Pippi är odödlig, men Emil? Madicken? Karlsson? Astrid Lindgrens älskade karraktärer. De har tappat barnens hjärtan – och kanske våra också. Det handlar inte bara om nostalgiska sommarkvällar på Junibacken. Det handlar om hela Sveriges självbild.
Räcker ett Ronjaskrik för att rädda Astrid?


Dagens PS Perfect Weekend har kikat bakom kulisserna i den lindgrenska sagofabriken.
Midsommarnattens oro
Det är dan före midsommar. En flicka med lockigt hår dansar hoppsasteg i Junibackens butik. Pippimuggar, Pippistrumpor, Pippinallar. Allt är så gulligt att man nästan får hål i tänderna. Världens starkaste tjej fyller 80 år – men under firandet puttrar en fråga: räcker Pippi för att hålla hela Astrid Lindgrens universum vid liv, undrar SvD?
För ärligt talat – när lånade du senast en Madicken-bok på biblioteket? När såg du ett barn ropa att Karlsson på taket är bäst? Emil i Lönneberga klarar sig hyfsat, men resten? På väg mot Nangijala, snabbare än vi hinner säga spunk.
Läs även: Mikaela Bley: “Jag skriver om det som skrämmer mig”

Bibliotekens dom: Karlsson är ute
Statistiken är skoningslös. Pippi regerar på Stockholms stadsbibliotek. Emil kämpar på. Men Kalle Blomkvist, Tjorven och Rasmus på luffen? De har lämnat topplistorna för länge sen. Nästan halva Lindgrens kapitelboksutlåning har försvunnit på tio år.
Förläggare och forskare rycker på axlarna. De säger att barn väljer själva. Paw Patrol, Spiderman och Lasse-Maja är mer spännande än en småländsk pojke som drar ut slädar på vintern. Och Pippi är ju en sorts superhjälte. Det kan inte Emil tävla med.
Läs även: Hajen 50 år – filmen som förändrade världen

Junibacken – en nostalgifabrik
På Junibacken är det föräldrarna som drar lasset. 80-talisterna, den sista linjära generationen, tar sina barn till Sagotåget för att åka genom Bullerbyn och Saltkråkan. En tvååring fattar kanske inte vad Pippi betyder – men mamma och pappa gör det. Frågan är vad som händer när den generationen checkar ut. Kommer framtidens föräldrar ens minnas Melker, Krösa-Maja och Kajsa Kavat?
Ronja och fantasytrenden
Det finns undantag. Ronja Rövardotter och Bröderna Lejonhjärta seglar på fantasyvågen. Netflix-generationen älskar drakar, rövare och hemliga riken. Därför är de också ständigt aktuella på bibliotek och streamingtjänster.
Men nostalgin har sina gränser. SF Anytime säljer ständigt Astrid Lindgren-filmer. Klassiker från 60-talet går bättre än moderna nyinspelningar. Det är föräldrarna som vill visa sina barn det de själva älskade. För barnen är kanske Pixar roligare ändå.
Från plastbåtar till Paw Patrol
Kanske är det just plastbåtarna som är problemet. Astrid Lindgren hatade dem – hon ville ha roddbåtar i Saltkråkan-filmerna. Hon var nostalgisk, men aldrig reaktionär. Ändå är det nostalgen vi klamrar oss fast vid, medan barnens verklighet blir mer digital, snabb och global.
Förlaget Rabén & Sjögren håller fast. Familjen Lindgren har rättigheterna i 47 år till. De har släppt filmer på Youtube, de drömmer om spel. De hoppas att en ny Saltkråkan ska skapa en brygga till TikTok-generationen. Kanske får farbror Melker en ny dimension – en pappa med sorg istället för en tafatt tönt.
Läs även: JK Rowling hyllar programledare efter “laddat” ordval i direktsändning

Kulturkanon, Krösa-Maja och kollektiva minnen
Nyligen kom regeringens kulturkanonutredning. Av 1 770 förslag är Astrid Lindgren den mest önskade författaren. Kanske säger det allt. Vi vill ha henne kvar – som symbol, trygghet, moralisk kompass. Men vill vi läsa henne? Vill våra barn?
”Vi tar inte längre för givet att barnen vet vem Astrid Lindgren är”, säger en Junibackenpedagog till SvD. ”En ryggsäck med Spiderman betyder mer än en bok från mormor.” Kanske är det så det ska vara. Kollektiv identitet är ingen uråldrig hemlighet, den är en ständigt pågående förhandling.
Ett Ronjaskrik mot glömskan
Midsommarafton gryr. Hundratals ungar skriker Ronjaskrik på en förskolegård i Hägersten. Än hörs det. Än lever det. Frågan är bara: Hur många skrik till behövs innan Pippi blir ensam kvar?
Perfect Weekend Guide
Astrid Lindgren: Född 1907, död 2002. 34 kapitelböcker, 41 bilderböcker, sålda i 170 miljoner exemplar, översatta till över 100 språk. Ägs av familjen fram till 2073.
Läs även: 25 konserter och festivaler att se fram emot sommaren 2025

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.