Latmaskarnas revansch: Träning gör dig inte odödlig

Att ha bra kondition är bra – men kanske inte så livsavgörande som vi trott. En ny svensk studie från Uppsala universitet visar att det finns risk att sambandet mellan god kondition och längre liv är överskattat. Orsaken? Det kan finnas helt andra förklaringar till varför vältränade lever längre.

Forskarna har följt över 1,1 miljon svenska män, från mönstring i sena tonåren till upp i 60-årsåldern. Resultaten är till en början väntade: bättre kondition ger lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom och cancer.

Men när man analyserade dödlighet i slumpmässiga olyckor – som bilkrascher, drunkningar och mord – var skyddseffekten nästan lika stark.

“Det borde inte finnas något fysiologiskt skydd mot en bilolycka bara för att du har bra flås”, säger Marcel Ballin, associerad forskare i epidemiologi vid Uppsala universitet (källa: forskning.se, 16 maj 2024).

Dold bias i tidigare studier av träning

Detta tyder på att de två grupperna – de med hög respektive låg kondition – skiljer sig åt på andra sätt än just den fysiska förmågan. Det kan handla om livsstil, personlighet, riskbeteende, socioekonomisk bakgrund – eller något ännu okänt.

Även när man jämförde syskonpar med olika konditionsnivåer kvarstod skillnaden i dödsrisk. Det stärker hypotesen om att tidigare studier överskattat effekten av kondition eftersom de inte lyckats kontrollera för dolda faktorer.

Inte ett angrepp på träning – men ett rop på noggrannhet

“Att effekterna av god kondition kan vara överskattade kan låta kontroversiellt, men faktum är att om man ser till resultat från andra än de traditionella observationsstudierna är det en mer nyanserad bild som framträder”, säger Ballin (källa: forskning.se, 16 maj 2024).

Han lyfter bland annat tvillingstudier och genetiska analyser som pekar i samma riktning: att det finns ärftliga faktorer som påverkar både viljan att träna och risken att drabbas av sjukdom.

“Våra resultat ska inte tolkas som att fysisk aktivitet och träning är verkningslöst eller att man inte ska försöka främja det”, förtydligar han. “Men för att skapa en djupare förståelse för hur stora effekterna av kondition faktiskt är behöver vi använda oss av flera olika metoder” (källa: forskning.se, 16 maj 2024).

Läs även: Matte och husse gör sina husdjur sjuka

Reaktioner väntas – men ännu inga officiella kommentarer

Studien har nyligen publicerats och har redan väckt uppmärksamhet inom forskarvärlden. Den sticker ut genom sin storlek och metod: forskarna använde sig både av negativa kontrollvariabler och syskonjämförelser – något som sällan görs i liknande studier.

För närvarande finns inga officiella reaktioner från andra forskare, men det är troligt att resultaten kommer att granskas och diskuteras vidare i kommande publikationer och konferenser. Uppsala universitet har själva beskrivit resultaten som “en nyansering av konditionens roll i livslängd” (källa: uu.se, 15 maj 2025).

Ballin avrundar med en vetenskaplig maning till ödmjukhet:

“Så länge vi ställer frågan på samma sätt kommer vi alltid få samma svar. Det är först när vi får samma svar på en fråga vi ställt på lite olika sätt som vi kan vara säkrare på att det stämmer” (källa: forskning.se, 16 maj 2024).

Källa:
Studien Cardiorespiratory fitness in adolescence and premature mortality är publicerad i European Journal of Preventive Cardiology.
Originalrapportering via forskning.se

Läs även: Sista minuten? Perfekt – du kanske är ett kreativt geni