Det började som en semesterdröm från New York. Ett glas i handen, utsikt över hustaken och känslan av att man befinner sig mitt i stadens puls men ändå ovanför den. Efter några år kom trenden till Stockholms himmel. Nu har takbaren blivit något helt annat: ett av fastighetsbranschens viktigaste verktyg för att höja värdet på kontor, hotell och hela stadsdelar.
Artikeln bygger på en intervju i PS Studio med Perfect Weekends redaktör Viggo Cavling om varför takbarer blivit en av de hetaste investeringarna inom hotell-, krog- och fastighetsbranschen i Stockholm och Göteborg.
I Stockholm och Göteborg öppnar nya takbarer i en takt som gör att även den mest tränade krogspanaren börjar tappa räkningen. Men det här handlar inte längre bara om cocktails och solnedgångar.
Det handlar om fastighetsutveckling.
Från störmoment till draglok
För bara några år sedan betraktades restauranger av många fastighetsägare som ett nödvändigt ont. Lite stökigt, lite svårt och inte alltid den tryggaste hyresgästen.
Nu är logiken nästan omvänd.
En bra restaurang – gärna en på markplan och en på taket – har blivit ett argument för att sälja in hela huset. Kontorshyresgäster lockas inte längre bara av kvadratmeter och ventilation. De vill ha liv, identitet och en plats där arbetsdagen kan glida över i något trevligare.
Det gamla idealet var lugna entréer och anonyma bottenvåningar.
Stockholm under stjärnorna är en av huvudstadens hetaste takbarer. (Foto: SuS)
Takbaren som stadsutvecklingens trojanska häst
Det mest intressanta är kanske inte själva takbaren – utan vad den gör med området under.
När nya satsningar planeras är taket ofta med från första ritningen. En plats som tidigare varit teknikutrymme eller ett bortglömt plåttak blir plötsligt en destination.
Ett exempel som lyfts fram är satsningen vid Fridhemsplan där en ny takmiljö byggs ovanpå ett hus som länge inte direkt varit ett vykort för Stockholm. Tanken är klassisk stadsförädling: locka dit människor, skapa rörelse och förändra områdets identitet.
Det finns ett ord för det där.
Gentrifiering.
I teorin låter det elegant. I praktiken betyder det ofta att en cocktailbar blir första steget mot att en hel stadsdel börjar ta nya priser.
Takbaren på Loft är lika social som en isländsk julfest – fast med bättre utsikt.
Allt började i New York
Stockholm uppfann inte takbaren.
Som så mycket annat kom inspirationen från New York. Framför allt de ikoniska hotelltaken där utsikten nästan var viktigare än själva drinken.
För många blev upplevelsen av att stå högt över Manhattan ett slags uppenbarelse: stad, energi, människor och känslan av att allt händer just där.
Sedan kom idéerna hem.
Först försiktigt.
Sedan med full kraft.
I dag har utvecklingen gått så långt att det nästan är svårare att öppna ett premiumhotell utan takkoncept än med.
En utsikt utan dess like på Spesso:s takbar. (Foto: Facebook/ Spesso)
Det osynliga stödet bakom många takbarer
En detalj som sällan syns i årsredovisningarna: många takbarer hade aldrig öppnat utan hjälp från fastighetsägarna. Hyresrabatter, inflyttningsstöd och generösa villkor är vanliga verktyg för att få rätt krögare till rätt adress. Kalkylen är enkel.
Om restaurangen höjer husets attraktionskraft tjänar fastighetsägaren igen pengarna på annat håll.
Takbaren blir marknadsföring. Inte bara restaurang.