Kriget mellan USA/Israel och Iran märks nu tydligare i den svenska ekonomin. Regeringen bedömer att läget har förvärrats och att följderna kan bli större än man tidigare räknat med.
5 sätt Irankriget slår mot din plånbok: "Påtaglig påverkan"
På en pressträff med statsminister Ulf Kristersson (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) var budskapet tydligt: Sverige går in i ett mer osäkert ekonomiskt läge.
”Nu har vi gått från huvudscenariot begränsad påverkan till scenariot påtaglig påverkan på svensk ekonomi”, sa Kristersson.
Läs även: Bunden boränta kan fortsätta kosta mer – här är skälet. Dagens PS
Oljepriset pressar hushållen
Bakgrunden är blockaden av Hormuzsundet, som fått priserna på olja och gas att skjuta i höjden.
Det kan i sin tur slå mot svenska hushåll genom högre inflation, lägre tillväxt, ökad arbetslöshet och högre räntor.
Regeringen pekar på åtgärder som redan har genomförts, bland annat sänkt skatt på bensin och diesel samt elstöd som ska betalas ut senare i år. Men några nya besked kom inte.
Högre inflation och dyrare bolån
”Konflikten i Mellanöstern gör konjunkturuppgången i Sverige lite mer bräcklig, samtidigt som inflationsriskerna ökat”, konstaterade Robert Boije, chefsekonom på SBAB, häromdagen.
Om inflationen stiger över målet stiger priserna på varor och tjänster. Dessutom ökar risken för att Riksbanken höjer styrräntan, vilket i sin tur kan innebära dyrare bolån.
SBAB tror i sin prognos att styrräntan, trots oroligheterna, kommer att ligga still fram till mars nästa år. Trots detta tror man att de bundna boräntorna sannolikt höjs under året.
Missa inte: Svenska matkedjan: ”Prisras på kaffe väntas”. Dagens PS
Dyrare bränsle och ransonering
Redan nu har kriget i Mellanöstern fått både olje- och gaspriser att stiga, något som slår mot plånboken.
Drivmedelspriserna i Sverige har redan stigit. Om kriget eskalerar ytterligare ser analytikerna, i ett värsta scenario, ett möjligt oljepris på mellan 120 och 150 dollar per fat. I svenska kronor innebär det ett tryck uppåt som snabbt når pumpen.
Bara förväntningar om ett värre läge kan innebära att bensin och diesel blir flera kronor dyrare.
Frågan om energiransonering hänger också i luften. Svantesson beskriver läget som allvarligt, men säger att regeringen vill undvika statlig ransonering.
Kristersson understryker att det inte är aktuellt just nu.
”Vi planerar just nu inte för någon ransonering. Men vi är förberedda på att det skulle kunna inträffa, och då kommer vi att berätta om det i god tid”.
Dyrare utlandsresor
Som följd av det stigande olje- och gaspriset har priset på flygbränsle skjutit i höjden. Det har redan nu lett till både dyrare biljetter och inställda avgångar.
Om dagens prisnivåer håller i sig kan det bli dyrare att resa under sensommaren och hösten. Bland annat uppskattar Ving att en resa till Medelhavet kan bli drygt 300 kronor dyrare tur och retur.
Läs även: Svensk ekonomi går på tomgång. Realtid
Dyrare plast
Hos DN varnar branschorganisationen IKEM för att krisen också kan leda till dyrare plast. Enligt Henrik Oxfall, ansvarig för plastfrågor på IKEM, har företag redan sett prisuppgångar på 40 till 70 procent för vissa material.
”Framåt sommaren kan det här bli ett problem”, säger han, och tillägger:
”En prisuppgång på hyllorna kommer man nog se och kanske redan har sett”.
Plast används i allt från förpackningar, flaskor och plastpåsar till byggmaterial, fordonsindustri och industrikomponenter. Om leveranserna fortsätter att störas kan prisökningarna därför till slut märkas även för konsumenterna.
Sverige står stadigt – men oron växer
Enligt SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén har Sverige fortfarande ett bättre utgångsläge än många andra länder. Inflationen är nära eller under målet, statsfinanserna är stabila och tillväxten väntas ta fart.
Men om kriget fortsätter kan även Sverige få betala ett högre pris.
Missa inte: Svenskarnas ekonomiska pessimism kan bli farligare än krigen. E55
