Sjutton sanktionspaket: Ryssland ångar på ändå

Ryssland har en ekonomi byggd för krig

Att Ryssland inte redan kraschat är ingen slump. Landet började förbereda sig för sanktioner redan efter Krim-annekteringen 2014. En ny ekonomisk modell byggdes, där statliga stimulanser, kapitalskydd och oljeintäkter hållit maskineriet igång, menar en rapport från CSIS.

Enligt en analys från svenska FOI är det främst tre verktyg som gör att Ryssland klarar dagens krigsekonomi:

Höjda skatter, statlig upplåning och nedmontering av välfärdssystemet. Staten tömmer Nationella välfärdsfonden – som före kriget var tänkt som en buffert mot oljeprisfall – för att täcka budgetunderskott, vilket driver upp inflationen och försvagar långsiktig tillväxt.

Läs mer: Därför ger Ryssland aldrig upp Ukraina. Dagens PS

Samtidigt är ekonomin nu så hårt beroende av militära kontrakt att flera regioner skulle kollapsa om staten drar i bromsen.

Den försvarsindustriella basen får förtur till billig finansiering, medan övriga företag tvingas låna till över 20 procents ränta. Risken för en konkursvåg ökar för varje månad.

Ekonomiskt motstånd som gynnar Ryssland

Det som skulle knäcka Ryssland har i vissa fall stärkt Putins grepp. De västerländska bolag som lämnat landet har ersatts av lojala affärsmän med band till regimen. Förmögenheter har omfördelats i en slags inhemsk krigsbonanza, där den som står nära makten får ta över tillgångar till reapris, menar forskarna från CSIS i sin rapport.

Militära kontrakt har skapat ett nytt samhällskontrakt där arbetare, rekryter och investerare alla är del av krigsekonomin. Samtidigt hotar bristen på arbetskraft, teknologisk isolering och stigande priser att slå tillbaka. Men på kort sikt står ekonomin pall – även för detta sanktionspaket.

Ett högt spel med svagare kort

Trots all inhemsk stimulans syns tecknen på en överhettad och skev ekonomi. Tillväxten är nu främst driven av militär konsumtion och subventionerade lån – inte produktivitetsökningar eller innovation. FOI varnar för att ekonomin kan fastna i en fälla där fortsatt krig är det enda sättet att hålla hjulen snurrande.

En fred, hur efterlängtad den än vore, riskerar att bli ekonomiskt smärtsam. Försvarsindustrin dominerar numera flera regioners arbetsmarknader, och ingen vet hur en omställning till civilt näringsliv skulle gå till.

Medan lönerna stiger i rustningsindustrin har pensionärer och låginkomsttagare fått se sin köpkraft urholkas.

Från fördömelse till förhandling?

Sanktionerna har utan tvekan försvagat Ryssland. Men de har inte stoppat kriget. Och medan EU fortsätter sin strategi, växer frågan: vad återstår att göra?

Analytiker varnar nu för att “tomma hot” kan urholka västvärldens trovärdighet. Putin tycks redan ha räknat med priset – och dragit slutsatsen att det är värt det.

“Det är inte bara en fråga om ekonomi”, säger analytikern Benjamin Hilgenstock. “Det handlar om geopolitisk överlevnad – och där väger ideologi tyngre än underskott.”

Läs även: Rysslands motståndskraft kan vara slut – tillväxten nära noll. Realtid