Trots hård kritik från flera tunga ekonomer vägrar regeringen röra det svenska ränteavdraget.
Tunga ekonomer vill slopa ränteavdraget: “Politisk feghet”
Matilda Habbe
Uppdaterad: 22 maj 2025Publicerad: 22 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) kallar ett utfasande för ”ansvarslöst” medan Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, menar att det är politisk feghet som ligger bakom motståndet. Det säger han till SVT.
Kostar staten miljarder varje år
Ränteavdraget innebär att man får skatteavdrag på delar av sina räntekostnader för lån – inte minst bolån.
På senare tid har statens subventioner av räntekostnader för bolån och andra lån rusat, detta till följd av stigande räntor.
2024 kostade ränteavdraget staten 61 miljarder kronor – enligt SVT en fördubbling på tre år.
Kritiker menar att avdraget driver upp både bostadspriser och hushållens skulder. Det har Riksbankschefer, tunga svenska ekonomer och EU-kommissionen varnat för under flera års tid.
När en IMF-delegation besökte Sverige i februari konstaterade man att det krävs mer än att montera ned ränteavdraget på lån utan säkerhet.
“Vi skulle välkomna, ovanpå det, en kartläggning av fördelar och kostnader av att ta bort ränteavdraget på bolån”, sa man.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
”Feghet” från politikerna
Men trots kritiken vill nästan inga riksdagspartier förändra systemet. Enligt en enkät från SVT är det bara tre partier som vill se en förändring, och då först längre fram.
Flera experter anklagar nu politikerna för att sätta väljarnas reaktioner före landets ekonomi.
“Jag ser ingen annan förklaring än politisk feghet”, säger Hans Lind.
Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, anser i sin tur att partierna har missat chansen att agera under perioder med låg eller till och med negativ ränta.
“De missade möjligheten. Det var lättare när det var nollränta”, säger han.
Läs mer: Ränteavdrag bolån – så fungerar det. Dagens PS
Förslag: Börja trappa ned nu
Professorerna Roine Vestman och Hans Lind tycker att en nedtrappning kan inledas redan i dag – så länge den sker gradvis.
ANNONS
“Med ett högre ränteläge får man kanske göra det över tjugo år”, säger Vestman.
Lind föreslår i sin tur att avdraget bara ska gälla bostadsköp på upp till 3,5 miljoner kronor.
“Allt annat är lyxkonsumtion, det ska du inte få göra avdrag för”, säger han.
Regeringen säger nej
Finansmarknadsminister Niklas Wykman håller inte med. I en intervju i Aktuellt avfärdar han alla planer på att fasa ut ränteavdraget.
“Det skulle slå väldigt hårt, inte minst i en tid då vi har haft problem med inflation och stigande priser”, säger han enligt SVT.
Han varnar för att ett avskaffande skulle innebära skattehöjningar på 1 000 till 4 000 kronor i månaden för många hushåll.
“Det vore ansvarslöst”, säger han.
Wykman hänvisar också till vad han kallar rättviseskäl – att ett avdrag är särskilt viktigt för dem som inte är födda med pengar men behöver låna för att kunna köpa en bostad.
ANNONS
“Tar man bort det gynnas ju de som fötts med pengar framför de som behöver låna”.
Så funkar ränteavdraget
Ränteavdraget gäller på de flesta lån, men bolån står för hela 82 procent av det totala beloppet. Man får göra avdrag på:
- 30 procent av räntekostnader upp till 100 000 kronor
- 21 procent på belopp därutöver
Något tak för hur stort avdrag man kan få finns inte. Från 2025 fasas dock avdraget på så kallade blancolån (lån utan säkerhet) ut.
Läs också: Ränteavdraget gynnar välbeställda män mest. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS