniken bättre.
– Många medarbetare är osäkra på vad som förväntas av dem, vad de får och inte får göra. Eller så stoppar de helt enkelt huvudet i sanden. Då förstärks klyftorna, säger Lisa Haglund.
Organisationen avgör konkurrenskraften
Enligt Lisa Haglund börjar lösningen längst ner i organisationen, hos dem som sköter det dagliga arbetet.
– Vi har inte råd att ha en stor del av arbetsstyrkan som inte kan det här och som inte får chansen att försöka och experimentera, säger hon.
Målet är större än att var och en ska effektivisera sitt eget arbete. Nästa steg är gemensamma AI-agenter, och till slut nätverk av agenter där medarbetaren leder arbetet snarare än gör allt själv.
Dit når bara de organisationer som har fått med alla, menar hon. PwC:s AI Performance Study visar att 20 procent av företagen redan står för 74 procent av värdet som AI skapar.
Vissa bolag tar till drastiska metoder. Amerikanska Fetch stängde hela företaget i fyra dagar för att lära personalen AI. Men de anställda oroar sig samtidigt för tvång och övervakning. Experter menar att företagen tjänar mer på att göra personalen till piloter i stället för passagerare.
För ett mindre bolag är Lisa Haglunds råd att först bestämma varför man ska använda AI och sedan sätta tydliga regler för vilka verktyg som gäller. Därefter ställer man ett minimikrav på att alla använder AI i sitt eget arbete.
Hon menar att det är bråttom. Generativ AI slog igenom brett först 2022–2023.
– Jag tror att det handlar om mindre tid än man tror. Det är lätt att tänka att vi tar det senare, eller att vi inväntar nya regelverk. Men man behöver vara på bollen redan nu.
Andelen svenskar som använder AI dagligen på jobbet har ökat från 5 till 13 procent på ett år. Det globala snittet är 22 procent vilket tydligt visar att Sverige ligger efter.
