Lägre räntor borde vara goda nyheter för Sveriges bostadsrättsägare. Men föreningarnas kostnader fortsätter att stiga, visar nya siffror. Framför allt är det elen som blivit dyrare. Nu riskerar de ökade utgifterna att sätta ytterligare press på månadsavgifterna.
Det kan bli dyrare att bo i bostadsrätt – här är förklaringen
Har du bostadsrätt har du förmodligen redan fått vänja dig vid en och annan avgiftshöjning de senaste åren.
När räntorna började sjunka fanns det åtminstone anledning att hoppas på lite lugnare tider. Men riktigt så enkelt verkar det inte bli.
En ny rapport från SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum, visar att bostadsrättsföreningarnas löpande kostnader fortsätter att öka. Och på vissa håll går det undan.
Missa inte: ”Vi slösar bort våra bästa år” – experten pekar ut meningslösa jobb. Dagens PS
Elkostnaderna har rusat
Under årets tredje kvartal uppgick omkostnaderna för en genomsnittlig bostadsrättsförening till 662 944 kronor. Det är en ökning med 7,4 procent jämfört med samma period förra året.
Sticker ut gör elen. Elkostnaderna har ökat med hela 25 procent på ett år.
Även vatten och avfall kostar mer, med en ökning på 11,5 procent. Uppvärmningen har blivit 3,7 procent dyrare medan övriga kostnader stigit med 15,2 procent.
Räntekostnaderna har däremot minskat med fyra procent.
”Vi ser att kostnadstrycket ökat för föreningarna”, konstaterar Jenny Söderberg, ekonomisk expert på SBC.
Hon varnar för att föreningarna fortfarande behöver ha goda ekonomiska marginaler, trots det mer gynnsamma ränteläget.
Läs även: Guld göms i skogen och bankerna rasar mot polisen. Dagens PS
Kostnaderna har ökat med 43 procent
Att det blivit dyrare att sköta en fastighet bekräftas av den nya Nils Holgerssonrapporten, som jämför driftkostnaderna för flerbostadshus i Sveriges samtliga 290 kommuner.
Rapporten visar att kostnaderna för el, fjärrvärme, vatten, avlopp och avfall har ökat med hela 43,3 procent på fem år.
Bara under 2026 har kostnaderna stigit med 6,9 procent, vilket är mer än tio gånger inflationen under motsvarande period.
”Kostnaderna har ökat mer än tio gånger snabbare än inflationen. Ökningstakten har bromsat in, men efter flera år av kraftiga höjningar ligger kostnaderna nu på dramatiskt höga nivåer”, säger Björn Berggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Hur dyrt det blir beror också på var fastigheten ligger.
I Piteå uppgår de undersökta kostnaderna till omkring 25 800 kronor per hushåll och år. I Gnesta är motsvarande summa 45 800 kronor. Det skiljer alltså nästan 20 000 kronor.
Nio av tio har redan höjt avgiften
Stigande kostnader har en tendens att leda till stigande avgifter. Ett inte främmande fenomen för Sveriges bostadsrättsägare.
En tidigare kartläggning från SBAB visar att hela 93 procent av bostadsrättsföreningarna höjde avgifterna under minst ett av åren 2023 och 2024.
Mellan 2022 och 2024 steg avgifterna med i genomsnitt drygt 15 procent. Bland föreningarna som höjde avgiften båda åren var den sammanlagda genomsnittliga ökningen omkring 20 procent.
Störst var höjningarna i Storstockholm.
Läs också: Så skapar du en vi-känsla med jargong utan att stänga ute någon. Realtid
