Krönika: Förra veckan räknade jag om USA:s statsskuld till sekunder. Jag trodde jag var klar med ämnet. Samma vecka blev det värre. Och det här är ingen fråga för ekonomer. Det är en fråga för din plånbok.
USA lånar en villa var tionde sekund och försöker dölja räkningen
Ekonomer är duktiga på en sak. De bygger stora, fina förklaringsmodeller. Modellerna är ofta riktiga, men de hamnar så långt från köksbordet att de flesta slutar lyssna. Det är precis där det blir farligt.
För det som händer med USA:s skuld är inte en modell. Det är en räkning. Och den kommer att landa hos dig och mig.
Det var därför jag förra veckan räknade om 40 biljoner dollar i sekunder och landade på 1,25 miljoner år. Poängen var att ingen reagerar. Skulden växer i lagom små steg för att knappt bli en notis.
Sedan hände två saker samma dag
Den 19 augusti passerade skulden 40 biljoner dollar på riktigt. Och samma eftermiddag gjorde USA:s finansminister något som låter smart men som varje hushåll vet inte fungerar.
Så jag var tvungen att ta upp frågan igen. Förra veckan handlade det om att skulden växer. Den här veckan handlar det om att USA försöker dölja vad den kostar.
Och något som måste döljas är inte hållbart.
Så snabbt går det
USA:s statsskuld växer med 91 549 dollar i sekunden, enligt kongressens ekonomiska utskott. Det är 870 000 kronor. Varje sekund.
Var tionde sekund lånar USA vad en villa i Stockholm kostar, 9,4 miljoner kronor enligt Svensk Mäklarstatistik. Medan du läser den här texten hinner det bli en hel villagata.
FAKTA: En villa var tionde sekund
-
- USA:s statsskuld ökar med 91 549 dollar per sekund, räknat på de senaste tolv månaderna (kongressens Joint Economic Committee).
-
- Med dollarkursen 9,52 kronor blir det 871 000 kronor i sekunden.
-
- På tio sekunder: 8,7 miljoner kronor.
-
- En villa i Stockholms kommun kostar i snitt 9 360 000 kronor (Svensk Mäklarstatistik, senaste tolv månaderna, uppdaterat 7 augusti 2026).
-
- På fem minuter: 27 miljoner dollar, drygt 260 miljoner kronor.
-
- På ett dygn: 7,9 miljarder dollar, cirka 75 miljarder kronor.
-
- På ett år: 2,9 biljoner dollar.
Bolånet betalas med kreditkortet
Tänk dig att ditt bolån blivit dyrt. Så du tar ett kreditkort med lägre ränta just nu, betalar av en bit av bolånet, och hoppas att räntan sjunker innan kortet ska betalas.
Alla vet hur det slutar.
Det är exakt vad USA gör. Finansminister Scott Bessent dubblade återköpen av landets långa lån, de som löper på 10 till 30 år. Pengarna tas genom nya, korta lån.
Storbanken JPMorgan gjorde den briljanta liknelsen ”som att betala bolån med kreditkortet.”
Det fungerar ett tag. Sedan blir glappet uppenbart.
Skulden minskar inte med ett öre. Den byter bara form. Och som Realtid visar överväger USA att ta pengarna från sitt konto hos centralbanken, vilket liknar sedelpressen mer än en vanlig omläggning av lån.
Marknaden genomskådade det på en dag
Varför gör han det? För att den amerikanska långräntan är den högsta sedan 2007. Den styr amerikanska bolåneräntor, och höga bolåneräntor är politiskt gift. Precis som här hemma.
Effekten höll i en dag. Sedan var räntorna tillbaka, och lite till. Bessents egen gamla chef, en av världens mest kända investerare, skrev i Wall Street Journal att staten alltid förlorar när den försöker styra ett pris som verkligheten säger något annat om.
Det enda som hjälper är att låna mindre. Samma råd som du skulle få av vilken bankrådgivare som helst.
Varningen är 270 år gammal
Det här är inte nytt. Redan på 1700-talet, när stater började låna på riktigt, varnade tidens tänkare för att politiker som kan låna slipper höja skatten, och att det därför alltid missbrukas. De hade fel om när.
Storbritannien lånade vidare i 100 år och blev världens rikaste land. Men de hade rätt om vad. Skulden betalades aldrig tillbaka. Den åts upp av inflation.
Skillnaden mot i dag är att britterna lånade av sina egna medborgare, växte snabbt och hade lån som aldrig behövde förnyas.
USA lånar en tredjedel utomlands, växer knappt och måste hela tiden lägga om sina lån till dagens ränta.
Titta på vad som hände i Japan
Vill du veta hur det slutar kan du titta på Japan. Landet har i åratal hållit räntorna konstlat låga. Pengarna hittade en annan väg ut. Yenen har tappat 30 procent mot dollarn på fem år. Alla som sparade i yen blev fattigare, utan att staten ställde in en enda betalning.
Det är den moderna versionen av konkurs. Ingen skickar dig en faktura. Dina pengar blir bara tyst mindre värda. Det är det ekonomernas modeller missar. Och redan i vintras kostade USA:s skuld 100 miljarder kronor i ränta i veckan.
Därför är det din plånbok det handlar om
Sverige har låg statsskuld. Det spelar mindre roll än man tror. Vi bestämmer inte priset på pengar. Det gör Washington. Och det landar på tre ställen i din ekonomi.
1. Din boendekostnad.
Svenska banker lånar pengarna till ditt bolån på samma marknad som USA lånar på. När USA:s räntor stiger blir det dyrare för Swedbank, SEB och Handelsbanken att låna, och skillnaden hamnar i din bolåneränta. Riksbanken styr den korta räntan. USA styr den långa. Det är den långa som avgör vad ditt bundna bolån kostar.
2. Din pension.
Din premiepension, tjänstepension och AP-fonderna är fulla av amerikanska aktier och statspapper, ofta över hälften av aktiedelen. Om USA går Japans väg krymper värdet räknat i kronor. Det syns inte som ett ras. Det syns som att din pension växer långsammare än den borde, år efter år. Och det är de yngre som får betala när skuldbergen till slut ska hanteras.
3. Ditt sparande.
Stockholmsbörsen rör sig med amerikanska räntebesked, inte svenska. Har du en globalfond är över 60 procent av innehavet amerikanskt. Har du ett sparkonto med ränta är den räntan ett eko av samma marknad. Inget svenskt sparande står utanför.
En hel villagata senare
Sedan du började läsa har USA lånat drygt 27 miljoner dollar. Inget av det har betalats tillbaka. Det har bara flyttats från ett lån till ett annat.
Förra veckan räknade vi sekunder. Den här veckan försöker USA gömma räkningen. Det är därför jag skriver om det igen.
Inte för att modellerna är intressanta, utan för att det inte är hållbart, och för att räkningen till slut hamnar hos oss. I bolånet, i pensionen och på sparkontot.
Den enda lösning som fungerar, att låna mindre, är den enda lösning som ingen i Washington vill prata om.
