Kommentar: Meta vill ta in nästan 100 miljarder dollar på börsen till sina AI-satsningar, och pengarna kommer från samma pensionsfonder som lånar ut till den amerikanska staten. Marknaden ska i teorin sätta stopp för en supermakt som aldrig slutar låna, men USA har en centralbank som backar upp skulden, och notan kan hamna hos svenska hushåll två gånger om.
Fed stöttar USA:s lånefest – svenskar får betala två gånger
I måndags startade Meta en nyemission, och redan samma kväll höjdes den till 25 miljarder dollar i vanliga aktier. Bolaget säljer också en särskild sorts aktier för 12,5 miljarder som lovar köparna 6,5 procent om året, enligt handlingarna till den amerikanska börsmyndigheten.
Från nästa år vill Meta sälja aktier för ytterligare 60 miljarder dollar, genom en ny aktieklass utan rösträtt, så att Mark Zuckerberg behåller makten. Bara i år lägger Meta 135 till 145 miljarder dollar på datacenter och AI. Det är 1 340 till 1 440 miljarder kronor, alltså mer än hela den svenska statsskulden på 1 279 miljarder kronor.
Meta är långt ifrån ensamt om att behöva pengar. De fem största AI-jättarna har redan lovat bort 2 700 miljarder dollar i hyror och kontrakt som inte syns fullt ut i bokslutet, och cheferna för Intel och Broadcom varnar för att bristen på pengar kan bli det som bromsar AI-bygget.
Alla ska ha sina pengar från samma pensionsfonder och försäkringsbolag som köper amerikanska statsobligationer. Meta lovar 6,5 procent, medan den amerikanska staten betalar 4,99 procent för att låna på tio år.
Meta får visserligen betala mer eftersom det är riskablare att sätta pengar i ett bolag än att låna ut till en stat, men ju fler som vill åt samma pengar, desto mer måste också staten betala.
Marknaden bromsar inte alla lika
Ewald Nowotny, som var chef för Österrikes centralbank mellan 2008 och 2019, skrev förra veckan i affärsmagasinet Trend att marknaden har blivit den enda broms som faktiskt fungerar mot statsskulder, eftersom politikerna aldrig klarar av att sluta låna.
Han har rätt, men bromsen tar olika hårt. Små länder som Grekland, Portugal och Irland kunde på 2010-talet inte låna alls när marknaden tappade förtroendet och fick i stället nödlån med hårda krav på nedskärningar. Ett land med en egen centralbank och en valuta som hela världen behöver får bara betala mer i ränta.
USA är det tydligaste exemplet på ett sådant land. Staten lånar en ny biljon dollar var femte månad och tar nya lån för att betala räntan på de gamla.
I somras dubblade finansminister Scott Bessent återköpen av de långa lånen och betalade med nya korta lån, som är billigare just nu. Storbanken JPMorgan kallade det ”att betala bolån med kreditkortet”, och precis som för ett hushåll kan det bli dyrt den dag de korta lånen ska förnyas till högre ränta.
Nowotny själv är ändå lugn inför den amerikanska skulden. ”Någon katastrof blir det inte i USA, eftersom Fed skulle gå in och köpa mer”, skriver han.
Det betyder i klartext att bromsen aldrig tvingar fram något stopp för just det land som lånar mest, eftersom centralbanken alltid kan köpa de lån som ingen annan vill ha.
Räntan stiger för alla
Fed går bara in när det brinner. Till vardags måste staten hitta vanliga köpare, och de har nu ett lockande alternativ i AI-bolagen. När fler vill låna av samma köpare kan köparna kräva högre ränta, och då blir pengarna dyrare för alla.
Investeraren Stanley Druckenmiller har sagt det rakt ut om USA:s lån på trettio år. ”Om trettioåringen måste handlas till 5,5 procent för att hitta köpare är det ingen kris. Det är en faktura.”
I tisdags fick USA betala 5,30 procent för att låna på trettio år, mot 4,57 procent för ett år sedan, enligt det amerikanska finansdepartementet. Valutafonden IMF kallade i oktober de stigande räntorna för det största hotet mot världens finanssystem.
USA får alltså betala mer men behöver inte sluta låna, eftersom alla vet att Fed finns där. Frankrike har ingen egen centralbank som köper utan krav, så där tvingar räntan fram sparbeting. När den franska tioårsräntan förra veckan passerade fem procent för första gången sedan 2002 väntade marknaden på ett besked från kreditvärderaren Moody’s för att veta om räntan skulle stiga ännu mer.
Sverige har egen valuta och en låg statsskuld, men vi bestämmer inte själva vad det kostar att låna på lång tid. De svenska långräntorna följer med när räntorna stiger ute i världen, och det är de som styr vad det kostar att binda bolånet.
I måndags låg den svenska tioårsräntan på 3,12 procent, mot 2,53 procent för ett år sedan, enligt Riksbanken.
Svenskarna betalar två gånger
Bromsen sitter alltså i fel bil. Washington kör vidare eftersom Fed står bakom, medan svenska hushåll som binder bolånet får stå för inbromsningen.
Många av dem äger dessutom AI-bolagen utan att veta om det. Statens förvalsfond AP7 Såfa, där premiepensionen hamnar för alla som aldrig väljer fond, har 228 miljarder kronor i AI-jättarna, Meta inräknat, och där har närmare sex miljoner svenskar sin premiepension.
Fed står bakom den amerikanska statsskulden men inte bakom AI-jättarnas löften på 2 700 miljarder dollar.
Den dag börsen slutar tro på dem finns ingen som räddar AI-aktierna i premiepensionen, och då har svenska hushåll betalat två gånger, först med en dyrare bolåneränta och sedan med en lägre pension.
