Dronten, mammuten och tasmanska tigern på väg tillbaka

Revolutionerande genteknik i fokus

Medgrundare till Colossal är George Church, en professor vid Harvard och en av världens mest framstående genetiker. Tillsammans har de samlat ett team av högt uppsatta forskare. Tidigare försök att återuppliva utdöda arter har fokuserat på att utvinna intakta celler från frusna kvarlevor för att skapa kloner.

När det gäller mammutar har man dock hittills bara funnit DNA-fragment, inte ett komplett genom.

Colossal har därför valt en annan strategi. De planerar att återskapa de utdöda arternas genetiska ritningar. Deras forskare använder artificiell intelligens för att jämföra DNA från utdöda djur med levande släktingar. Med hjälp av den så kallade Crispr-metoden, en genteknisk sax, modifierar Colossal sedan DNA:t hos de närmaste släktingarna för att införa de mest karakteristiska dragen hos de utdöda arterna.

Till exempel vill de infoga mammutens karaktäristiska drag, som yviga päls, små öron och långa betar, i den asiatiska elefantens arvsmassa.

“Vi försöker alltså inte klona en mammut, utan snarare att mycket exakt förstå vad som verkligen utgör en mammut”, förklarar Lamm.

Det handlar alltså om en omfattande rekonstruktion snarare än en exakt kopia.

FN gör nytt försök efter fiaskot: “Naturkrisen är akut”

I november kollapsade det globala FN-mötet om hur världens djur och natur ska räddas – hoppet bedöms vara ännu mindre nu. I dag, tisdag, återupptar FN

Dronten, mammuten och den tasmanska tigern

Processen är komplex, och en stor utmaning är bristen på en konstgjord mammutlivmoder. Det är oklart om de rekonstruerade mammutfostren skulle kunna växa till sig i surrogatmödrar av asiatiska elefanter. Trots detta meddelar Colossals forskare ständiga framsteg. För bara några veckor sedan rapporterade de att de hade genmodifierat möss så att de utvecklade mammutliknande päls.

På längre sikt siktar Colossal även på att återuppliva dronten och den tasmanska tigern. Som en första framgång har de dock siktat på en enklare art: tre valpar av så kallade skuggvargar. Dessa rovdjur med tjock vit päls levde på den amerikanska kontinenten och var betydligt större än dagens vargar, men dog ut för cirka 13 000 år sedan. Colossal uppges nu hålla ungarna på en privat anläggning, 800 hektar stor, på en okänd plats i norra USA. Arvsmassan kommer från gråvargen, och valparna bars av hundar.

Osynligt stängsel håller alla på plats

Enklaste sättet att stänga in djur? Att inte göra det. Virtuella stängsel håller ordning på korna och ser till att du har alla hästar hemma. Om man tar

Kritiker ifrågasätter dock om den genmodifierade vargen verkligen kan betraktas som en skuggvarg. Emily Lindsey, biträdande curator vid Natural History Museum i Los Angeles, menar att “detta är långt ifrån att återföra utdöda arter”. Hon tillägger att “de skiljer sig genetiskt mycket från de ursprungliga arterna, och vi vet inte om dessa genmodifierade varelser ens kan fortplanta sig och vilka egenskaper deras avkomma kan ha”.

Lindsey anser inte att det är realistiskt att etablera vilda populationer av skuggvargar just nu, dels på grund av de genetiska skillnaderna, men också för att de ekosystem där djuren levde har förändrats.

Karl Flessa, en tysk-amerikansk paleontolog vid University of Arizona, delar denna uppfattning angående den ullhåriga mammuten.

“Vi känner inte riktigt till fysiologin, det sociala beteendet, födosöksbeteendet eller den ekologiska rollen för den ullhåriga mammuten”, säger Flessa.

“Ingen vet därför hur nära den genmodifierade asiatiska elefanten skulle komma den ullhåriga mammuten”.

Samarbete med kritiker och ekonomisk potential

Lamm är medveten om kritiken och välkomnar den.

“Vi vill närma oss informerade kritiker, inte för att övertyga dem, utan för att visa dem vad vi gör och sedan fråga dem vad vi gör fel”, förklarar han sin strategi.

Love Dalén, professor i genomik vid Stockholms universitet, som tidigare varit en av Colossals mest högljudda kritiker, är idag en av deras närmaste rådgivare.

“Jag tror att om Colossal kan öka medvetenheten om förlusten av biologisk mångfald, så är det verkligen viktigt”, säger Lamm.

Men Lamms företag är inte enbart ett filantropiskt projekt.

“Vi kommer också att tjäna pengar på återintroduktionen av arter”, menar grundaren.

En inkomstkälla kan vara så kallade biodiversitetscertifikat, där företag kan köpa certifikat från aktörer som arbetar för ökad biologisk mångfald. Detta skulle kunna fungera som ett bevis på att de uppfyller miljö- och naturskyddskrav. Denna typ av certifikat är dock fortfarande i sin linda och saknar enhetliga standarder och bred acceptans.

Lamm ser även andra intäktskällor. Företaget har redan framgångsrikt skapat spin-offs, alltså företagsavknoppningar, och på så sätt samlat in pengar.

“Många av våra teknologier har också tillämpningar inom jordbruk, klimatförändringsbekämpning och hälsovård”, säger han.

Dessa har visat sig vara mycket lukrativa för vissa investerare. Med den senaste finansieringsrundan i januari, som inbringade Colossal cirka 200 miljoner dollar, motsvarande ungefär 2,1 miljarder svenska kronor, uppskattas företagets värdering nu till cirka 10,2 miljarder dollar, cirka 109 miljarder svenska kronor.

Startup vill avla fram utdöd mammut

Kan du tänka dig att se en ullhårig mammut vandra över tundran igen? Det kan, tro det eller ej, bli till verklighet de kommande åren. Ett bioteknikföretag

Nyligen inledde Colossal även ett partnerskap med den Oscar-belönade dokumentärfilmaren James Reed för att producera en flerårig dokumentärserie.

“Vi tror att det är en enorm marknad”, säger Lamm.

Etiska dilemman och framtidsperspektiv om mammuten

Trots att grundaren beskriver sitt företags arbete som filmiskt, kommer han inte att följa i Hollywoods fotspår. En nöjespark med dinosaurier, likt den i “Jurassic Park”-filmerna, anser han vara utesluten. Detta beror på att det hittills inte är möjligt att bevara DNA som är äldre än en miljon år, medan dinosaurier dog ut för 65 miljoner år sedan.

För Colossal-grundaren handlar det om det möjliga, medan hans kritiker snarare fokuserar på grundläggande etiska gränser.

“Genetiska förändringar kan orsaka oavsiktlig skada på djur”, varnar Robert Klitzman, bioetiker vid Columbia University. Djurens liv skulle också utsättas för risker.

“Många av dagens virus och bakterier fanns inte under den senaste istiden, när till exempel skuggvargarna levde, ännu”, säger han.

Sjuåringens mirakulösa överlevnad: Fem dagar ensam med lejonen

En pojke från Zimbabwe gick vilse och överlevde fem dagar ensam bland lejon i en av landets farligaste viltparker innan han hittades. Tinotenda Pudu, en

Slutligen befarar experten en felaktig förväntan.

“Efter att Colossal gjorde sitt tillkännagivande om skuggvargen, sade den dåvarande regeringen att vi inte längre behövde oroa oss för förlusten av hotade arter”, säger Klitzman.

Så enkelt är det dock inte. Idag är många djur hotade av artensterben på grund av mänskligt orsakade klimatförändringar som förstör deras livsmiljöer.

“Om vi vill skydda den biologiska mångfalden verkar det därför mest effektivt att hjälpa de djur och arter som fortfarande existerar”, säger Klitzman.

Ben Lamm håller med.

“I en perfekt värld skulle vi bara kunna hålla allt vid liv.”

Och ändå drar han en annan slutsats: “Det är bättre att ha en verktygslåda för att mildra artutrotningen och inte behöva den, än att behöva en verktygslåda och inte ha den.”

Fåraktig nyhet: Bättre ull med solenergi

Det finns rubriker som bara ska locka till klick och inte har någon täckning. Det här är inte en sådan. Välkommen till agrivoltaikens värld. ”Agrivoltaik”

Missa inte:

Så slutar du klia på dina eksem – 12 effektiva metoder. News 55

Här får du mest villa för pengarna – bostadsgapet växer. E55

Lagändring tillåter gulfstat att äga brittisk tidning. Realtid