Nu sker en till synes blygsam höjning av prisbasbeloppet. Dessa 400 kronor kan dock ändå göra skillnad för den enskilda plånboken.
Ny höjning av prisbasbeloppet – så påverkas du


Mest läst i kategorin
Prisbasbeloppet för 2026 är nu fastställt till 59 200 kronor. Den höjningen påverkar i sin tur allt från skatter och bidrag till bilförmåner och kassaregister.
Den som inte vet vad prisbasbeloppet är kan lätt missa hur mycket det styr. Men enligt Lendos sparekonom Sharon Lavie spelar det en central roll i hushållsekonomin.
”Det kan avgöra hur mycket du får i ersättning, hur mycket du betalar i skatt och vad du behöver deklarera”, skriver hon i ett blogginlägg.
Så räknas prisbasbeloppet fram
Statistiska centralbyrån (SCB) har i uppdrag från regeringen att fastställa prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken. Det görs genom att räkna upp ett fast bastal – 36 396 kronor – med ett jämförelsetal som speglar prisläget i juni. För 2026 landade beloppet alltså på 59 200 kronor.
Samtidigt höjs även det förhöjda prisbasbeloppet till 60 500 kronor, enligt en statistiknyhet från SCB. Det används bland annat vid beräkning av pensionsgrundande inkomst.
Läs även: Så påverkar nya siffran dig: Mer i plånboken för 1 miljon svenskar. News55
Skatt: Fler kan tjäna lite mer
Den som har låga inkomster – till exempel unga som sommarjobbar eller pensionärer som tar ströuppdrag – kan från 2026 tjäna upp till 25 042 kronor per år utan att betala skatt. Det är en höjning med 169 kronor.
Samtidigt höjs brytpunkten för statlig inkomstskatt till uppskattningsvis 647 600 kronor. Det gör att fler slipper den högre skattenivån – eller får behålla mer av lönen.
Även grundavdragen justeras uppåt. För personer under 66 år blir det lägsta grundavdraget 17 400 kronor och det högsta 45 600 kronor.
För den över 66 blir den lägsta nivån 108 100 och den högsta 164 200 kronor.
Det innebär mer pengar kvar varje månad, särskilt för pensionärer och personer med lägre inkomster.
Pensioner och studiemedel justeras
För dig som lever på garantipension blir det också förändringar. Här får man en höjning på 81 kronor i månaden till 11 988 kronor.
”Det är inga stora summor – men det är pengar du kan använda där det behövs mest”, skriver Lavie.
Samtidigt höjs studiemedlet med 91 kronor per fyraveckorsperiod och landar på 13 591 kronor. Det kan innebära lite extra utrymme för kurslitteratur eller andra utgifter för studenter.

Föräldralediga och sjuka får mer
Den som lever på föräldrapenning eller sjukpenning får också en viss förstärkning. Ersättningen höjs med 8 kronor per dag och landar på cirka 1 118 kronor.
Taket för den ordinarie sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) höjs till 592 000 kronor. Det innebär att fler nu får ersättning baserat på hela sin lön – och slipper tappa lika mycket vid frånvaro.
Företagare och bilister påverkas också
Gränsen för direktavdrag på inventarier höjs till 29 600 kronor. Det innebär att småföretagare kan dra av något dyrare inköp direkt, utan att fördela kostnaden över flera år.
Även prisbasbeloppsdelen som används för att räkna ut bilförmånsvärdet justeras. För nya bilar höjs värdet med 116 kronor, vilket i praktiken kan innebära några tior mer i beskattningsbar inkomst för den som har förmånsbil.
Expertskatt: Lönekrav höjs för utländska specialister
För att få så kallad expertskatt – en skattelättnad för utländska experter som jobbar i Sverige – krävs att månadslönen överstiger 1,5 prisbasbelopp. Det innebär att gränsen 2026 höjs till 88 800 kronor per månad, en ökning med 600 kronor.
Små summor – stor påverkan
Lavie sammanfattar effekten så här:
”Även när höjningen bara är 400 kronor så påverkar den hundratusentals hushåll. För någon kan det vara en bok, för någon annan en bussbiljett, ett jobbskatteavdrag eller en extra buffert”.
Det handlar alltså inte om några dramatiska belopp – men i rätt sammanhang kan de göra skillnad.
Läs också: Nya bolåneregler kan höja priserna – expert: ”Risken är hög”. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.