Åtta krogar på 250 meter. 600 000 förbipasserande varje dag. Slussen har blivit restaurangbranschens nya slagfält. Mitt i allt står Slussporten – en ambitiös satsning från Nobis-familjen där leenden i köket väger tyngre än Michelin-drömmar, tycker Perfect Weekends redaktör Viggo Cavling.
Ny krogboom vid Slussen – Slussporten utmanar stjärndrömmen
Slussen har vaknat
Vad är det bästa med kapitalismen? Mitt svar är att den får alla att stå på tå. Det är förstås ett jävla helvete att hela tiden vara tvingad att göra sitt bästa. Ibland vill man bara luta sig tillbaka och låta de stekta sparvarna flyga in i munnen. Men ja, efter hand blir även det tråkigt och då bestämmer man sig för att öppna en krog under Guldbron vid Slussen i Stockholm.
Om ett år kommer åtta krögare inom en radie på högst 250 meter att slåss om de drygt 600 000 personer som varje dag passerar en av Sveriges största byggarbetsplatser. Hittills har bara två krogar öppnat. Men om några veckor får Agrikultur och Slussporten under Guldbron konkurrens av Tommy Myllymäkis nya krog Liv och Urban Italian Group senaste enhet Villa Valentina i Mälarterrassen. De två senaste får snart sällskap av ytterligare fyra krogar i trappkomplexet som förbinder Södermalm och Gamla stan.
Läs även: Hyllad kock startar kafé – vill rädda svensk fikakultur
Från pissoar till piazza
Om vi börjar med platsen måste jag säga att jag är imponerad av det lugn som infinner sig i allt det nya. Slussen anno 2026 är vida överlägsen den gamla, som var en ångestladdad pissoar som höll på att vittra sönder. Självfallet återstår mycket innan allt är klart, men redan nu kan vi skönja att detta kommer att bli huvudstadens självklara mötesplats i samma division som trappan framför Dramaten. Man vill liksom hänga här när solen dyker upp.
Efter krogboomen på Slussen – nu kommer Söderhallarna med nio nya restauranger
Slussen är redan ett gastronomiskt slagfält. Under Guldbron och i Mälarterrassen växer ett nytt krogkluster fram i realtid, där namn som Agrikultur,
David, Goliat och Guldbron
Och då är vi framme vid familjen Catenaccis senaste krog: Slussporten. Den ligger alltså granne med Agrikultur och att jämföra de två är, och kommer under lång tid att vara, oundvikligt. Och visst är det lätt att dra parallellen till David och Goliat. Med ungtuppen och stjärnkocken Filip Fastén som David och Nobis-koncernen som Goliat, men ja, det är nog att dra det för långt.
Precis som vanligt när det kommer till Nobis-koncernen är det Gert Wingårdhs arkitektfirma som har fixat inredningen. Jag är svag för Gert och tycker ofta att han lyckas skapa en känsla av både elegans och mys. Det första man möts av är en gigantisk bar, omgiven av små bord och soffgrupper. Hovmästarbåset återfinns en bra bit in i lokalen och står bredvid ett gigantiskt communitybord där obokade gäster hamnar om det är fullt i den 120 stolar stora matsalen. Här återfinns också det öppna köket, i vilket knappt tio kockar och kallskänkor sliter.
Fortsätter man djupare in i lokalen kommer man till slut till krogens bakficka, som är en 36 stolar stor matsal med utsikt mot Saltsjön. Den övriga krogen har sitt ansikte vänt mot Riddarfjärden och solen som sakta sänker sig över Kungsholmen. Bakfickan är ett gästrum och vill, enligt ett pressmeddelande, bli en ny scen för gastronomiska röster. Ida Bauhn, Årets kock 2025, gör det första besöket med start den 13 april. Ja, även Goliat kan vara sympatisk.
Tonårssönernas dom
Mitt första besök här gör jag med mina tonårssöner. Vi hamnar vid det stora bordet bredvid hovmästarbåset och beställer in varsin varmrätt. Det finns inget att klaga på hos vare sig ravioli (295 kronor) eller majskyckling (355 kronor) när det kommer till smak och textur. Men jag tycker att portionerna är för små för att mätta två hungriga vilddjur som tillbringar många timmar på gymmet med bänkpress. När jag klagar blir vi bjudna på bröd och en råbiff. Vi avrundar med en dessert som kommer att bli en klassiker: semla (130 kronor). Ovanpå en briochecrumble ligger en kula mjölksorbet. Ljuvligt gott.
Läs även: Restaurangens misstag: färgade pasta med ämne från godishyllan
Barhäng och balans
Några veckor senare kommer jag tillbaka med min älskade Anna och denna gång hamnar vi i baren med perfekt utsikt in i det stora köket. Älskar man matlagning finns det få platser som är bättre att befinna sig på. Jag har suttit på exakt samma plats på Agrikultur och sett kockar svettas i köket. Min upplevelse är att det är några fler leenden bakom spisen på Slussporten. Stolarna är så höga att man nästan får svindel, men när man väl är på plats sitter man perfekt.
Vi inleder med en omgång focaccia med grön peperonata som smör (60 kronor). Och förstås en råbiff som ligger på en rostad macka (185 kronor). Anna testar raviolin utan att klaga det minsta på mängden mat. Jag tar majskycklingen igen och är imponerad av smakbrytningarna. Den syrliga gula endiven retar den fluffiga hollandaisen. Fågeln är ytterst väl hanterad, både när det gäller smak och textur. Dock hade det inte skadat med lite småpotatis till.
En krog som växer
Även menyns längd är en smula snål. Fyra förrätter och lika många huvudrätter är inte mycket om man vill ha många stamgäster. Vi pratar en stund med kökschefen Jacob Davidsson och får då veta att menyn snart ska byggas om och få fler rätter. Snart blir krogen även dubbelt så stor när uteserveringen öppnar. Då tror jag att kockarna får jobba mer med slevar och mindre med sina pincetter om alla ska få mat i rimlig tid.
När jag skriver dessa rader har Slussporten haft öppet i åtta veckor och tagit sig igenom den första eran av nyhetens behag. Vem är då bäst av David och Goliat? Ja, vill du ha en krog som drömmer om stjärnor i Guide Michelin ska du välja Agrikultur. Men önskar du en middag med kockar som ler ska du välja Slussporten. Jag ska vara ärlig med att jag i fyra fall av fem föredrar det senare.
Läs även: Krogboom i Stockholm – men Slussen är där allt avgörs
