Dagens PS

Premiepensionen har 228 miljarder i AI-jättarna – nu skakar marknaden

AI-bolagen riskerar fall för den svenska premiepensionen
Hundratals miljarder av den svenska pensionen sitter några få AI-jättar. I takt med de stora ränteökningarna får de allt svårare att låna och aktiekurserna rasar. Foto: Anders Wiklund / TT

Premiepensionens förval har 228 miljarder kronor i Nvidia och de amerikanska techjättarna Alphabet, Amazon, Microsoft och Meta. Nu tvivlar kreditmarknaden på AI-utbyggnadens svagaste låntagare, och hårdast har det drabbat molnbolaget CoreWeave, där Nvidia är storägare och borgensman.

Närmare sex miljoner svenskar har sin premiepension i förvalet AP7 Såfa, och fram till 55 års ålder ligger hela aktiedelen i AP7 Aktiefond.

Där är Nvidia det största enskilda innehavet, värt 73 miljarder kronor den 30 juni, och tillsammans svarade de fem bolagen för 14 procent av fondens kapital, visar en genomgång av Finansinspektionens register över fondernas innehav. Fonden är också belånad med upp till 25 procent, enligt Pensionsmyndigheten.

Utbyggnaden finansieras av lån

Pengarna till AI-utbyggnaden kommer allt mer från lån. Tidigare räckte techjättarnas kassaflöden, men investeringarna överstiger nu vad deras övriga verksamhet drar in och vida mer än vad företag och konsumenter hittills lägger på AI, skriver The Economist.

I år har bolagen i AI-kedjan, från molnjättarna till chiptillverkare och elbolag, lånat nära 850 miljarder dollar, ungefär fyra gånger så mycket som 2023. De fyra techjättarna står för 214 miljarder av summan, mot 83 miljarder under hela förra året, och banken JPMorgan räknar med att tre fjärdedelar av de 5 500 miljarder dollar som ska investeras i AI fram till 2030 blir lånade pengar.

Sprickorna börjar synas

De första sprickorna har synts hos de minst lönsamma låntagarna, de så kallade neocloudbolagen som hyr ut datorkraft till AI-bolagen.

Av de tio som är börsnoterade går enligt The Economist bara två med vinst, och deras sammanlagda skulder på 100 miljarder dollar är tre gånger så stora som intäkterna. Hos CoreWeave äter räntekostnaderna redan upp en fjärdedel av intäkterna.

Priset på CoreWeaves femåriga obligation har fallit 16 procent sedan juli, vilket har drivit upp den effektiva räntan från 10 till 15 procent, en nivå som enligt tidningen hör hemma hos bolag i finansiell kris.

Priset på kreditswappar, som försäkrar långivarna mot att CoreWeave inte betalar, motsvarar en sannolikhet på över 60 procent att bolaget ställer in betalningarna inom fem år. En ränta på 15 procent är ungefär vad det skulle kosta CoreWeave att låna nytt, och för ett bolag som ännu inte tjänar pengar och måste ersätta gamla lån med nya när de förfaller blir det dyrt.

”Många av de här bolagen lånar på relativt kort löptid, men man kan inte refinansiera till 15 procent”, säger David Royal, finans- och placeringschef på finansbolaget Thrivent, till MarketWatch. ”Det är så problemen börjar.”

Den amerikanska tioårsräntan har visserligen stigit från 3,96 procent i februari till 5,10 procent, men det mesta av CoreWeaves ränta utgörs av det påslag som långivarna kräver för risken.

CoreWeave försvarar sig med orderstocken, som vd:n Mike Intrator i ett internt brev skrev ”mer än väl täcker alla våra skuldåtaganden”. Orderstocken uppgick till 103,7 miljarder dollar, mot 52 miljarder i skulder inklusive leasing, men bara 41 procent av orderstocken ska betalas till CoreWeave senast 2028, enligt Fortune.

Vägen till premiepensionen går via Nvidia

Mest når CoreWeaves problem premiepensionen genom Nvidia. Nvidia äger omkring 10 procent av CoreWeave och har gått i borgen för en del av bolagets skulder, och totalt har Nvidia ställt sig som garant för upp till 300 miljarder dollar i lån som kunderna tagit för att köpa bolagets chip.

CoreWeave-aktien föll 15,5 procent i onsdags, och dagen efter tog Nvidias vd Jensen Huang bolaget i försvar på ett Bloomberg-evenemang i Stockholm. ”CoreWeave blir starkare för varje dag. Jag är optimistisk. Bolagets kapitalkostnad sjunker faktiskt”, sa han enligt Yahoo Finance. På fredagen föll aktien ytterligare 11,9 procent.

Jim Reid, global chef för makro- och temaanalys på Deutsche Bank, varnar för att oron kan föda sig själv. ”Problemet är att den här typen av oro kan bli en självuppfyllande profetia och riskerar att utlösa bredare problem i andra AI-relaterade bolag”, säger han enligt CNBC.

Hur långt förlusterna i så fall skulle nå är svårt att överblicka, eftersom en växande del av lånen tas upp i separata bolag utanför balansräkningarna eller med borgen från bolag som Nvidia.

Svenska sparare står sist i kön

Långivarna är framför allt stora kapitalförvaltare, och svenska fonder finns knappt bland dem. Den 30 juni ägde de svenska fonderna obligationer för drygt 500 miljoner kronor i AI-bolagen, med Oracle, CoreWeave och Nebius medräknade, men aktier för 745 miljarder kronor.

Långivarna får betalt före aktieägarna om ett bolag inte klarar sina lån, och aktieägarna tar de första förlusterna redan när kurserna faller. Därför står spararna sist i kön.

AP7 Aktiefond är den största svenska ägaren av CoreWeave, och räknat med samma antal aktier har innehavet krympt från 407 miljoner kronor den 30 juni till omkring 257 miljoner vid fredagens stängning.

Förlusten är liten mot de 228 miljarderna i Nvidia och techjättarna. Viktat efter fondens innehav har de fem aktierna fallit 4,6 procent i dollar sedan den 6 oktober, och Nvidia ensamt 10,5 procent.

Eftersom fonden är belånad slår varje kursfall igenom med upp till en fjärdedel extra, så att ett fall på 10 procent kan bli 12,5 procent i AP7 Aktiefond.

Mest lästa i kategorin