Finlands strategichef varnar för att Rysslands hybridkrig ökar och blir svårare att förutse. Han tror att motståndskraften byggs i hemmen, och där har svenska hushåll en bit kvar.
Hybridkriget ökar – två av tre svenskar saknar mat för en vecka
67 procent av svenskarna säger att maten och vattnet hemma inte räcker i sju dagar.
Siffran kommer från en undersökning som Verian gjort åt Ica, och den visar att de flesta hushåll saknar veckoförråd. Samtidigt pekar generalmajor Sami Nurmi, strategichef vid Finlands försvarsmakt, just på hemmet.
”Resiliensen börjar hemifrån”, säger han till försvarsmaktens tidning Ruotuväki.
Hybridkriget förs mellan krig och fred
Enligt Ruotuväki har finländarnas oro för säkerheten ökat de senaste åren, framför allt på grund av den ökade hybridkrigföringen. Nurmi beskriver ett hot som inte passar in i de gamla kategorierna.
”I krig och i fred gäller tydliga lagar, men gråzonen som hamnar mellan dem är svårare att förstå”, säger han.
I Finland har hybridkriget tagit formen av kabelbrott, migranter som används som påtryckningsmedel vid östgränsen och desinformation i sociala medier. Samma hot ligger bakom att EU vill slå tillbaka mot hybridkriget.
Tysklands utrikesminister Johann Wadephul räknade den 10 september upp cyberattacker, sabotage, desinformation och attacker mot kritisk infrastruktur. Ryssland har också övat på att slå ut undervattenskablar nära Svalbard.
För försvarsmakten är problemet att den saknar en tydlig roll mot hybridhoten. Den kan bara hjälpa polisen och gränsbevakningen när de ber om det.
Planerar inte längre tolv år framåt
Nurmi säger att försvarsmakten har kortat sin planeringshorisont.
”Tidigare blickade vi alltid tolv år framåt, men nu måste vi se till de närmaste åren för att vara redo för hur säkerhetsläget utvecklas”, säger han.
Ruotuväki sammanfattar hans budskap i en mening. Osäkerheten är det nya normala.
Nurmi har sett att människor anpassar sig. Drönarincidenterna var olyckliga, men redan vid det andra och tredje fallet var folk bättre på att hantera dem, enligt honom. Målet är ändå att slippa lära sig den hårda vägen.
Enligt Nurmi är övningar där myndigheter och kommuner övar tillsammans nyckeln till att förebygga framtida hot.
Vatten, mat och kontanter för en vecka
Resiliens brukar beskrivas som förmågan att anpassa sig, klara sig genom en kris och återhämta sig efteråt. Nurmi lyfter kunskap i historia och säkerhetspolitik, värnplikten och förmågan att skilja sann information från falsk.
I Sverige är rådet mer konkret. Myndigheten för civilt försvar vill att alla som kan ska klara sig minst en vecka vid en kris. Det betyder vatten, mat som håller utan kylskåp, värme, ett sätt att ta emot information och kontanter.
Här brister det. I storstäderna säger 74 procent att förråden inte räcker en vecka. 55 procent har tänkt stärka sin beredskap det senaste året men inte gjort det, trots att beredskapsveckan nu hålls för tionde gången.
Trycket ökar i närområdet
Den danska underrättelsetjänsten räknar med att Ryssland trappar upp hybridkrigföringen de närmaste månaderna. Must-chefen Thomas Nilsson har kallat Ryssland ett konkret hot mot Sverige.
Finland har redan byggt 20 mil stängsel längs gränsen mot Ryssland. Helsingfors har anklagat Moskva för att använda migranter i hybridkriget vid gränsen, vilket Kreml förnekar.
Nurmi påminner ändå om att landets säkerhet har vilat på samarbete sedan efterkrigstiden, och att den kommer att göra det även i fortsättningen.
