Här får du mest – och minst – villa för pengarna

Ett växande bostadsgap

Statistiken visar mer än bara pris per kvadratmeter – den visar ett socioekonomiskt bostadsgap. I praktiken innebär det att förstagångsköpare, barnfamiljer och låg- till medelinkomsttagare ofta inte har möjlighet att bosätta sig i de mest eftertraktade områdena.

“Att inte ha råd att köpa en tillräckligt stor bostad är en faktor som hindrar att bo kvar i samma område när familjen växer. Bristen på rätt boende, till rätt pris, är därför i förlängningen ett potentiellt segregationsproblem. Det är också ett hinder vid en flytt till ett nytt område, när man vill göra karriär eller drömmer om att ha en egen gräsplätt i en annan stad”, säger Razavi. 

I vissa fall räcker en miljon knappt till en carport. På Lidingö och i Danderyd får du bara 11–12 kvadratmeter. 

I kontrast får du i Pajala och Övertorneå i Norrbotten över 300 kvadratmeter för samma summa.

Stora ekonomiska trösklar

Vi vet redan att inkomstklyftorna har ökat i Sverige. 

Faktum är att inkomsterna för de som har lägst ekonomisk standard har ökat med 32 procent sedan 90-talet. För den rikaste procenten har inkomsterna ökat med 224 procent. Det visar ny statistik från SCB. 

Men för att kunna köpa en vanlig villa i Stockholmsområdet behöver man mer än bara hög lön. Man behöver också ett stort sparkapital.

Läs även: Det tar rekordlång tid att sälja sin villa. Dagens PS

6,4 miljoner 

“En 120 kvadratmeters villa i Stockholms län, till genomsnittspris, kostar ca 6,4 miljoner kr. Något förenklat behövs då en kontantinsats på 960 000 kronor, och en familjeinkomst på 1,2 miljoner, dvs 100 000 kr per månad. Det är betydligt högre än medianlönen”, säger Razavi.

Samma villa kostar mellan 2,6 och 3 miljoner mindre i exempelvis Västerås eller Eskilstuna. 

För en vanlig barnfamilj innebär det att man måste tjäna nästan en halv miljon mer om året, och ha en kontantinsats som är upp till 440 000 kronor större, för att kunna köpa i Stockholm istället för i de närliggande städerna.

“Det är utan tvekan begränsande faktorer när man ska ta ett nytt jobb i Stockholm – inte minst för familjer med barn som behöver bo närmare arbetet och behöver större boyta”, fortsätter Razavi. 

Risk för ökad segregation

Analysen kopplas till debatten om inkludering och utanförskap. När boendekostnaderna styr var människor har möjlighet att slå sig ner, riskerar vi att få ännu större skillnader mellan områden – trots att de kan ligga bara en gata ifrån varandra.

“Socioekonomiska hinder som leder till segregation blir sällan så här tydliga – det är därför en gata kan komma att skilja två olika områden helt åt”, menar Razavi.

Statistiken omfattar villaförsäljningar under perioden mars 2024 till mars 2025. 

Läs också: Pensionsmyndigheten kräver tillbaka 31 miljoner. Dagens PS