Efter kabelbrott i Östersjön utvecklas ett reservsystem för kortbetalningar i Sverige.
Nytt betalsystem i Sverige från 2026
Matilda Habbe
Uppdaterad: 09 maj 2025Publicerad: 09 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Om internet slås ut blir det knepigt att betala med både kort och Swish. Ett sådant scenario vill Sverige nu förbereda sig på.
Senast 1 juli 2026 ska ett nytt sabotagesäkert reservsystem för kortbetalningar vara på plats i Sverige.
Bakgrunden är skador på undervattenskablar i Östersjön och en växande oro för att Ryssland kan ligga bakom hybridattacker mot kritisk infrastruktur.
Ska fungera utan internet
Systemet, som utvecklas i samarbete med de övriga nordiska länderna och Estland, ska göra det möjligt att betala med kort även om internet ligger nere i upp till sju dagar. Tekniken bygger på att betalterminalerna lagrar och krypterar transaktioner tills uppkopplingen återkommer.
Initiativet kommer efter att flera kablar i Östersjön skadats under oklara omständigheter. Flera underrättelsetjänster misstänker ryskt sabotage – något Kreml förnekar.
“Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer”, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till Dagens Nyheter.
ANNONS
Senaste nytt
Riksbanken: Vi måste vara redo
“För att stärka motståndskraften i betalningssystemet behöver det snarast gå att betala offline med kort och använda kontanter för att betala livsnödvändiga varor”, skrev Riksbanken i ett pressmeddelande i mars.
ANNONS
I samma meddelande slog riksbankschef Erik Thedéen fast att säkerhetsläget kräver åtgärder.
“Mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i Sverige och vårt närområde behöver både offentliga och privata aktörer skyndsamt växla upp arbetet med att skapa en betalningsmarknad som kan stå emot störningar”, sa han.
Riksbanken hoppas nu att systemet kan tas i bruk senast den 1 juli 2026. Samtidigt uppmanar man allmänheten att öva på att använda fysiska kort och ha kontanter hemma som reserv.
Kontanter fortfarande viktigast i kris
Enligt en rapport från Riksbanken görs bara ungefär vart tionde butiksköp i Sverige med kontanter. Kort och Swish dominerar – men båda är beroende av fungerande teknik och kommunikation.
“Det behöver vare sig internet eller el för att fungera, så det är ett väldigt robust betalmedel. Men det är också kostsamt för alla att hantera alla dessa sedlar och mynt”, säger Pontus Johnson, professor i cybersäkerhet vid KTH, till DN.
Läs även: Pensionen i Sverige nu rekordlåg: “Alarmerande”. Dagens PS
Europa vill minska beroendet av Visa och Mastercard
ANNONS
Enligt Välimäki behöver Europa även göra sig mindre beroende av amerikanska betaltjänster. I värsta fall skulle exempelvis Visa eller Mastercard kunna användas som politiskt påtryckningsmedel, säger han.
“Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel”, säger Välimäki med hänvisning till USA:s president Donald Trumps favoritplattform.
Planerna på en digital e-krona i Sverige och en digital euro inom EU är en del av samma strategi: att skapa statligt kontrollerade betalalternativ som kan fungera oberoende av privata eller utländska aktörer. Syftet är att öka motståndskraften i kris och skydda Europas betalningssystem från yttre påverkan.
Läs också: Sverige klarar sig inte den här gången heller. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS