Det handlar om att slå ut kritiska undervattenskablar utan att lämna spår. Ryssland övar på det nära Svalbard. Så här går det till.
Så tränar Ryssland på att kapa undervattenskablar
Under våren 2026, djupt nere i Arktis vatten och nära Svalbard, upptäckte Nato-allierade hur ryska ubåtar tränade på att använda ett hemligt vapen.
Vapnet var utformat för att slå ut kritiska undervattenskablar utan att lämna några spår efter sig.
Den hemliga ryska operationen genomfördes av Moskvas direktorat för undervattenskrigföring, Gugi.
De använde djupgående undervattensfarkoster för att simulera utplaceringen av denna avancerade och destruktiva teknik.
”Dubbelt så snabbt”: Kina hit via Arktis. Dagens PS
Konfronterade ryssarna
En gemensam insats av Storbritannien, Norge och USA spårade och konfronterade de ryska fartygen till havs, enligt två källor hos Reuters.
Fartygen hindrades från att slutföra sin övning och lämnade senare området.
Konfrontationen på djupt vatten sker i en tid då västerländska underrättelsetjänster kalkylerar med att Ryssland trappar upp sabotageverksamheten i Europa och förbereder sig för en konflikt med Nato.
Att attackera undervattenskablar för sabotage skulle kunna vara en avgörande del av strategin, menar man.
Rent konkret är kablar, inte tjockare än en trädgårdsslang, på havsbottnen eller nedgrävde strax under den, avgörande för den globala internetuppkopplingen och för finansiella transaktioner.
Två 1 400 kilometer långa fiberoptiska undervattenskablar som förbinder Svalbard med norska fastlandet ligger på 2 700 meters djup.
De överför enorma mängder satellitdata som tas emot vid markstationen Svalsat – världens största i sitt slag och en del av Nasas Near Space Network.
Visade att man känner till tekniken
Vissa västföreträdare menar att de riktade ryska insatserna mot europeiska stater ökat de senaste månaderna, i takt med att frontlinjen i Ukraina i stort sett har stagnerat.
Samtidigt som konfrontationerna till sjöss pågick presenterade brittiska och norska företrädare sina rön för ryssarna, för att visa att man känner till den nya tekniken.
”Genom vår gemensamma insats sände vi en tydlig signal till Ryssland om att de inte kan agera i hemlighet”, säger norske försvarsministern Tore Sandvik i en kommentar hos Reuters.
”Vi har gjort det helt klart för ryska myndigheter att varje försök att rikta in sig på vår kritiska infrastruktur kommer att upptäckas och få konsekvenser.”
”Borde sluta”: Ryska fartyg kan repareras i Danmark. Dagens PS
Viktig passage i krig
En upptrappning mellan Ryssland och Nato skulle snabbt öka den strategiska betydelsen av området mellan södra Svalbard och norska fastlandet, känt som ”Bear Gap”.
För att nå Atlanten skulle ryska kärnkraftsdrivna ubåtar, baserade på Kolahalvön, behöva korsa detta cirka 740 kilometer breda vattenområde och passera norska Jan Mayen.
Nato har fokuserat på säkerheten kring infrastruktur på havsbotten sedan Nord Stream-attentaten 2022.
Tyska åklagare har väckt åtal mot en ukrainsk man som vid tiden för attacken var officer vid specialstyrkorna och fängslat ytterligare en.
Sedan 2023 har flera fartyg seglat långsamt över eller nära känslig infrastruktur på havsbotten – rörledningar samt kraft- och telekomkablar – i syfte att kartlägga deras läge, en aktivitet som kallas ”drifting”.
Ukraina stoppar Ryssland i Arktis. Dagens PS
Elva kablar skadade i Östersjön
Enligt analysföretaget Windward ökade antalet sådana rörelser i Nordsjön med 52 procent under förra året till 13 079 fartyg.
I Östersjön minskade antalet fartyg i ”drifting” med fem procent till 526 fartyg jämfört med året innan, enligt Windward.
Säkerhetsexperter ser sådan omfattande kartläggning som förberedelse för sabotage.
Minst elva undervattenskablar har skadats eller kapats i Östersjön mellan oktober 2023 och slutet av förra året.
”Den rådande uppfattningen är att Ryssland och Kina sannolikt utgör de mest aktiva och kritiska hoten under vattenytan”, slår Ami Daniel, vd för Windward, fast.
”Under de senaste 25 åren har Europa gjort två saker samtidigt; man har kraftigt ökat sitt beroende av infrastruktur på havsbotten, samtidigt som man drastiskt minskat sin förmåga att skydda den”, menar Bruce Jones, senior forskare vid Brookings Institution.
Fem länder köper minor – alla vill minera Östersjön. Dagens PS
