Hybridkriget mot Europa är på väg in i nästa fas – med ett EU som slår tillbaka mot Ryssland med en egen förmåga för bland annat cyberattacker.
EU vill slå tillbaka mot hybridkriget: "Vi gör inte tillräckligt"
”Putin kommer inte att sluta förrän han stoppas. När Ryssland är berett att ta större risker måste Europa också höja kostnaden”, säger Europeiska kommissionens vice ordförande Kaja Kallas.
EU-parlamentet väntas på onsdagen rösta om en ny rapport skriven av den litauiske EU-parlamentarikern Rasa Juknevičienė om hybridkrigföring, rapporterar EU-today. Sabotage mot kablar, drönare, brandattentat och mordkomplotter pekas ut som delar av ett växande hot. Nu vill parlamentet se en europeisk förmåga att även slå tillbaka digitalt.
”Vi gör helt klart inte tillräckligt för att avskräcka provokationer under artikel 5”, säger en västlig försvarskälla till Financial Times.
”Dagligen måltavla för hybridkrigföring”
Ryssarna testar nästan dagligen gränserna, med alla möjliga typer av påhitt. EU och Europas länder investerar i att skydda sig.
”Vi är inte i krig, men vi är dagligen måltavla för hybridkrigföring”, säger Tysklands utrikesminister Johann Wadephul enligt The Guardian.
”Vi bör inte ha några illusioner: Ryssland är inte bara ett militärt hot längs den östra flanken. Vi ser i allt högre grad hybridaktiviteter, cyberattacker, sabotage, desinformation och attacker mot kritisk infrastruktur”, säger Tysklands utrikesminister i Berlin den 10 september, enligt The Guardian.
Nato-chefen Mark Rutte har gjort en liknande bedömning om hybridkriget. Han pekade på en växande lista av ryska hybridaktiviteter i Europa och räknade upp cyberattacker, sabotage, mordbrand, kränkningar av luftrum och drönarincidenter.
Gråzon för företagen att hantera
Problemet är att den typen av angrepp är svårare att möta än ett traditionellt militärt angrepp.
Ett cyberangrepp kan slå ut ett energibolag utan att en enda soldat passerar en gräns. Ett sabotage mot en undervattenskabel kan störa kommunikationer utan att någon formellt har förklarat krig. En drönare kan användas för att skapa skada eller osäkerhet utan att attacken nödvändigtvis utlöser Natos kollektiva försvar.
Det är just den gråzonen som den nya europeiska linjen försöker hantera.
För svenska företag är utvecklingen särskilt relevant eftersom en stor del av den kritiska infrastrukturen drivs av privata aktörer.
Det handlar om energibolag, telekom, transporter, vattenförsörjning och annan verksamhet där ett cyberangrepp kan få konsekvenser långt utanför det egna företaget.
Den svenska cybersäkerhetslagen, som genomför EU NIS2-direktiv, har redan skärpt kraven för många av dessa verksamheter. Men företagens roll är i första hand defensiv.
Snart slut på gråzonen?
I parlamentets arbete diskuteras också förmågan att svara på hybridkriget. Förslagen omfattar en mer samordnad europeisk cyberförmåga och offensiva verktyg mot angripare. Det handlar om statliga och europeiska säkerhetsstrukturer och om hur ett angrepp ska kunna mötas med proportionerliga motåtgärder.
”Hybridattacker kan inte fortsätta befinna sig i en gråzon utan konsekvenser”, säger Europeiska kommissionens vice ordförande Kaja Kallas.
Läs mer: Zelenskyjs högra hand: Äntligen börjar Europa vakna
Läs mer: Must-chefen: Sverige oftare måltavla när Ryssland trappar upp
