1 juli, mitt i semesterperioden, ändras de svenska lagarna för valutor, valutaväxling och betaltjänster. Här är de viktigaste förändringarna.
Mitt i semestern: Ny lag om utländska valutor


Mest läst i kategorin
Det är i proposition 2024/25:134, med rubriken ”Åtgärder mot missbruk av betalningssystemet”, som regeringen föreslår lagändringar för att stoppa kriminell användning av betalsystemet.
Förslagen ska ge polisen, Finansinspektionen och bankerna vad regeringen kallar ”en tyngre verktygslåda för att stoppa den kriminella användningen av det finansiella systemet”.
I propositionen föreslås att företag som förmedlar betalningar mellan banker, clearingbolag, får skyldighet att övervaka transaktioner och rapportera misstänkta transaktioner till bankerna.
I förslaget ingår även en skyldighet för dem att rapportera misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism till polisen. Lagändringarna ska träda i kraft 1 juli i år.
Straffas – “Risk för pengar till terrorister”. Dagens PS
”Missbrukas av kriminella”
Finansinspektionen ska även få större möjligheter att pröva lämpligheten hos betaltjänstombud för utländska företag.
”Dessa ombud är särskilt utsatta för att missbrukas av kriminella och utnyttjas för att inom ramen för alternativa betalningssystem, så kallad hawala-verksamhet, överföra pengar mellan kriminella nätverk internationellt”, hävdar regeringen.
Hawala-systemet, med ursprung i Indien, har använts sedan 800-talet. Den grundläggande principen, överförd till dagens verklighet, är att en person går till en hawala-växlare i en stad och ger denne en summa pengar som ska föras över till mottagaren, vanligtvis i ett annat land.
Växlingskontoret ringer då till ett kontor i mottagarens stad och ger instruktioner över hur mycket pengar som ska föras över till mottagaren. Transaktionen sker ofta utan kvitton och helt logiskt med en kommission till växlingskontoret.
200 miljarder dollar per år
Miljoner migranter använder systemet för att skicka pengar till sina hemländer. Tysklands finansdepartement gjorde 2019 en uppskattning som landade i att cirka 200 miljarder dollar årligen skickades globalt via hawala-transaktioner.
Systemet är, med sin smidighet, attraktivt både för legala och illegala syften.
Nu gör dock regeringen sitt bästa för att göra båda kategorierna svårare genom en ny lag om valutaväxling och ändringar i lagen om betaltjänster.
Förändringarna innebär att tillstånd krävs för valutaväxling och alla typer av betaltjänster, förutom de tjänster som gäller endast kontoinformation.
Måste söka tillstånd
Den som före 1 juli i år registrerats som valutaväxlare eller beviljats undantag från tillståndsplikt får fortsätta med verksamheten fram till nyår.
Om man därefter vill fortsätta verksamheten får man skicka en ansökan om tillstånd till Finansinspektionen senast 1 januari 2026.
De valutaväxlare och registrerade leverantörer av betaltjänster som inte ansökt om tillstånd senast nyårsafton, kommer att avregistreras och får sluta sin verksamhet.
Fakta/Lagändringarna i sammanfattning
- Endast betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och kreditinstitut samt filialer till motsvarande utländska företag får bedriva valutaväxling.
- Alla betaltjänster förutom kontoinformationstjänster omfattas av tillståndsplikt. De som enbart tillhandahåller kontoinformationstjänster får således fortsätta som registrerade betaltjänstleverantörer.
- Penningtvättslagens tillämpningsområde utvidgas. De registrerade betaltjänstleverantörer som enbart tillhandahåller kontoinformationstjänster kommer att omfattas av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
- FI får besluta om sanktionsavgift för den som bedriver valutaväxling eller verksamhet som omfattas av lagen om betaltjänster utan att vara berättigad till det.
(Källa: Finansinspektionen)
Nätverken bakom pengatvätten – gängledare berättar. Dagens PS
Fler penningtvättsbrott – trots skärpta lagar. Realtid

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.